1113 Y rkesman—Y rkess jukdomar 1114 eialinspektörer märkas vidare främst bergsstatens tjänstemän — 5 bergmästare, biträdda av 4 gruvingenjörer —, vilka i fråga om bergverksarbete fullgöra de funktioner, som eljest åligga den egentliga yrkesinspektionskåren. övriga specialinspektörer äro inspektören för sprängämnestillverkningen, 4 specialinspektörer för elektriska anläggningar samt 3 specialinspektörer för järnvägsdrift. Den kommunala tillsynen över arbetar-skyddslagstiftningens tillämpning åligger kommunernas hälsovårdsnämnder samt omfattar mindre arbetsställen utan maskinella hjälpmedel huvudsaki. inom handel, hantverk och byggnadsverksamhet. Den kommunala tillsynen utövas under inseende av yrkesin-spektörerna. — Viss samverkan med y. kan ske genom arbetarombud (se d. o.). Läkare besiktiga årl. i den egentliga industrien anställda minderåriga. Y:s befattningshavare åligger att meddela arbetsgivarna anvisningar och råd huru skyddslagstiftningens mer allmänt hållna bestämmelser till förebyggande av olycksfall och ohälsa skola tillämpas. Någon rätt att meddela förbindande föreskrifter tillkommer ej befattningshavarna. Ställer sig ej arbetsgivare meddelad anvisning till efterrättelse, har yrkesinspektören att vända sig till Socialstyrelsen och utverka förbud mot det fortsatta bedrivandet av visst arbete eller mot det fortsatta användandet av viss arbetslokal, maskin o. s. v., utan att den åsyftade åtgärden vidtagits, överträdelse av dylikt förbud medför bötes- eller fängelsestraff. Om minderårigas och kvinnors användande till arbete (jfr Barnarbete och Kvinnors nattarbete) samt arbetstidens begränsning eller förläggning innehåller skyddslagstiftningen i regel preciserade bestämmelser, och med avseende på dessa är y:s verksamhet mera av direkt kontrollerande natur. Förseelser mot dessa bestämmelser medföra också direkt risk för straffansvar. En särställning intaga de vid 1931 års revision i lagen om arbetarskydd införda stadgandena om raster, natt- och veckovila samt semester. Åsidosätter arbetsgivare något av dessa stad-ganden, skall Socialstyrelsen meddela arbetsgivaren nödiga föreskrifter till tryggande av det åsidosatta stadgandets iakttagande. Först vid överträdelse av sådan föreskrift inträder här straffansvar. För att trygga inspektionspersonalens självständiga och opartiska ställning till arbets-givama ha de olika inspektörerna förbjudits att taga någon enskild befattning av ekonomisk art med företag, som drivas inom deras distrikt, ett förbud, som beträffande yrkes-inspektör och assistent gäller även alla något större företag, hänförliga till industri eller byggnads- eller transportverksamhet, även om de ej drivas inom deras distrikt. Inspektörerna äro vidare vid straffansvar förbjudna att röja yrkeshemlighet eller att, där det ej påkallas i tjänstens intresse, yppa driftanordning eller affärsförhållande, varom de under sin tjänsteutövning fått kännedom. Y :s uppgifter, organisation och arbetssätt ha utformats olika i olika länder. I syfte att främja en mera allmän tillämpning av vissa såsom önskvärda ansedda principer för y:s anordning har denna fråga varit föremål för behandling av internationella arbetskonferen-sen (se Internationella arbetsorganisationen). Vid sitt femte sammanträde i Geneve 1923 antog denna en rekommendation rörande de allmänna grunddragen för anordnandet av inspektionssystem (tr. i »Internationella arbetsorganisationen», d. II, 1930). Principerna äro i allt väsentligt förverkligade i Sverige. W. St-m. Yrkesman. Vid inskrivning av värnpliktiga tilldelas truppförbanden y., ss. bagare, snickare och elektriker, till visst bestämt antal. Vid marinen förekomma y. inom de olika yrkesgrenarna. ö-g. Yrkespedagogiska centralanstalten (förk. Y. P. C. A.) i Stockholm inrättades genom beslut av 1920 års riksdag för att anordna kurser för utbildning och fortbildning av lärare vid yrkesundervisningsanstalter. 1928 års riksdag beslöt indraga Y., vars arbetsuppgifter överlätos på Skolöverstyrelsen. Fr. Sg. Yrkesprövning, se P s y k o t e k n i k. Yrkesrådgivning, se Yrkesval. Yrkessjukdomar, sjukliga förändringar inom kroppen, vilka stå i ett påtagligt samband med personens sysselsättning. Orsakerna till dessa förändringar kunna i regel hänföras till någon av följ, grupper: 1) överansträngning av kroppen i dess helhet el. av vissa delar; 2) inverkan av skadliga ämnen, ss. giftiga ångor, frätande vätskor, olika slags damm, smittförande ämnen; 3) abnorma förhållanden beträffande temp., fuktighet, belysning; 4) sociala förhållanden, av vilka föda, fördelning av tiden för sömn och vaka, familjeliv äro beroende; 5) olycksfall. Det råder emellertid ingen fullständig enighet om den roll, som yrkena i många fall spela för uppkomsten av sjukdomar. Även andra faktorer än själva yrket kunna inverka, ss. kroppskonstitution och ärftliga anlag, t. ex. för tuberkulos, försvagande sjukdomar före inträdet i yrket och levnadssättet utanför arbetet. Medan i vissa fall sammanhanget mellan yrket och sjukdomen är fullt klart, är det i andra fall mera grundat på erfarenhet än på objektiva bevis. Vissa sjukdomar uppstå praktiskt taget endast i samband med ett bestämt yrke, andra kunna uppstå till följd av missförhållanden såväl inom yrkena som utanför dem. Jfr Kvicksilverförgiftning. De viktigaste organ, som bli säte för y., äro följ.: Bensystem och ledgångar, varvid långvarigt bibehållande el. ofta upprepat intagande av samma kroppsställning genom enformighet i rörelser och för tung belastning sätta spår i hållningen el. i konfigurationen av enskilda kroppsdelar (rygg-radskrökning, kutrygg som följd av bärande av tunga bördor samt plattfot, inverkan av långvarigt stående). Inflammation i slemsäckarna på knäskålarna är vanlig hos skurgummor. Förändringar i huden förekomma från de vanliga valkarna i händerna till mer el. mindre utbredda sårnader, detta senare särskilt i färgerier, vid polering av möbler, i tjärindustrien etc. För ständig nötning utsatta ställen kunna bli säte för hudkräfta (se Kräfta, sp. 217 f.). Nervsystemet kan angripas dels mera orga