Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkesinspektion - Yrkesman - Yrkespedagogiska centralanstalten - Yrkesprövning - Yrkesrådgivning - Yrkessjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Y rkesman—Y rkess jukdomar
1114
eialinspektörer märkas vidare främst
bergsstatens tjänstemän — 5 bergmästare,
biträdda av 4 gruvingenjörer —, vilka i fråga om
bergverksarbete fullgöra de funktioner, som
eljest åligga den egentliga
yrkesinspektionskåren. övriga specialinspektörer äro
inspektören för sprängämnestillverkningen, 4
specialinspektörer för elektriska anläggningar
samt 3 specialinspektörer för järnvägsdrift.
Den kommunala tillsynen över
arbetar-skyddslagstiftningens tillämpning åligger
kommunernas hälsovårdsnämnder samt
omfattar mindre arbetsställen utan maskinella
hjälpmedel huvudsaki. inom handel, hantverk
och byggnadsverksamhet. Den kommunala
tillsynen utövas under inseende av
yrkesin-spektörerna. — Viss samverkan med y. kan
ske genom arbetarombud (se d. o.). Läkare
besiktiga årl. i den egentliga industrien
anställda minderåriga.
Y:s befattningshavare åligger att meddela
arbetsgivarna anvisningar och råd huru
skyddslagstiftningens mer allmänt hållna
bestämmelser till förebyggande av olycksfall och
ohälsa skola tillämpas. Någon rätt att
meddela förbindande föreskrifter tillkommer ej
befattningshavarna. Ställer sig ej
arbetsgivare meddelad anvisning till efterrättelse, har
yrkesinspektören att vända sig till
Socialstyrelsen och utverka förbud mot det fortsatta
bedrivandet av visst arbete eller mot det
fortsatta användandet av viss arbetslokal,
maskin o. s. v., utan att den åsyftade
åtgärden vidtagits, överträdelse av dylikt förbud
medför bötes- eller fängelsestraff.
Om minderårigas och kvinnors användande
till arbete (jfr Barnarbete och
Kvinnors nattarbete) samt arbetstidens
begränsning eller förläggning innehåller
skyddslagstiftningen i regel preciserade
bestämmelser, och med avseende på dessa är y:s
verksamhet mera av direkt kontrollerande natur.
Förseelser mot dessa bestämmelser medföra
också direkt risk för straffansvar. En
särställning intaga de vid 1931 års revision i
lagen om arbetarskydd införda stadgandena
om raster, natt- och veckovila samt semester.
Åsidosätter arbetsgivare något av dessa
stad-ganden, skall Socialstyrelsen meddela
arbetsgivaren nödiga föreskrifter till tryggande av
det åsidosatta stadgandets iakttagande. Först
vid överträdelse av sådan föreskrift inträder
här straffansvar.
För att trygga inspektionspersonalens
självständiga och opartiska ställning till
arbets-givama ha de olika inspektörerna förbjudits
att taga någon enskild befattning av
ekonomisk art med företag, som drivas inom deras
distrikt, ett förbud, som beträffande
yrkes-inspektör och assistent gäller även alla
något större företag, hänförliga till industri
eller byggnads- eller transportverksamhet,
även om de ej drivas inom deras distrikt.
Inspektörerna äro vidare vid straffansvar
förbjudna att röja yrkeshemlighet eller att, där
det ej påkallas i tjänstens intresse, yppa
driftanordning eller affärsförhållande, varom
de under sin tjänsteutövning fått kännedom.
Y :s uppgifter, organisation och arbetssätt
ha utformats olika i olika länder. I syfte att
främja en mera allmän tillämpning av vissa
såsom önskvärda ansedda principer för y:s
anordning har denna fråga varit föremål för
behandling av internationella
arbetskonferen-sen (se Internationella
arbetsorganisationen). Vid sitt femte
sammanträde i Geneve 1923 antog denna en
rekommendation rörande de allmänna grunddragen
för anordnandet av inspektionssystem (tr. i
»Internationella arbetsorganisationen», d. II,
1930). Principerna äro i allt väsentligt
förverkligade i Sverige. W. St-m.
Yrkesman. Vid inskrivning av
värnpliktiga tilldelas truppförbanden y., ss. bagare,
snickare och elektriker, till visst bestämt
antal. Vid marinen förekomma y. inom de
olika yrkesgrenarna. ö-g.
Yrkespedagogiska centralanstalten (förk.
Y. P. C. A.) i Stockholm inrättades genom
beslut av 1920 års riksdag för att anordna
kurser för utbildning och fortbildning av
lärare vid yrkesundervisningsanstalter. 1928
års riksdag beslöt indraga Y., vars
arbetsuppgifter överlätos på Skolöverstyrelsen. Fr. Sg.
Yrkesprövning, se P s y k o t e k n i k.
Yrkesrådgivning, se Yrkesval.
Yrkessjukdomar, sjukliga förändringar inom
kroppen, vilka stå i ett påtagligt samband
med personens sysselsättning. Orsakerna till
dessa förändringar kunna i regel hänföras till
någon av följ, grupper: 1) överansträngning
av kroppen i dess helhet el. av vissa delar;
2) inverkan av skadliga ämnen, ss. giftiga
ångor, frätande vätskor, olika slags damm,
smittförande ämnen; 3) abnorma förhållanden
beträffande temp., fuktighet, belysning; 4)
sociala förhållanden, av vilka föda, fördelning
av tiden för sömn och vaka, familjeliv äro
beroende; 5) olycksfall.
Det råder emellertid ingen fullständig
enighet om den roll, som yrkena i många fall
spela för uppkomsten av sjukdomar. Även
andra faktorer än själva yrket kunna
inverka, ss. kroppskonstitution och ärftliga
anlag, t. ex. för tuberkulos, försvagande
sjukdomar före inträdet i yrket och levnadssättet
utanför arbetet. Medan i vissa fall
sammanhanget mellan yrket och sjukdomen är fullt
klart, är det i andra fall mera grundat på
erfarenhet än på objektiva bevis. Vissa
sjukdomar uppstå praktiskt taget endast i
samband med ett bestämt yrke, andra kunna
uppstå till följd av missförhållanden såväl
inom yrkena som utanför dem. Jfr
Kvicksilverförgiftning.
De viktigaste organ, som bli säte för y., äro
följ.: Bensystem och ledgångar,
varvid långvarigt bibehållande el. ofta
upprepat intagande av samma kroppsställning
genom enformighet i rörelser och för tung
belastning sätta spår i hållningen el. i
konfigurationen av enskilda kroppsdelar
(rygg-radskrökning, kutrygg som följd av bärande
av tunga bördor samt plattfot, inverkan av
långvarigt stående). Inflammation i
slemsäckarna på knäskålarna är vanlig hos
skurgummor. Förändringar i huden
förekomma från de vanliga valkarna i händerna
till mer el. mindre utbredda sårnader, detta
senare särskilt i färgerier, vid polering av
möbler, i tjärindustrien etc. För ständig
nötning utsatta ställen kunna bli säte för
hudkräfta (se Kräfta, sp. 217 f.).
Nervsystemet kan angripas dels mera
orga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
