Ystad—Brösarps järnväg—Ytmått 1119 medeltida privathus ligger ett, Brahehuset, från 1400-talet, vid Stora Norregatan, ett annat, som senare varit skola, vid Mattorget. Omkr. 125 korsvirkeshus från 1500— 1700-talet finnas i gamla staden. Gamla Y. har åtm. tidtals varit omgivet av vallar samt hade tre portar. Stadens gamla läroverkshus (»Lundgrenska huset») är sedan 1921 rådhus, österut ligga bl. a. Södra skånska inf.-reg:tets kaserner (f. d. Skånska dragonreg:tets). S. härom sträcka sig barrskogsplanterade flyg-sandsfält, Sandskogen, med Y:s saltsjöbad, en av Skånes mest betydande badorter. S. om gamla staden vidta järnvägens område och hamnen. N. ö. om stationen ligger tingshuset m. fl. offentliga byggnader. Y:s hamn, som av gammalt ansetts som den bästa på Skånes sydkust, har under det senaste årtiondet undergått betydande moderniseringar, och 1934 ha omfattande utvidg-ningsarbeten påbörjats. Y:s handelsflotta, som på 1820-talet utgjordes av ett 30-tal fartyg, hade 1932 gått ned till 2 fartyg om tills. 145 nettoton. 1933 ankommo och avgingo i Y:s hamn tills. 1,966 fartyg om 532,513 nettoton, därav 697 om 206,582 ton i utrikes fart. Redan 1866 öppnades järnvägen Y.—Eslöv, 1874 Malmö—Y., varjämte staden under 1890-och 1900-talet fått förbindelse med Kristianstad, Simrishamn och Trälleborg. Till omgivande landsbygd leda flera omnibuslinjer. industrien omfattade 1931 47 arbetsställen med tills. 602 arb. De största fabrikerna äro Y:s gjuteri och mek. verkstad (anlagd 1853, aktiekap. 800,000 kr., 175 arb.), Y:s metallindustri, a.-b. Yvyfabriken, Y:s franska ång-kvarn, G. Bongs konservfabrik och Klosterbryggeriet. Sockerbruket, en tid ett av Sveriges största företag i sin bransch, är nu nedlagt. Y. har fyra bankkontor, varav två höra till de äldsta i Sverige, näml. Sparbanken (gr. 1827) och Skandinaviska kredit-a.-b:s avd.-kontor, förr Skånska privatbanken (gr. i Y. 1830) och till 1879 huvudkontor för Skånes enskilda bank. Vidare finnas högre allm. samläroverk, högre flickskola och länslasarett. I Y. utges Ystads Allehanda och Aurora 6 ggr i veckan. Tax.-värdet utgjorde 1932 35,767,900 kr. å skattepliktig och 8,176,300 kr. å skattefri fastighet, den tax. inkomsten 13,106,730 kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32 11,204,963 kr. och skulder 4,779,347 kr. Y. bildar ett pastorat i Ljunits och Herrestads kontrakt av Lunds stift. Tidigare var staden delad på 2 församlingar, till vilka flera annex hörde. Y. omtalas först på 1240-talet men torde redan då ha haft en viss betydelse, mest på grund av sillfisket. Lybeck hade eget kompanihus i Y. Stadens äldsta kända privile-giebrev är från 1572, de första svenska från 1658 och 1662. Under krigen mellan Sverige och Danmark härjades Y. flera gånger, bl. a. 1569, då det brändes av hertig Karl. 4 maj 1676 utkämpades utanför Y. ett oavgjort sjöslag mellan svenska flottan under Creutz och den danska under N. Juel. 4—5 juni 1678 utplundrades Y. av danska flottan under Juel. Under 1600-talet var Y. säte för betydande kreaturshandel, under 1700- och 1800-talet fick även spannmålshandeln stor omfattning, varjämte till 1868 den svenska 1120 postrouten till Tyskland gick över Y. Stadens glansperiod inföll under de första åren av 1800-talet under kontinentalsystemets tid, då ett stort antal av de av engelsmän uppbragta priserna i Östersjön infördes till Y. och billigt avyttrades till stadens köpmän. Även Krimkriget (1853—56) gynnade stadens handel, som senare gick avsevärt tillbaka. Under senare år har emellertid staden återvunnit sitt gamla bakland. — Litt.: Skrifter, utg. av Y:s fornminnesfören. (1917 ff.); H. Wåhlin, »Y.» (1928; med litt.-anv.); Karin Kock, »Skånska privatbanken» (1931). O. Sjn. (S. K-ft.) Ystad—Brösarps järnväg (sign. Y. B. J.), spårvidd 1,435 m, 29,o km lång, öppnad 1901, förbinder Tomelilla (Malmö—Simrishamns och Ystad—Eslövs järnvägar) med Brösarp. Jfr Ystadsjärnvägar. F. P. Ystad—Eslövs järnväg (sign. Y. E. J.), spårvidd 1,435 m, 75,3 km lång, förbinder Ystad med Köpingebro, Tomelilla, Bjärsjölagård och Eslöv. Sträckan Ystad—Bjärsjölagård öppnades 1865, Bjärsjölagård—Eslöv 1866. Jfr Ystadsjärnvägar. F. P. Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg (sign. Y. G. S:t O. J.), spårvidd 1,435 m, 40,9 km lång, förbinder Köpingebro (Ystad—Eslövs järnväg) med Gärsnäs (Malmö—Simrishamns järnväg) och S:t Olof (Ystad—Brösarps järnväg). De båda sträckorna öppnades resp. 1894 och 1902. Jfr Ystads järnvägar. F. P. Ystads Allehanda, morgontidning i Ystad, gr. som halvveckotidning 1873, utges sedan dec. 1895 sex ggr i veckan. Dess förste red. var J. M. Sjöström (1849—1924), dess nuv. är Melker Westin (f. 1887; sedan 1924). Tidningens politiska ståndpunkt är liberal. Ystads järnvägar, de i vissa trafikhänseenden samförvaltade Malmö—Ystads, Ystad— Eslövs, Ystad—Brösarps, Ystad—Gärsnäs— S:t Olofs och Börringe—östratorps järnvägar. Ystad—Skifvarps järnväg, en 1901 mellan nämnda orter öppnad normalspårig järnväg, med eget spår mellan Skivarp och Charlotten-lund. Driften nedlades 1919, varefter spåret upp revs. Ystning, den förvandling, som mjölkens kasein undergår genom tillsats av löpe eller syra. Se vidare Ost. Yta, gränsen mellan två kroppar, av vilka den ena kan vara den omgivande luften el. världsetern. Matematiskt talat, kan man även tänka sig en yta lagd genom en kropp. Jfr Konisk yta. Ytdiagram, se Grafisk framställning. Ytförbränning, katalytisk förbränning, som huvudsaki. sker på ytan av ett poröst lager av t. ex. eldfast, bränd lera. Y. sker oftast utan låga. Det porösa lagret, som verkar som katalysator, upphettas endast till glöd-ning. Fördelen med y. är dels, att den ej är eldfarlig, dels att man till omkr. det dubbla kan utnyttja värmet mot vid vanlig förbränning. I. B. Ytmorän, geol., sido- och mittmoräner på dalglaciärers yta, saknas på större nedisningar, vilkas inre moräner, där de numera gå i dagen, ofta kallas y. G. D. G. Ytmått, se Metersystemet, sp. 1254, och Kvadratmått.