Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystad - Ystad—Brösarps järnväg (Y. B. J.) - Ystad—Eslövs järnväg (Y. E. J.) - Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg (Y. G. S:t O. J.) - Ystads Allehanda - Ystads järnvägar - Ystad—Skifvarps järnväg - Ystning - Yta - Ytdiagram - Ytförbränning - Ytmorän - Ytmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ystad—Brösarps järnväg—Ytmått
1119
medeltida privathus ligger ett, Brahehuset,
från 1400-talet, vid Stora Norregatan, ett
annat, som senare varit skola, vid
Mattorget. Omkr. 125 korsvirkeshus från 1500—
1700-talet finnas i gamla staden. Gamla Y.
har åtm. tidtals varit omgivet av vallar samt
hade tre portar. Stadens gamla läroverkshus
(»Lundgrenska huset») är sedan 1921 rådhus,
österut ligga bl. a. Södra skånska inf.-reg:tets
kaserner (f. d. Skånska dragonreg:tets). S.
härom sträcka sig barrskogsplanterade
flyg-sandsfält, Sandskogen, med Y:s saltsjöbad, en
av Skånes mest betydande badorter. S. om
gamla staden vidta järnvägens område och
hamnen. N. ö. om stationen ligger tingshuset
m. fl. offentliga byggnader.
Y:s hamn, som av gammalt ansetts som den
bästa på Skånes sydkust, har under det
senaste årtiondet undergått betydande
moderniseringar, och 1934 ha omfattande
utvidg-ningsarbeten påbörjats. Y:s handelsflotta, som
på 1820-talet utgjordes av ett 30-tal fartyg,
hade 1932 gått ned till 2 fartyg om tills. 145
nettoton. 1933 ankommo och avgingo i Y:s
hamn tills. 1,966 fartyg om 532,513 nettoton,
därav 697 om 206,582 ton i utrikes fart.
Redan 1866 öppnades järnvägen Y.—Eslöv,
1874 Malmö—Y., varjämte staden under
1890-och 1900-talet fått förbindelse med
Kristianstad, Simrishamn och Trälleborg. Till
omgivande landsbygd leda flera omnibuslinjer.
industrien omfattade 1931 47 arbetsställen
med tills. 602 arb. De största fabrikerna äro
Y:s gjuteri och mek. verkstad (anlagd 1853,
aktiekap. 800,000 kr., 175 arb.), Y:s
metallindustri, a.-b. Yvyfabriken, Y:s franska
ång-kvarn, G. Bongs konservfabrik och
Klosterbryggeriet. Sockerbruket, en tid ett av
Sveriges största företag i sin bransch, är nu
nedlagt. Y. har fyra bankkontor, varav två
höra till de äldsta i Sverige, näml.
Sparbanken (gr. 1827) och Skandinaviska
kredit-a.-b:s avd.-kontor, förr Skånska privatbanken
(gr. i Y. 1830) och till 1879 huvudkontor
för Skånes enskilda bank. Vidare finnas
högre allm. samläroverk, högre flickskola och
länslasarett. I Y. utges Ystads Allehanda
och Aurora 6 ggr i veckan. Tax.-värdet
utgjorde 1932 35,767,900 kr. å skattepliktig
och 8,176,300 kr. å skattefri fastighet, den
tax. inkomsten 13,106,730 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 11,204,963 kr.
och skulder 4,779,347 kr. Y. bildar ett
pastorat i Ljunits och Herrestads kontrakt av
Lunds stift. Tidigare var staden delad på 2
församlingar, till vilka flera annex hörde.
Y. omtalas först på 1240-talet men torde
redan då ha haft en viss betydelse, mest på
grund av sillfisket. Lybeck hade eget
kompanihus i Y. Stadens äldsta kända
privile-giebrev är från 1572, de första svenska från
1658 och 1662. Under krigen mellan
Sverige och Danmark härjades Y. flera gånger,
bl. a. 1569, då det brändes av hertig Karl.
4 maj 1676 utkämpades utanför Y. ett
oavgjort sjöslag mellan svenska flottan under
Creutz och den danska under N. Juel. 4—5
juni 1678 utplundrades Y. av danska flottan
under Juel. Under 1600-talet var Y. säte för
betydande kreaturshandel, under 1700- och
1800-talet fick även spannmålshandeln stor
omfattning, varjämte till 1868 den svenska
1120
postrouten till Tyskland gick över Y.
Stadens glansperiod inföll under de första åren
av 1800-talet under kontinentalsystemets
tid, då ett stort antal av de av engelsmän
uppbragta priserna i Östersjön infördes till Y.
och billigt avyttrades till stadens köpmän.
Även Krimkriget (1853—56) gynnade stadens
handel, som senare gick avsevärt tillbaka.
Under senare år har emellertid staden
återvunnit sitt gamla bakland. — Litt.:
Skrifter, utg. av Y:s fornminnesfören. (1917 ff.);
H. Wåhlin, »Y.» (1928; med litt.-anv.); Karin
Kock, »Skånska privatbanken» (1931).
O. Sjn. (S. K-ft.)
Ystad—Brösarps järnväg (sign. Y. B. J.),
spårvidd 1,435 m, 29,o km lång, öppnad 1901,
förbinder Tomelilla (Malmö—Simrishamns och
Ystad—Eslövs järnvägar) med Brösarp. Jfr
Ystadsjärnvägar. F. P.
Ystad—Eslövs järnväg (sign. Y. E. J.),
spårvidd 1,435 m, 75,3 km lång, förbinder Ystad
med Köpingebro, Tomelilla, Bjärsjölagård och
Eslöv. Sträckan Ystad—Bjärsjölagård
öppnades 1865, Bjärsjölagård—Eslöv 1866. Jfr
Ystadsjärnvägar. F. P.
Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg (sign.
Y. G. S:t O. J.), spårvidd 1,435 m, 40,9 km lång,
förbinder Köpingebro (Ystad—Eslövs järnväg)
med Gärsnäs (Malmö—Simrishamns järnväg)
och S:t Olof (Ystad—Brösarps järnväg). De
båda sträckorna öppnades resp. 1894 och 1902.
Jfr Ystads järnvägar. F. P.
Ystads Allehanda, morgontidning i Ystad,
gr. som halvveckotidning 1873, utges sedan
dec. 1895 sex ggr i veckan. Dess förste red.
var J. M. Sjöström (1849—1924), dess nuv. är
Melker Westin (f. 1887; sedan 1924).
Tidningens politiska ståndpunkt är liberal.
Ystads järnvägar, de i vissa
trafikhänseenden samförvaltade Malmö—Ystads, Ystad—
Eslövs, Ystad—Brösarps, Ystad—Gärsnäs—
S:t Olofs och Börringe—östratorps järnvägar.
Ystad—Skifvarps järnväg, en 1901 mellan
nämnda orter öppnad normalspårig järnväg,
med eget spår mellan Skivarp och
Charlotten-lund. Driften nedlades 1919, varefter spåret
upp revs.
Ystning, den förvandling, som mjölkens
kasein undergår genom tillsats av löpe eller
syra. Se vidare Ost.
Yta, gränsen mellan två kroppar, av vilka
den ena kan vara den omgivande luften el.
världsetern. Matematiskt talat, kan man
även tänka sig en yta lagd genom en
kropp. Jfr Konisk yta.
Ytdiagram, se Grafisk framställning.
Ytförbränning, katalytisk förbränning, som
huvudsaki. sker på ytan av ett poröst lager
av t. ex. eldfast, bränd lera. Y. sker oftast
utan låga. Det porösa lagret, som verkar
som katalysator, upphettas endast till
glöd-ning. Fördelen med y. är dels, att den ej är
eldfarlig, dels att man till omkr. det dubbla
kan utnyttja värmet mot vid vanlig
förbränning. I. B.
Ytmorän, geol., sido- och mittmoräner på
dalglaciärers yta, saknas på större
nedisningar, vilkas inre moräner, där de numera gå i
dagen, ofta kallas y. G. D. G.
Ytmått, se Metersystemet, sp. 1254,
och Kvadratmått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
