Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytriktig projektion—Ytterspat
1121
Ytriktig projektion, se
Kartprojektion, sp. 472.
Ytspänning, egenskapen hos en vätska, att
dess fria yta beter sig, som om den vore en
elastisk hinna, vilket lätt iakttages t. ex. vid
bildandet av en droppe (jfr d. o. och K a p
illa r i t e t).
Ytströmmar, havsströmmar i världshavets
övre lager. Förutom förhärskande vindar och
jordrotationen spela täthetsdifferenserna en
huvudroll för uppkomsten av y. De
sammanhänga såväl med den på klimatförhållandena,
ss. avdunstning och issmältning, beroende
olika salthalten och temp. som med den inre
och yttre friktionens samt topografiens
inverkan. Någon skarp skillnad kan man icke
göra mellan y. och underströmmarna, utan de
äro blott olika led av den oceaniska
cirkulationen, som är mycket invecklad med flera
olika skikt, inom vilka olika strömningar
råda. Särskilt vid flodmynningar och i de
smala sunden mellan olika havsbäcken, t. ex.
i Öresund och Bälten, i Gibraltar sund och i
Bosporen, framträda de båda slagen av
strömmar mera skarpt och med motsatta riktningar.
Se Svarta havet och Öresund. A-l W-n.
Ytsväll, se S ö r p n i n g.
Ytteragnar, bot., se Gräs, sp. 1164.
Ytterblt, miner., se G a d o 1 i n i t.
Ytte’rbium, kem., se Sällsynta
jordarter.
Ytterby, socken i s. Bohuslän, Inlands Södre
härad, invid Göta älv, Kungälv och Nordre
älv; 33,25 kvkm, 1,226 inv. (1934).
övervägande slättbygd, uppdelad av bergkullar.
1,247 har åker, 1,097 har skogsmark.
Egendom: Kastellegården (se d. o.). Ingår i
Kungälvs, Rödbo och Y. pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels s. kontrakt.
Ytterby fältspatsbrott, numera
utbruten kvarts-fältspatförekomst
(granitpeg-matit) vid Ytterby på Resarön, 3 km n. om
Vaxholm. Y. nämnes 1756 som kvartsbrott
för Stockholms glasbruks behov. Trol. redan
på 1780-talet började fältspaten tillgodogöras
(Rörstrands porslinsfabrik). Y. har varit
berömt för sin utmärkta kalifältspat samt
såsom fyndort för mineral med sällsynta
grundämnen spelat en viktig roll (se även
Sällsynta jordarter). Vid Y. fann
K. A. Arrhenius omkr. 1787 ett dittills
obekant mineral (gadolinit, se d. o.), i vilket
Johan Gadolin (se d. o.) 1794 upptäckte
yt-terjorden. Yttrotantalit (se d. o.) från Y. var
ett av de båda mineral, i vilka A. G.
Ekeberg 1802 upptäckte grundämnet tantal (se
d. o.). Ur ordet Ytterby ha namnen på fyra
kemiska element härletts: yttrium,
ytter-bium, terbium och erbium. N. Zn.
Ytterenhörna, socken i Södermanlands län,
Selebo härad, omfattar inre delen av halvön
mellan S. Björkfjärden och Gripsholmsviken
i Mälaren; 51,64 kvkm, 824 inv. (1934).
Små-kuperad skogs- och jordbruksbygd. 1,196 har
åker, 2,951 har skog. Egendomar: Ekeby m. fl.
Ingår i Y. och överenhörna pastorat,
Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. Om kyrkan
se Södermanland, sp. 1209 och bild 15.
Ytterfoder, blad, som likna foderblad och
sitta strax nedanför fodret el. mellan
foderbladen. Det förra är fallet hos många
katt
1122
ostväxter (se d. o.), där y. (foderholken)
ut-göres av högblad; det senare förekommer hos
rosväxter (se P o t e n t i 1 1 a), där det
uppkommit genom parvis sammanväxning av
foderbladens stipler. G. L-m.*
Yttergran, socken i Uppsala län, Håbo
härad, på Mälarslätten, vid Ullevifjärden; 11,90
kvkm, 612 inv. (1934). 459 har åker, 585 har
skogsmark. Ingår i övergrans, Y:s och
Kalmar pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Yttergrund, fyr i Bottniska viken, Finland,
utanför Sideby udde, uppf. 1892. Fast vitt sken.
Ytterhogdal, Hälsinglands nordvästligaste
socken, i Svegs tingslag, Jämtlands län; 803,11
kvkm, 1,671 inv. (1934). Storkuperad
skogstrakt med odlad bygd vid Ljusnan och dess
biå Hoan. 575 har åker, 63,837 har
skogsmark. Ingår i Y:s, överhogdals och Ängersjö
pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt. Från Y. utbröts 1925 Ängersjö (se d. o.).
Ytterholmen, viktig kustfyr v. om
Sandnes-sjöen i Nordland fylke, på Norges västkust.
Ytterlt, miner., se Gadolinit.
Ytterjord, se Sällsynta jordarter.
Ytterjärna, socken i Stockholms län,
ökne-bo härad, strax s. om Södertälje, vid
Halls-och Järnaf järdarna av Östersjön; 45,20 kvkm,
697 inv. (1934). Slättbygd, uppdelad av
skog-klädda höjder. Till Y. hör även den med
Mörkön sammanväxta Dåderön. 1,296 har
åker, 2,164 har skogsmark. Egendomar:
Bran-dalsund, Ängsholm (se dessa ord) m. fl. Ingår
i överjärna och Y. pastorat i Strängnäs stift,
Södertälje kontrakt.
Ytterlännäs, socken i Västernorrlands län,
Boteå tingslag, huvudsaki. v. om
Ångermanälvens mynning och innersta delen av dess
djupt inträngande mynningsvik; 248,00 kvkm,
7,150 inv. (1934). Omfattar vid kusten
Nylands (se d. o.) municipalsamhälle,
träindustriorterna Bollsta (1,147 inv. 1931), Sandslån
(med sorteringsbom för Ångermanälven), Väja
och Rossö samt i det inre byar utmed
vattendragen men f. ö. vida skogar. 1,378 har åker,
17,737 har skogsmark. Pastorat i Härnösands
stift, Ådalens kontrakt. G. R-ll.
Y. gamla kyrka uppfördes på 1400-talet
och försågs omkr. 1490 med målningar i
valven och på väggarna av målaren Eghil, som
företräder en självständig utveckling av en
uppländsk målarskola (»Tierpskolan»). Hans
signatur: maalede Eghil, finns i korvalvet. —
Jfr H. Cornell och S. Wallin, »Uppsvenska
målarskolor på 1400-talet» (1933). H. C-l.
Yttersele- och Forsmoforsarna, se
Ångermanälven.
Ytterselö, socken i Södermanlands län,
Selebo härad, omfattar ö. hälften av den
små-kuperade Selaön (jfr d. o.) i Mälaren samt
omgivande småöar i Präst- och
Grönsöfjär-darna; 48,58 kvkm, 1,149 inv. (1934). 1,663
har åker, 2,490 har skogsmark. Egendom:
Mälsåker (se d. o.). A.-b. Mälardalens
tegelbruk äger i Y. Valla, Husby och Näsby
tegelbruk. Vid bron över Kolström till
fastlandet i s. ligger huvudsaki. inom Y.
Stallar-holmens lastageplats och industriort (414 inv.
1931). Ingår i överselö och Y. pastorat i
Strängnäs stift, Domprosteriet.
Ytterspat, miner., dets. som xenotim (se
Radioaktiva mineral, sp. 388).
XX. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
