1157 Zephyrus—Zeromski 1158 t. ex. graniter och kristalliniska skiffrar. Bl. a. Island och Färöarna äro berömda för sin rikedom på vackra zeolitdruser i basalt. D e s m i n el. s t i 1 b i t, (Na2, Ca)O . A12O3.6 SiO2.6 H2O, h e u 1 a n d i t (ibland också kallad stilbit), (Ca, Na2)O . A12O3.6 SiO2.5 H2O, phillipsit, (K2, Ca?O . A12O3.4SiO2.41/2H2O, harmoto m, (K2, BajO . A12O3.5 SiO2.5 II2O, och laumon-tit, (Ca, Na2jO . A12O3.4 SiO2.4 I12O, äro monoklint (se Kristallsystem) kristalliserande z. Monoklint kristalliserar vidare sko-le c i t, CaO . A12O3.3 SiO2.3 H2O, som i likhet med natrolit, Na2O . A12O3. 3 SiO2.2II2O, och t h o m s o n i t, (Ca, Na2)O . A12O3.2 SiO2.21/2 II2O, vilka båda kristallisera rombiskt, gärna är stängligt och radialstråligt utbildad. Cha-b a s i t, (Ca, Na2)O . A12O3.4 SiO2.6 1I2O, kristalliserar hexagonalt i kubliknande romboed-rar. A n a 1 c i m, Na2O . A12O3.4 SiO2.2 ll2O, kristalliserar reguljärt, vanl. i ikositetraedrar. Om bariumzeoliten edingtonit se d. o. — Nära z. står apofyllit (se d. o.). — Många forskare göra gällande, att åkerjorden torde innehålla ett slags z. (se Ler a, sp. 1028); spörsmålet därom synes ännu ej kunna anses slutgiltigt utrett. N. Zn. Ze'phyrus, se Z e f y r o s. Zeppelin [tsäpelTn], Ferdinand, greve von, tysk general och luftskeppskonstruktör (1838—1917). Deltog 1863 i amerikanska inbördeskriget samt i Tysklands krig 1866 och 1870—71. Z. var banbrytare beträffande konstruktion av styrbara luftskepp. Han ägnade sig från 1890 åt byggandet av dylika, och 1906 hade han praktiskt löst frågan genom konstruktion av de efter honom benämnda »zeppelinarna» (jfr Luftskepp). Luftskepp av Z:s förbättrade konstruktion användes av tyskarna under världskriget framför allt för bevakning av tyska Nordsjökusten och för raider mot England. En okuvlig energi visade Z. i förbättrandet av sina konstruktioner såväl för krigsändamål som för den fredliga samfärdseln. — Z:s porträtt återges på vidstående plansch. ö-g. Zerafsja'n, Serafschan, flod i republikerna Tadjikistan och Uzbe-kistan, Asiatiska Ryssland; upprinner i Alaibergen, delar sig på slättlandet i flera armar, som återförenas, och utsinar i ökensanden vid Kara-kul (s. v. om Bochara); längd omkr. 650 km. Z. möjliggör konstbevattning av de bördiga trakterna vid Samarkand, Bo-ehara o. a. städer. Zerbst [tsärpst], stad i An-halt, Tyskland, 18 km n. v. om Dessau; 20,155 inv. (1933). Gammal stad, omgiven av medeltida murar, med flera märkliga byggnader, bl. a. Bartho-lomäikirche (1200—1300-talet) och slottet (1681—1750). Stora bryggerier; maskin-, metall-och livsmedelsindustri. — Z. var 1603—1793 huvudstad i furstendömet Anhalt-Zerbst. Zerma'tt [tsär-], kommun i schweiz. kant. Valais, nedanför Monte Rosa och Matterhorn, vid en av floden Visps källor, 1,620 m ö. h.; 962 inv. (1931). En av Schweiz’ förnämsta turistorter med stora hotell; ändpunkt för järnvägen Visp—Z. och utgån ;S-punkt för bergbanan till bergskammen Gor-nergrat (berömd utsiktspunkt). Ze'rna, bot., se L o s t a. Zeromski [$ärå'mski], Stefan, polsk författare (1864—1925). Uppvuxen i minnena av 1863 års resning, förenade Z. ett djupt sinne för det smärtfyllda i den tidens polska kynne och en stark medkänsla för allt mänskligt elände med en underbart fin känsla för naturskönhet och själens hemligaste yttringar. Hans sociale hjälte Judym (i »Lu-dzie bezdomni», något besläktad med Ibsens »Folkefiende») vann den nya generationens hjärtan åt honom. Efter revolutionen 1905 kände han sig alltmera kallad till nationalskald. — Z. är en lysande språkkonstnär. Polens störste prosalyriker. Hos honom bildar romanen ett syntetiskt, övervägande lyriskt konstverk, där det musikaliska inslaget är starkare än det arkitektoniska och måleriska. Starkt mångsidig, förenar han realism och romantik, naturalism och symbolism, individualism och socialism. Ingen har så fullständigt som Z. återgivit den polska andens historia från tragedien 1863—64 till återvinnandet av den polska kusten och det nya rikets kamp mot bolsjevismen. — Z:s huvudverk äro »Rozdzio-bia nas kruki, wrony» (Vi hackas av korpar och kråkor; 1895; titelnovellen samt fyra andra noveller övers, i »Det unga Polen», 1901), »Syzyfowe prace» (Sisyfusarbeten; 1898), »Lu-dzie bezdomni» (Hemlösa människor; 1900), »Popioly» (1904; en bild av Polens öden under Napoleons tidevarv; sv. övers., »Eld och aska», 1923), »Dzieje grzechu» (Syndens his- Zermatt med utsikt mot Matterhorn.