Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Zettler—Zeus
1164
Bilé 1. Zeus(?)- Bronsstaty, funnen i havet vid
Eubeas norra udde.
köpings domkyrkas torn ombyggdes efter Z:s
förslag 1877—86, Uppsala domkyrka
restaurerades 1885—92 och Skara domkyrka 1886—
94; de första förslagen till dessa
restaureringar utarbetade han på 1870-talet. Tornet
till Klara kyrka i Stockholm uppfördes efter
hans ritningar 1883—86. Z. ledde även
restaureringen av Kalmar slotts yttre 1885—89.
Dessutom utförde han ritningar till flera nya
kyrkor i Skåne och Blekinge, bl. a.
Allhelgona-kyrkan i Lund (invigd 1891) samt förhallen
till Kristianstads kyrka (1875). Ännu flera
voro hans profana byggnadsarbeten från
samma tid, bl. a. Häckeberga slott (1873—75),
Bolinderska huset i Stockholm (1874), Norra
latinläroverket i Stockholm (1876—80), en av
Z:s bästa nybyggnader, och universitetshuset
i Lund (1878—82).
Z. blev 1881 v. prof, i byggnadskonst vid
Konstakad., efterträdde s. å. Scholander som
intendent vid överintendentsämbetet samt var
efter von Dardel 1882—97 överintendent. lian
ägnade sig fortfarande åt en betydande
byggnadsverksamhet och uppförde Matteuskyrkan
i Norrköping (1887—92), Oskar Fredriks
kyrka i Masthugget i Göteborg, i gotisk stil
(1889—93), m. fl. Z:s
restaureringsverksam-het klandras numera hårt (jfr
Restaurering, sp. 670), särskilt den, som gick ut över
Uppsala domkyrka.
Z. utarbetade 1883 på uppdrag ett projekt
till ordnande av Helgeandsholmen med
gemensamt hus för riksdag och riksbank, på
samma gång som han utförde åtskilliga
planer till riksdagshus, förlagt till olika platser.
Han arbetade även senare på uppgiften och
kom med flera förslag. — Även åt frågan om
operabyggnaden ägnade Z. sina krafter, då
han 1884 utarbetade ett förslag till dåv.
operahusets inre ombyggnad och tillbyggnad med
fasad åt Karl Xll:s torg. (E. L-k.)
Zettler [tsä’tler], Franz X a v e r, tysk
glasmålare (1841—1916). Z. ledde en
konstanstalt för kyrkliga arbeten, som slutligea
sysselsatte inemot 300 pers. 1870 grundade
han en glasmålerianstalt i München, vilken
nådde världsrykte. G-g N.*
Zéu’gma, grek., »förbindelse», förening av
två satser el. substantiv genom ett verb, som
strängt taget blott passar till den el. det
ena, t. ex.
Låt, Campagna, ljuvt i dina linjer
få förtona, liksom de, hans kval.
(Förtona kan blott i överförd bemärkelse
sägas om kval.) R-n B.
Zeune [tsål’ne], Jo hann August, tysk
blindpedagog och geograf (1778—1853), prof,
vid Berlins univ., mest känd som
grund-läggare av blindundervisningen i Tyskland.
1806 upprättade Z. en blindanstalt i Berlin
och arbetade för de blindas väl genom
förbättrade undervisningsmetoder och skrifter,
bl. a. »Belisar, über den Unterricht der
Blia-den» (1808). _ G. Ek.
Zéus (grek. Zeus, gen. Dio’s), den ende
grekiske gud, som med säkerhet kan påvisas
även hos andra indoeuropeiska folk. Ordet
är detsamma som lat. Ju-piter, skt Dyaus
(se dessa ord); såväl i grekiskan som i
sanskrit förekommer ofta det i latinet stående
tillägget »fader» (lat., grek, pater). Ordet
betyder »himmel», och den vanliga
uppfattningen är, att Z. är den ljusa himlarymdens gud.
Hans verksamhet visar emellertid, att himlen
tillhör honom som rummet för de atmosfäriska
företeelserna. Z. är molnskockaren,
blixt-slungaren och regnsändaren, som bor på den
högsta bergstoppen i närheten, kring vilken
molnen skocka sig och från vilken åska och
regn bryta lös. Blixten och örnen äro hans
attribut. 1 hans kult förekomma ofta
ceremonier, som avse att framkalla regn eller eljest
inverka på väderleken. Med denna maktfulla
verksamhet sammanhänger, att Z. redan i
tiden före de homeriska dikternas utformning
blev den högste guden, vilken de övriga
underordnades som vasaller. Homeros förlägger
hans palats till toppen av Olympen, ett namn,
som företrädesvis fäst sig vid Olympos (se
d. o.); omkring Z:s palats ligga de övriga
gudarnas boningar; gudastaden är omgiven av
en ringmur. I egenskap av högste gud
skyddade Z. konungens rätt och de oskrivna lagar,
på vilka samhällsordningen vilade; han blev
rättvisans och moralens väktare, statens och
statsordningens beskyddare; hans fester hade
ofta politisk betydelse och firade honom som
statens och frihetens räddare. Såsom reengud
blev han jordbrukets beskyddare; därmed
sammanhänger, att en »underjordisk» Z. ibland
nämnes. I folktron hade Z. icke samma
förhärskande ställning. Hos diktare, Hesiodos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
