Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Zorndorf—Zorrilla
1206
som t. o. m. kan verka brutal i sin
hänsynslösa 1’art pour Fart. Man märker alltmer
hans känsla för det dekorativa. 1896 bildar
en ny vändpunkt i Z:s liv. Han bryter då
upp från Paris för att bosätta sig i Mora och
bygger Zorngården (se d. o.). Hembygden
spelade alltid en avgörande roll i Z:s
konstnärskap. Han har i sin självbiogr. framhållit
värdet av de friska impulser han då fick, som
åter-gåvo honom hans barndoms och ungdoms
synintryck efter de många årens kosmopolitiska
liv. »Midsommardansen» (1896;
Nationalmuseum), »Mona» (1898; Zorns saml.),
fiolspelare, smeder, klockmakare, kullor äro
välkända prov på hans dalastudier, som samla sig i
huvudverk sådana som »Julnatt» (1907),
»Dans i Gopsmorstugan» (1911) samt
»Operation» (1920; Zorns samlingar). Under dessa
år bildade Gopsmor och Gammelgården (se
Zorns samlingar) ramen för ett flertal
av dessa intensiva ljusdunkel- och färgstudier,
medan han alltjämt i skärgården sommartid
ej tröttnade att måla solens lek på nakna
människokroppar i luft och vind. Under
upprepade resor till Amerika målade Z. ett stort
antal porträtt av statsmän, affärsmän o. a.
Även hemma och i Tyskland anlitades han
‘som porträttmålare. Problemlösningen blev
dock alltjämt huvudsaken, vare sig det gällde
porträtt eller modellstudier.
Som etsare utvecklade Z. efter något
trevande sin egen karakteristiska stil redan
under 1880-talets senare år. Porträttet av
Rosita Mauri (bild 17) är ett tidigt exempel på
den genomförda stilen. Z. har som etsare
vunnit världsrykte, som överträffar hans rykte
som målare, och enstaka blad betalas med
betydande belopp. Z. behandlar etsningen med
impressionistens måleriska känslighet, och
hans utomordentliga sinne för valörer kommer
där på ett enastående sätt till sin rätt.
Detsamma gäller hans verksamhet som skulptör.
Hans första större skulptur, porträttbyst av
fru Zorn (1889; Zorns saml.), har franskt
mjuka former och genomarbetad fasthet
liksom »Faun och nymf». Gustav Vasastoden i
Mora (1903) besitter en sällsynt monumental
kraft, medan en rad fontänfigurer, däribland
»Morgonbad» (1907; Stockholm), och en del
träskulpturer utmärkas av ett visst
raffinemang. Av säreget monumental verkan är
skissen till ryttarstaty över Engelbrekt, som Z.
tänkte sig skulle resas utanför riksdagshuset.
— Z. är väl representerad i Nationalmuseum
och Göteborgs museum med målning,
etsningar och skulptur samt i flera in- och utländska
museer och samlingar i Europa, Amerika och
Australien.
Z:s stora kulturhistoriska intresse tog sig
uttryck dels i hans samlingar (se nedan), dels
i storslagna donationer. Huvudsaki. genom
Z :s och hans hustrus, Emma Lamms,
mecenatskap inrättades 1907 Mora
folkhögskola och lantmannaskola, och 1917
donerade de till ett barnhem där (invigt 1919) en
mindre fastighet och 200.000 kr. Bland hans
övriga donationer märkas till
Sverige-Ameri-kastiftelsen för vetenskapliga studier i
Amerika (1919; 100,000 kr.), till en professur i
svensk och jämförande konsthistoria vid
Stockholms högskola (1920; 160 000 kr.; fru
Z. ökade sedan summan med ytterligare
50,000), till Västmanlands-Dala nation i
Uppsala. til] armén (två flygmaskineri, till Sv.
akad., dit han skänkte det hus vid
ösferläng-gatan, som inrymmer Bellmanskällaren
Freden, och gav 240,000 kr. till dess
restaurerande — inkomsten skall användas till ett
skaldestipendium —, till Konstakad. (10,000
kr. till Carl Larssonstipendiet) m. fl. Sin
förmögenhet, som uppgick till inemot 4^2 mill.
kr., ha Z. och hans hustru genom inbördes
testamente donerat till svenska staten, att
förvaltas av konungen i statsråd. I
kvarlåten-skapen ingå Zorngården och Zorns samlingar
(se dessa ord). Avkastningen skall enl. deras
förordnande användas bl. a. til’ upprättandet
av ett museum för dessa samlingar, till
konst-och naturskydd och till befrämjande av
kulturella intressen.
Litt.: F. Servaes, »A. Z.» (2:a uppl. 1925);
E. Malmberg, »Larsson, Liljefors, Z.» (1919);
K. Asplund, »Z:s tidigaste oljemålningar» (i
Konsthistoriska Sällskapets Publikation 1920),
»A. Z., his life and work» (1921) och »Z:s
graverade verk» (2 dir, med beskrivande
förteckning, 1920—21; även eng. uppl.); A. L. Romdahl,
»Z. som etsare» (1923); T. Hedberg, »A. Z.» (2 bd,
1923—24); A. Engström, »A. Z.» (1928). Bths.
Zorndorf [tså’rndårf], by i preuss. prov.
Brandenburg, 9 km n. n. ö. om Küstrin; 957
inv. (1925). — Vid Z. besegrade Fredrik II
25 aug. 1758 ryske generalen Fermor.
Zorngården, Anders Zorns (se d. o.) gård i
Mora, invid kyrkan. Kärnan utgöres av en
stuga från mödernegården i Utmeland, som
Zorn till- och ombyggt, huvudsaki. 1896.
Matsalen har målningar direkt på träet av Zorn.
På gården Zorns ateljé, eldhus från 1100-talet
o. a. gamla träbyggnader. Z. är liksom Zorns
samlingar (se d. o.) donerad till staten. Bths.
Zorns samlingar, av Anders Zorn och hans
maka genom inbördes testamente till svenska
staten donerade konst- och kulturhistoriska
samlingar, som skola sammanföras och bevaras
i Mora. Samlingarna bestå av 1) Zorns egna
verk, därav en representativ samling
oljemålningar och akvareller, teckningar och skisser,
skulptur och en nästan fullständig samling
etsningar; 2) äldre och nyare måleri och
skulptur av italienska, spanska och svenska
mästare; 3) vävda tapeter från
1400—1600-talet, möbler och silverföremål; 4)
friluftsmuseet Zorns gammelgård, omfattande 32
timmerhus från Mora, som belysa
timmerbyggnadskonsten under 1200—1800-1 aiet och
bilda en fullständig Moragård med fäbodar,
kvarn, båthus o. s. v., samt Gopsmor,
bestående av fem byggnader (1400—1700-talet).
Litt.: Gerda Boethius, »Studier i den
nordiska timmerbyggnadskonsten» (1927), »Zorns
gammelgård, Vägledning för besökande» (1928
och 1931) och »Zorns samlingar» (katalog över
utställning i Liljevalchs konsthall febr. 1929).
Bths.
Zoroa’ster, se Z a r a t h u s t r a.
Zorrilla [påriTja], Manuel R u i z. spansk
politiker (1834—95). Advokat i Madrid,
valdes han 1856 till deputerad i cortes. där han
anslöt sig till »progressisterna». Hans
politiska bana blev orolig och skiftesrik;
upprepade ggr minister och 1870 president i cortes,
stod han 1871 under konung Amadeo i
spetsen för en progressistisk ministär och bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
