1205 Zorndorf—Zorrilla 1206 som t. o. m. kan verka brutal i sin hänsynslösa 1’art pour Fart. Man märker alltmer hans känsla för det dekorativa. 1896 bildar en ny vändpunkt i Z:s liv. Han bryter då upp från Paris för att bosätta sig i Mora och bygger Zorngården (se d. o.). Hembygden spelade alltid en avgörande roll i Z:s konstnärskap. Han har i sin självbiogr. framhållit värdet av de friska impulser han då fick, som åter-gåvo honom hans barndoms och ungdoms synintryck efter de många årens kosmopolitiska liv. »Midsommardansen» (1896; Nationalmuseum), »Mona» (1898; Zorns saml.), fiolspelare, smeder, klockmakare, kullor äro välkända prov på hans dalastudier, som samla sig i huvudverk sådana som »Julnatt» (1907), »Dans i Gopsmorstugan» (1911) samt »Operation» (1920; Zorns samlingar). Under dessa år bildade Gopsmor och Gammelgården (se Zorns samlingar) ramen för ett flertal av dessa intensiva ljusdunkel- och färgstudier, medan han alltjämt i skärgården sommartid ej tröttnade att måla solens lek på nakna människokroppar i luft och vind. Under upprepade resor till Amerika målade Z. ett stort antal porträtt av statsmän, affärsmän o. a. Även hemma och i Tyskland anlitades han ‘som porträttmålare. Problemlösningen blev dock alltjämt huvudsaken, vare sig det gällde porträtt eller modellstudier. Som etsare utvecklade Z. efter något trevande sin egen karakteristiska stil redan under 1880-talets senare år. Porträttet av Rosita Mauri (bild 17) är ett tidigt exempel på den genomförda stilen. Z. har som etsare vunnit världsrykte, som överträffar hans rykte som målare, och enstaka blad betalas med betydande belopp. Z. behandlar etsningen med impressionistens måleriska känslighet, och hans utomordentliga sinne för valörer kommer där på ett enastående sätt till sin rätt. Detsamma gäller hans verksamhet som skulptör. Hans första större skulptur, porträttbyst av fru Zorn (1889; Zorns saml.), har franskt mjuka former och genomarbetad fasthet liksom »Faun och nymf». Gustav Vasastoden i Mora (1903) besitter en sällsynt monumental kraft, medan en rad fontänfigurer, däribland »Morgonbad» (1907; Stockholm), och en del träskulpturer utmärkas av ett visst raffinemang. Av säreget monumental verkan är skissen till ryttarstaty över Engelbrekt, som Z. tänkte sig skulle resas utanför riksdagshuset. — Z. är väl representerad i Nationalmuseum och Göteborgs museum med målning, etsningar och skulptur samt i flera in- och utländska museer och samlingar i Europa, Amerika och Australien. Z:s stora kulturhistoriska intresse tog sig uttryck dels i hans samlingar (se nedan), dels i storslagna donationer. Huvudsaki. genom Z :s och hans hustrus, Emma Lamms, mecenatskap inrättades 1907 Mora folkhögskola och lantmannaskola, och 1917 donerade de till ett barnhem där (invigt 1919) en mindre fastighet och 200.000 kr. Bland hans övriga donationer märkas till Sverige-Ameri-kastiftelsen för vetenskapliga studier i Amerika (1919; 100,000 kr.), till en professur i svensk och jämförande konsthistoria vid Stockholms högskola (1920; 160 000 kr.; fru Z. ökade sedan summan med ytterligare 50,000), till Västmanlands-Dala nation i Uppsala. til] armén (två flygmaskineri, till Sv. akad., dit han skänkte det hus vid ösferläng-gatan, som inrymmer Bellmanskällaren Freden, och gav 240,000 kr. till dess restaurerande — inkomsten skall användas till ett skaldestipendium —, till Konstakad. (10,000 kr. till Carl Larssonstipendiet) m. fl. Sin förmögenhet, som uppgick till inemot 4^2 mill. kr., ha Z. och hans hustru genom inbördes testamente donerat till svenska staten, att förvaltas av konungen i statsråd. I kvarlåten-skapen ingå Zorngården och Zorns samlingar (se dessa ord). Avkastningen skall enl. deras förordnande användas bl. a. til' upprättandet av ett museum för dessa samlingar, till konst-och naturskydd och till befrämjande av kulturella intressen. Litt.: F. Servaes, »A. Z.» (2:a uppl. 1925); E. Malmberg, »Larsson, Liljefors, Z.» (1919); K. Asplund, »Z:s tidigaste oljemålningar» (i Konsthistoriska Sällskapets Publikation 1920), »A. Z., his life and work» (1921) och »Z:s graverade verk» (2 dir, med beskrivande förteckning, 1920—21; även eng. uppl.); A. L. Romdahl, »Z. som etsare» (1923); T. Hedberg, »A. Z.» (2 bd, 1923—24); A. Engström, »A. Z.» (1928). Bths. Zorndorf [tså'rndårf], by i preuss. prov. Brandenburg, 9 km n. n. ö. om Küstrin; 957 inv. (1925). — Vid Z. besegrade Fredrik II 25 aug. 1758 ryske generalen Fermor. Zorngården, Anders Zorns (se d. o.) gård i Mora, invid kyrkan. Kärnan utgöres av en stuga från mödernegården i Utmeland, som Zorn till- och ombyggt, huvudsaki. 1896. Matsalen har målningar direkt på träet av Zorn. På gården Zorns ateljé, eldhus från 1100-talet o. a. gamla träbyggnader. Z. är liksom Zorns samlingar (se d. o.) donerad till staten. Bths. Zorns samlingar, av Anders Zorn och hans maka genom inbördes testamente till svenska staten donerade konst- och kulturhistoriska samlingar, som skola sammanföras och bevaras i Mora. Samlingarna bestå av 1) Zorns egna verk, därav en representativ samling oljemålningar och akvareller, teckningar och skisser, skulptur och en nästan fullständig samling etsningar; 2) äldre och nyare måleri och skulptur av italienska, spanska och svenska mästare; 3) vävda tapeter från 1400—1600-talet, möbler och silverföremål; 4) friluftsmuseet Zorns gammelgård, omfattande 32 timmerhus från Mora, som belysa timmerbyggnadskonsten under 1200—1800-1 aiet och bilda en fullständig Moragård med fäbodar, kvarn, båthus o. s. v., samt Gopsmor, bestående av fem byggnader (1400—1700-talet). Litt.: Gerda Boethius, »Studier i den nordiska timmerbyggnadskonsten» (1927), »Zorns gammelgård, Vägledning för besökande» (1928 och 1931) och »Zorns samlingar» (katalog över utställning i Liljevalchs konsthall febr. 1929). Bths. Zoroa'ster, se Z a r a t h u s t r a. Zorrilla [påriTja], Manuel R u i z. spansk politiker (1834—95). Advokat i Madrid, valdes han 1856 till deputerad i cortes. där han anslöt sig till »progressisterna». Hans politiska bana blev orolig och skiftesrik; upprepade ggr minister och 1870 president i cortes, stod han 1871 under konung Amadeo i spetsen för en progressistisk ministär och bildade