Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Zuaver—Zugspitze
1210
Zuäver, urspr. en kabylstam i Algeriet, som
vid fransmännens erövring av detta land
ansågs för de bästa infanteristerna. Namnet
övergick jämte stammens pittoreska dräkt till
de två av infödingar under franska officerare
och underofficerare rekryterade bataljoner,
som uppsattes 1830. Deras snart vunna rykte
lockade många fransmän till dem. 1839
avskildes de infödda från dem och bildade
särskilda t u r k o s r e g:t e n. Z:s styrka ökades
efter hand och uppgår nu till 6 reg :ten, förlagda
i Algeriet, Tunisien och Marocko. C. O. N.*
Zubov [zo’bef], Platon A lek s an d r
o-vitj, furste, rysk militär (1767—1822).
Väckte som gardeslöjtnant Katarina II :s
uppmärksamhet och blev hennes siste älskare. Z.
överhopades med utmärkelser och rikedomar; 1796
blev han tysk riksfurste. Under Katarinas
sista år förenade han i sin hand tretton
ämbeten och njöt högmodigt av sin makt men
föll i onåd hos kejsar Paul. A. A-t.
Zuccarelli [tsokaräTi] el. Z u c c h e r e 11 i,
Francesco, italiensk målare (1702—88).
Utbildade sig i Rom och Venezia men fick
sin huvudsakliga verksamhet i England. Z.
ägnade sig först åt historiemåleri men
övergick snart till landskapskonsten. H. C-l.
Zuccari [tso’kari] (el. Zuccaro, även
Zuc-chero), italienska målare. — T ad de o Z.
(1529—66) var den förste, som bröt med
manierismens spetsfundigheter. Under
anslutning till Correggio och Rafael genomförde
han en förenkling av kompositionen och en
mera målerisk form, varigenom landskap och
miljöskildring fingo större betydelse. Bland
hans verk märkas fresker i Caprarola samt
i Rom i Palazzo Farneses huvudsal och i
Sala regia i Vatikanen. — Federico Z.
(1542—1609), bror och lärjunge till föreg.,
arbetade i samma anda men stod ej på
samma konstnärliga nivå. Utom i Rom
målade han fresker på olika håll i Europa.
Hans bästa verk är en fresk i Dogepalatset
i Venezia, framställande kejsar Fredrik
Bar-barossa inför påven. F. Z. var även
konst-teoretisk författare. H. C-l.
Zuccherelli [ tsokerä’li], se Zuccarelli.
Zuccoli [tso’kåli], L u c i a n o, greve,
italiensk författare (1870—1929). Var först
officer, sedan författare, skrev ett stort antal
populära romaner och noveller, erotiska och
psykologiska, »Roberta» (1896), »Ufficiali,
sottufficiali, caporali e soldati» (1913), »Le cose
piü grandi di lui» (1922; »övermakt», 1926),
»Kif Tebbi» (1923) m. fl. R-n B.
Zuckerhütl [tso’kør-], se S tub ai al per na.
Zuckmayer [tso’kmäiør], Carl, tysk
författare (f. 1896). Har haft stor framgång med »Der
fröhliche Weinberg» (1925), »Schinderhannes»
(1927), »Katharina Knie» (1929), barnpjäsen
»Kakadu-Kakada» (1930) och »Der
Haupt-mann von Köpenick» (1931; uppf. i Sthlm
s. å.), sceniskt verksamma stycken. R-n B.
Zug [tsök]. 1. Kanton i mell. Schweiz,
omgiven av kantonerna Zürich, Schwyz, Luzern
och Aargau; 240 kvkm (näst Basel-Stadt den
minsta av kantonerna), 34,395 inv. (1930);
huvudstad: Zug (se nedan). S. ö. delen
upp-fylles av Alpernas utlöpare, medan återstoden
tillhör den schweiziska högslätten. Z.
genom-flytes av Reuss’ biflod Lorze. som avvattnar
Ägerisjön (723 m ö. h., 7 kvkm, största djup
Zugspitze.
83 m) och den betydande Zugsjön (417 m
ö. h., 38 kvkm, största djup 198 m).
Befolkningen är till största delen tysktalande och
protestantisk. Huvudnäringar äro
boskapsskötsel med mejerihantering samt industri
(textilfabriker, tillv. av kondenserad mjölk
m. m.). — Enl. författningen av 1894 utövas
den lagstiftande makten av kantonsrådet
(Kantonsrat) och den verkställande av
regeringsrådet (Regierungsrat, 7 medl.). S. F.
Historia. 1264 erövrades Z. av
habsbur-garna, men redan 1352 ockuperades det av
Edsförbundet, 1355—64 var det ånyo besatt av
habsburgarna, varefter det slutligen
införlivades med Edsförbundet. Under
religionskrigen på 1500- och 1600-talet stred Z. på den
katolska sidan. 1798—1803 var Z. införlivat
med Waldstätten. 1845 slöt det sig till
Son-derbund (se Schweiz, sp. 556), besattes
1847 av Edsförbundets trupper och påtvangs
1848 representativ författning. Konservativa
och klerikala härskade länge; 1894 antogs en
något mer demokratisk författning. B. E-r.
2. Huvudstad i ovannämnda kanton, vid
n. ö. hörnet av Zugsjön; 11,113 inv. (1930).
Järnvägsknut; betydande bomulls- och
elek-troteknisk industri. Medeltida byggnader
(rådhuset, flera kyrkor) ge staden ett
ålderdomligt utseende.
Zugsjön [tsök-], ty. Zuger See, se Zug 1.
Zugspitze [tsöAJpitso], alptopp i
Wetter-steingebirge, Nordtyrolska kalkalperna, på
gränsen mellan Bayern och Österrike; når
2.963 m ö. h. och är Tysklands högsta topp.
Meteor, observatorium, turisthotell. På tyska
sidan bergbana (öppnad 1930) från Garmisch
till Schneefernerhaus, fortsatt (1931) av
linbana till toppen; på österrikiska sidan
linbana från Ehrwald-Obermoos, öppnad 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>