1221 Zülicli—Zürich 1222 Zülich [syTik], Gustaf, frih., krigare och diplomat (1666—1743), var till börden livlän-dare, blev slutligen general av infanteriet (1740). Han ägde en mångsidig bildning och blev efter sitt återinträde i svensk tjänst 1702 mycket använd av Karl XII i skilda, framför allt diplomatiska uppdrag i Polen och Turkiet. Vid tåget mot Ryssland kvarläm-nad i Polen hos Josef Potocki, deltog han med sitt regemente till Karl XII:s misshag i Räköczis kamp mot kejsaren. 1711 sändes han till Mehemed Geray och kanen av Krim, var med vid Prut och sökte förgäves avstyra turkarnas fredsslut med ryssarna; som erkännande av hans bemödanden upphöjdes han till frih. Även efter Karl XII :s död hade han flera diplomatiska uppdrag och var 1742 påtänkt till överbefälhavare i Finland. Wdt. Zymäs kallades av E. Buchner (se d. o.) det enzym (se d. o.), som han ansåg förmedla sockrets alkohol jäsning (se Alkohol i sk jäsning, sp. 532, och Jäsning). Redan Buchner själv fann det senare nödvändigt att antaga två olika enzym i z., och numera betecknar man med z. det system av sannolikt talrika enzym, som åstadkommer en viss jäsning, särskilt den alkoholiska. Z. kan, visserligen i mycket orent tillstånd, isoleras från den levande cellen genom Buchners metod att framställa en pressaft ur jästen el. bekvämare genom extraktion av vissa lufttorkade jästraser med vatten. I motsats till Buchners uppfattning anser man numera, att den fria z. endast i ringa grad bidrar till den levande jästens totala alkoholjäsning; i varje fall har hittills endast en ringa del av jästens zymas-verkan kunnat isoleras från cellen. H. E. Zymofosfät, den förening av ett fosfat med två molekyler fruktos (se Sockerarter, sp. 46), med formeln C8Hi0O4 (PO4Me2)2 (i vilken Me betyder en metallekvivalent), som bl. a. uppstår vid alkoholisk jäsning. Al-kalizymofosfatet framställes med hjälp av jäst direkt ur motsvarande alkalifosfat och en jäsbar sockerart. Jämte ett hexosmonofos-fat, CallijOs (PO4Me2), den s. k. Robisonestern och en glycerinaldehydfosforsyra spelar z. en väsentlig roll vid sockrets nedbrytning i högre djurs muskler och sannolikt vid hela kolhydratomsättningen i djurkroppen. Se även Alkoholisk jäsning, sp. 532. H. E. Zymogön. 1. (Bot.) Säges om växter, t. ex. jästsvampar, som åstadkomma jäsning. — 2. (Fysiol. kem.) Dets. som proferment el. proenzym, d. v. s. en sådan overksam form av ett enzym, som inom el. utom den levande organismen kan överföras till motsv. aktiva enzym. Till sådana z. kan t. ex. räknas p r o-pepsin el. pepsinogen (se Pepsin). Ett z:s förvandling till motsv. enzym kan ske på olika sätt, t. ex. genom kemiskt definierade ämnen, mineralsyror, kalciumsalter m. fl., el. genom vissa kemiskt ännu obekanta substanser, som kallas k i n a s e r (se d. o., suppl.). H. E. Zyrardöw [^yra'rdof], stad i po. vojevodska-pet Warszawa, 45 km s. v. om staden Warszawa; 25.081 inv. (1931). Betydande linne-och bomullsindustri. Zürich [tsy'ri^]. 1. Näst Bern den folkrikaste kantonen i Schweiz, mellan kantonerna Aargau i v., Thurgau och S:t Gallen i ö. samt i n. delvis begränsad av Rhen och Baden; 1.729 kvkm. 617.706 inv. (1930), mest tysktalande protestanter. Huvudstad: Zürich. Z. tillhör nästan h. o. h. schweiziska högslätten, det kulliga området mellan Juraber-gen och Alperna, karakteriserat av svagt veckade molassavlagringar, yngre glaciflu-viala terrasser och ändmoräner från den sista stora nedisningen. De högsta kullarna nå i allm. omkr. 800 m ö. h., men på gränsen till S:t Gallen stiger Schnebelhorn till 1.295 m ö. h. Floderna flyta mot n. v. till Rhen, och Limmat bildar avlopp för Zürichsjön. vars n. v. del tillhör kantonen. — Den produktiva arealen uppgår till 1.563 kvkm. därav skog 480 kvkm. Vinodlingar uppta omkr. 11 kvkm. Jordbruket står högt; mest odlas vete och potatis. Betydande grönsaks- och fruktodling; vinodling i Thurdalen. vid Zürichsjön samt vid Rhen. Z. är starkt industrialiserat. Äldst är textilindustrien; linne- och ylletillverkning följdes av bomulls- och sidenindustri, grundad av protestantiska flyktingar från Frankrike, Italien och Holland i slutet av 1500-talet. Senare har metall- och maskinindustrien nått en i Schweiz enastående utveckling. Den har sina största centra i huvudstaden och i Win-terthur. Särskilt industrialiserade äro trakterna kring Zürichsjön (sidenindustri) samt Töss’, Limmats och Reuss’ dalgångar. M. Enl. författningen av 1869 med ändringar 1916 utövas den lagstiftande makten av Kan-tonsrat (220 på 3 år valda medl.) och den verkställande makten av Regierungsrat (7 medl., valda av folket på 3 år). Ä. S-n. 2. Huvudstad i kantonen Z., största staden i Schweiz, kring floden Limmat vid dess utlopp ur Zürichsjön och kring floden Sihl, som här förenar sig med Limmat; 249,820 inv. (1930), därav omkr. 21,600 rikstyskar och omkr. 7,700 italienare. Staden har ett utomordentligt vackert läge med utsikt över flera alptoppar. Den äldsta delen ligger kring Limmat på mer låglänt mark, som dränerats och torrlagts ända in på 1700-talet. Stadsdelen med sina trånga och krokiga gator begränsas i v. av Bahnhofstrasse, Z:s förnämsta affärsgata. Först under 1800-talets stora industriella utveckling har bebyggelsen utbrett sig på andra sidan Sihl, varvid flera industriförstäder med rutnätsplan uppvuxit på flod-slätten: i n. v. ett stort fabrikskvarter med Escher, Wyss et Co:s stora maskinfabriker, i s. industriförstäderna Wiedikon och Enge. Klart avgränsade från industrikvarteren ligga i ö. på sluttningen upp mot Zürichberg bostads- och villakvarter samt offentliga byggnader ända till mer än 100 m ovan sjöns vattenyta. Här i ö. märkas sålunda sjukhus, teatrar, museer, universitetet (gr. 1832; 1.541 stud. 1930) och det berömda Polytechnikum (gr. 1855; 1 576 stud. 1930) samt högre upp villaförstäderna Oberstrass, Fluntern och Hottingen. De forna byarna Wollishofen, See-feld och Riesbach vid sjön inkorporerades 1893. — Bland sevärdheterna i staden må nämnas stadsbiblioteket, inrymt i en 1479 byggd kyrka. Hohe-Promenade, med ypperlig utsikt, Polytechnikums byggnad (uppf. 1861—64) samt den kyrka. Grossmünster (1100—1200-talet), där Zwingli var predikant.