1223 Zürich 1224 A.-B KARTOGRAFISKA INSTITUTET Z. är icke blott en viktig handels- och industristad (särskilt siden- och maskinindustri) utan även ett kulturellt centrum för tyska Schweiz, säte för ett 1914 upprättat centralbibliotek, för museer och tavelgallerier, för schweiziska meteorologiska centralanstalten samt för en rad vetenskapliga samfund. Historia. Arkeologiska fynd (bl. a. pålbygg-naderna i Zürichsjön) visa, att Z. varit bebyggt redan i förhistorisk tid. Helvetierna hade ett av sina centra i Z., och romarna an-lade en tullstation, Turicum, på nuv. Linden-hof. På 800-talet kan Z. anses vara en tysk stad, och konungen tillsatte en Reichsvogt där. Z., som under 1200-talet blomstrade upp genom den från Italien införda sidenindustrien, blev 1218 fri riksstad, ehuru abbedissan av Fraumünster länge ägde vidsträckta befogenheter över staden. 1291 förenade sig Z. med Uri och Schwyz i upproret mot habsbur-garna men ändrade sedan politik och stred vid Morgarten 1315 vid habsburgarnas sida. Sedan staden besatts av Edsförbundets trup- 1 Bahnhofbrücke 2 Kornhpusbrücke 3 Münsterbrücke 4 Quaibrücke 5 Rathausbrücke 6 Uraniabrücke 7 Walchebrücke A Bahnhofplatz B Heimplatz C Lindenhof D Miinsterhof STOCKHOLM 1934 per, ingick den jämte kringliggande område 1351 i Edsförbundet. Mot medeltidens slut förde Z. en mycket målmedveten och framgångsrik expansionspolitik, som väsentligt ökade dess territorium. Under den framstående borgmästaren H. Waldmann (1483— 89) genomfördes viktiga reformer i förvaltningen, och samtidigt intog Z. den dominerande ställningen i Edsförbundet. Z. anslöt sig tidigt till reformationen (se Z w i n g 1 i) och deltog under 1600- och 1700-talet på de reformerta kantonernas sida i kampen mot de katolska. Z:s författning var under denna tid starkt aristokratisk och gynnade i hög grad stadsbefolkningen på böndernas bekostnad. Den franska revolutionen hälsades också med glädje av Z:s lantbefolkning. 1799—1803 var Z. införlivat med Helvetiska republiken men återvann sedan sin ställning som fri kanton. 1831 antogs en liberal författning, som utjämnade förhållandet mellan stad och landsbygd. I kriget mot Sonderbund (se Schweiz, sp. 556) stod Z. på de liberala kantonernas sida. ZÜRICH Skala 1:30000