Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zürich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Zürich
1224
A.-B KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Z. är icke blott en viktig handels- och
industristad (särskilt siden- och maskinindustri)
utan även ett kulturellt centrum för tyska
Schweiz, säte för ett 1914 upprättat
centralbibliotek, för museer och tavelgallerier, för
schweiziska meteorologiska centralanstalten
samt för en rad vetenskapliga samfund.
Historia. Arkeologiska fynd (bl. a.
pålbygg-naderna i Zürichsjön) visa, att Z. varit
bebyggt redan i förhistorisk tid. Helvetierna
hade ett av sina centra i Z., och romarna
an-lade en tullstation, Turicum, på nuv.
Linden-hof. På 800-talet kan Z. anses vara en tysk
stad, och konungen tillsatte en Reichsvogt där.
Z., som under 1200-talet blomstrade upp
genom den från Italien införda sidenindustrien,
blev 1218 fri riksstad, ehuru abbedissan av
Fraumünster länge ägde vidsträckta
befogenheter över staden. 1291 förenade sig Z. med
Uri och Schwyz i upproret mot
habsbur-garna men ändrade sedan politik och stred
vid Morgarten 1315 vid habsburgarnas sida.
Sedan staden besatts av Edsförbundets trup-
1 Bahnhofbrücke
2 Kornhpusbrücke
3 Münsterbrücke
4 Quaibrücke
5 Rathausbrücke
6 Uraniabrücke
7 Walchebrücke
A Bahnhofplatz
B Heimplatz
C Lindenhof
D Miinsterhof
STOCKHOLM 1934
per, ingick den jämte kringliggande
område 1351 i Edsförbundet. Mot medeltidens
slut förde Z. en mycket målmedveten och
framgångsrik expansionspolitik, som
väsentligt ökade dess territorium. Under den
framstående borgmästaren H. Waldmann (1483—
89) genomfördes viktiga reformer i
förvaltningen, och samtidigt intog Z. den
dominerande ställningen i Edsförbundet. Z. anslöt
sig tidigt till reformationen (se Z w i n g 1 i)
och deltog under 1600- och 1700-talet på de
reformerta kantonernas sida i kampen mot de
katolska. Z:s författning var under denna tid
starkt aristokratisk och gynnade i hög grad
stadsbefolkningen på böndernas bekostnad.
Den franska revolutionen hälsades också med
glädje av Z:s lantbefolkning. 1799—1803 var
Z. införlivat med Helvetiska republiken men
återvann sedan sin ställning som fri kanton.
1831 antogs en liberal författning, som
utjämnade förhållandet mellan stad och landsbygd.
I kriget mot Sonderbund (se Schweiz, sp.
556) stod Z. på de liberala kantonernas sida.
ZÜRICH
Skala 1:30000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
