1231 Abo 1232 A.B KARTOGRAFISKA INSTITUTET skärgård. Med Stockholm finnes daglig flygförbindelse 1 april—31 okt. samt hela året regelbunden ångbåtsförbindelse 6 dagar i veckan, Finlands mest betydande utfartsled för passagerar- och posttrafiken. Vintertid hålles hamnen öppen med isbrytarhjälp. Å. har alltid varit ett betydande kulturcentrum. Där finnas nu Åbo svenska akademi (se Åbo akademi) och Åbo finska universitet (se d. o.), talrika högre läroanstalter, ett betydande historiskt museum, ett konstmuseum, ett biologiskt museum, svenska och finska teatrar m. m. O. Brn. Historia. Den ort, där Å. ligger, hade troligen betydelse som handelsplats redan under Finlands hedniska tid, men sina egentliga anor räknar Å. från tiden för kristendomens införande i landet. Å. anses ursprungligen ha legat något högre upp vid ån. Med visshet befann sig staden omkr. 1300 på sin nuv. plats, och vid denna tid omnämnes även Åbo slott (se d. o.). 1318 brändes staden av ryssarna, varjämte domkyrkan plundrades. Efter freden i Nöteborg 1323 följde en tid av framsteg. Landets världsliga och kyrkliga förvaltning koncentrerades i Å., som även kommersiellt blev en betydande ort. Med hansestäderna var samfärdseln livlig. Bland borgerskapet voro tyskarna tidtals förhärskande. Av medeltida kyrkliga inrättningar må nämnas dominikanklostret, gr. 1249, katedralskolan, S:t Görans hospital för spetälska samt Helgeandshuset för fattiga och sjuka. 1412—1503 präglades tidtals mynt i Å., likaså 1523—24 samt 1556—57, då svenska kronans hela myntning försiggick där. 1509 angreps och brandskattades staden av dansken Otto Rud. Under Gustav Vasas befrielsekrig slets Å. mellan de stridande, tills slottet på hösten 1523 föll i hans händer; se vidare Åbo slott. Mot slutet av 1500-talet var Å. en av huvudskådeplatserna för striden mellan konung Sigismund och hertig Karl (jfr Åbo slott). Staden bevarade ännu under början av 1600-talet sin medeltida, rätt trånga plan; huvudkvarteren lågo kring domkyrkan och torget. Men under Gustav II Adolfs och Kristinas tid skedde stora framsteg. Genom stapelstadsförordning-arna utvidgades de från medeltiden härstammande handelsprivilegierna; yrkesverksamheten reglerades genom skråordningar. Hovrätten grundlädes 1623 och univ. 1640. Per Brahe d. y. arbetade som generalguvernör (1637—40 och 1648—54) verksamt för Å:s utvidgning och reglering. Han införde en moderniserad stadsplan; nya gator och kvarter an-lades, i synnerhet v. om ån. Svenska språket började från denna tid vinna större spridning bland befolkningen, omkr. 6,000 pers. Under Stora ofreden ödelädes Å. genom vådeld, fientlig ockupation och invånarnas bortflyttning till Sverige, men efter freden i Nystad 1721 återvann staden småningom sina krafter. I Å. undertecknades 16 juni 1743 preliminärerna och 7 aug. s. å. den fred, som slutade 1741— 43 års krig. För riksdagsmannavalen delades borgerskapet 1734 i tre klasser el. »societe-ter»: svenska handlande borgerskapet, hantverkarna samt finska borgerskapet, en indelning, som länge blev bestående. 1791 steg folkmängden till 8,504 och 1805 till 11,300 pers. Handeln och sjöfarten på 1700-talet riktades även till avlägsnare länder, och inrikes-handeln på Stockholm var betydande långt in på 1800-talet. Industrien representerades av tobaksfabriker, väverier och skeppsvarv. Efter kriget 1808—09 förlädes till en början den nybildade högsta styrelsen, regeringskonseljen, sedermera senaten, till Å. men flyttades 1819 till Helsingfors. I Å. sammanträffade i aug. 1812 kejsar Alexander I och kronprins Karl Johan. Den trångt byggda staden, som ofta förut härjats av vådeld, blev 4—5 sept. 1827 ÅBO Skala 1:35000 1 Grekisk ortodox kyrka 2 Finsk flickskola 3 Åbo bank 4 Svensk flickskola 5 Saluhall 6 Finlands bank 7 Finskt lyceum 8 Svensk samskola 9 Svenskt reallyceum 10 Finsk samskola 11 Svenskt latinlyceum 12 Dombron 13 Domkyrkotorget %