Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åberg, Enrique (Henrik) - Åberg, Gurli Johanna Carolina - Åberg, Inga - Åberg, Jon Olof - Åberg, Lawrence Heap - Åberg, Nils - Åbergsson (Åberg), Gustaf Fredrik - Åbergsson, Ottilia Karolina, f. Kuhlman - Åbjörn - Åbjörn Anderson, a.-b. - Åbo (innehavare) - Åbo (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Åberg, G. J. C.—Abo
1230
ping, 750,000 kr., därav 500.000 kr. till en
mu-seifond och 250.000 kr. till bl. a.
stiftsbiblioteket och domkyrkan där. (E. L-k.)
Åberg, Gurli Johanna Carolina, se
U1 f f, G. J. C.
Åberg, Inga, skådespelerska och sångerska
(1773—1837), syster till G. F. Åbergsson (se
d. o.). Debuterade 1787 på Kungl. teatern,
var anställd där till 1810 samt 1817—18 och
spelade sedan i landsorten, bl. a. 1820—23
vid broderns teater i Göteborg. Hon var en
av den gustavianska teaterns mest firade
skönheter. I den lättare operan och vådevillen
intog hon omkr. 1800 den obestritt främsta
platsen vid de kungl. scenerna. G. K-g.
Åberg, Jon Olof, författare (1843—98),
skrev en mängd större och mindre berättelser
med ämnen ur svenska historien, beräknade
för skolpojkar.
Åberg, Lawrence Ileap, filosof (1851
—95), docent vid Uppsala univ. Ä. tillhörde
boströmianismen och populariserade i många
skrifter dess tankegångar. Huvudarbete:
»Filosofisk sedelära» (4 dir, 1893—94).
Aberg, Nils, arkeolog (f. 1888 24/7). Blev
fil. dr 1912, docent i Uppsala 1915 samt
docent och t. f. lärare i nordisk och jämförande
fornkunskap vid Stockholms högskola 1927.
Bland A:s arbeten märkas »Studier över den
yngre stenåldern i Norden och Västeuropa»
(1912), »Das nordische Kulturgebiet in
Mit-teleuropa während der jüngeren Steinzeit»
(1918), »Den nordiska folkvandringstidens
kronologi» (1924), »The anglo-saxons in
England» (1926), »La civilisation énéolitique dans
la peninsule ibérique» (1925) och
»Bronzzeit-liche und früheisenzeitliche Chronologie», I—
IV (i Vitt.-akad:s Handl. 1930—33). G. H-m.
Åbergsson (eg. Äberg), Gustaf
Fredrik, skådespelare och teaterledare (1775—
1852). Var 1788—98 anställd vid
Munkbroteatern samt 1798—1820 och 1823—34 vid de
kungl. teatrarna som
skådespelare,
styresman m. m. Ä. fick
1812 hovsekreterares
och 1834
överdirektörs titel. Han ledde
1820—23 Stora teatern
i Göteborg. I såväl
tragediens som den högre
komediens älskar- och
karaktärsroller
räknades han bland sin
tids storheter. Ä.
spelade bl. a. Hamlet,
Tartuffe, Tellheim i
»Minna von Barnhelm», Leicester i »Maria
Stuart», Philibert d. y. i »Bröderna Philibert»
och Herman von Unna. Om Å:s hustru se
nedan, om hans syster Inga Åberg se d. o. G. K-g.
Åbergsson, Ottilia Karolina, f.
Kuhl-man, skådespelerska (1778—1866), 1799—1802
g. m. balettmästaren L. Deland (se d. o.) och
från 1815 med skådespelaren Gustaf
Åbergsson (se d. o.). 1800—20 samt 1822—33 var
hon anställd vid de kungl. teatrarna och 1820
—22 vid mannens teater i Göteborg. Hon
var en intelligent, pikant och graciös
fram-ställarinna av den högre komediens koketter
och subretter. G. K-g.
Åbjöra, vattendrag i sydligaste delen av
Bild 1.
Åbo stads vapen.
I blått fält bokstaven A
av guld, åtföljd av fyra
liljor av silver, ordnade
1, 2 och 1.
Nordland fylke, Norge. Utfaller vid Bindal
i Tosen.
Abjörn Anderson, a.-b., grundades 1882 av
fabriksidkaren Åbjörn Andersson (se d. o.) och
ombildades till a.-b. 1891. Äger mek.
verkstäder och gjuteri i Svedala (Malmöhus län).
Bolaget har sedan länge såsom specialitet haft
tillv. av maskiner för tegelfabrikation och
torvindustri, stenkrossar och vägmaskiner.
Aktiekap. 1,6 mill. kr.; arb.-antalet var 1933
omkr. 450. G. H-r.
Åbo, innehavare av åborätt (se d. o.);
användes även om ägaren till en jordegendom,
för såvitt han bor på och brukar den. G. T.*
Åbo, fi. Tu’rku, Finlands forna huvudstad,
säte för Finlands ärkebiskop, landshövdingen
i Äbo och Björneborgs län och Abo hovrätt,
ligger i en långsträckt dalsänka utmed Aura
å vid dess mynning;
108 kvkm, 68,460 inv.
(1933); av
befolkningen hade 1930 81 %
finska och 18 %
svenska till modersmål.
Staden har ett
vackert läge mellan
höjder på ömse sidor om
ån (bl. a.
Samppa-linna- och Vårdbergen
i s., Kakola- och
Puo-lalabergen i n.), vilka
i stor utsträckning
omdanats till parker.
I den längst från
å-mynningen belägna
delen av staden
ligger på en kulle Åbo
domkyrka (se d. o.),
vars nästan överallt
synliga silhuett
do
minerar stadsbilden. I dess närhet det
forna akademihuset, där numera
länsstyrelsen, domkapitlet och hovrätten äro inrymda;
här finnes även den forna akademiens,
numera svenska klassiska lyceets,
solennitets-sal, byggd av Ch. Bassi i vacker
renässansstil, med friser av E. Cainberg. Nära invid
synas även två statyer: H. G. Porthans
(rest 1864; modellerad av C. E. Sjöstrand) och
Per Brahes (rest 1888; modellerad av W.
Runeberg). I Puolalaparken i stadens n. del
Ä. konstmuseum med den 1891 stiftade Ä.
konstförenings rika samlingar av finländsk
konst samt en konstskola; byggnaden (bild
7) donerades 1904 av bröderna E. A. och
R. M. Dahlström. Vid åmynningen Äbo slott
(se d. o.).
Utanför stadsområdet ligga talrika tätt
bebyggda förstadssamhällen, vilkas införlivande
med staden f. n. (1934) står på dagordningen.
Utanför åmynningen synes Runsala
natursköna ö med talrika villor.
Såsom centrum för en tätt bebyggd och
väl-odlad trakt är Å. en naturlig exportort för
jordbruksprodukter. På senaste tid har denna
export uppdrivits; f. ö. främst import. Av de
talrika industriella företagen märkas främst
Chrichton-Vulcans skeppsvarv, John Barker
& co:s bomullsfabrik, P. C. Rettig & co:8
tobaksfabrik och Aura sockerbruk. Från Å.
utgå tre järnvägar (se kartan). Talrika
ång-båtslinjer förena staden med Äbolands stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
