1229 Åberg, G. J. C.—Abo 1230 ping, 750,000 kr., därav 500.000 kr. till en mu-seifond och 250.000 kr. till bl. a. stiftsbiblioteket och domkyrkan där. (E. L-k.) Åberg, Gurli Johanna Carolina, se U1 f f, G. J. C. Åberg, Inga, skådespelerska och sångerska (1773—1837), syster till G. F. Åbergsson (se d. o.). Debuterade 1787 på Kungl. teatern, var anställd där till 1810 samt 1817—18 och spelade sedan i landsorten, bl. a. 1820—23 vid broderns teater i Göteborg. Hon var en av den gustavianska teaterns mest firade skönheter. I den lättare operan och vådevillen intog hon omkr. 1800 den obestritt främsta platsen vid de kungl. scenerna. G. K-g. Åberg, Jon Olof, författare (1843—98), skrev en mängd större och mindre berättelser med ämnen ur svenska historien, beräknade för skolpojkar. Åberg, Lawrence Ileap, filosof (1851 —95), docent vid Uppsala univ. Ä. tillhörde boströmianismen och populariserade i många skrifter dess tankegångar. Huvudarbete: »Filosofisk sedelära» (4 dir, 1893—94). Aberg, Nils, arkeolog (f. 1888 24/7). Blev fil. dr 1912, docent i Uppsala 1915 samt docent och t. f. lärare i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola 1927. Bland A:s arbeten märkas »Studier över den yngre stenåldern i Norden och Västeuropa» (1912), »Das nordische Kulturgebiet in Mit-teleuropa während der jüngeren Steinzeit» (1918), »Den nordiska folkvandringstidens kronologi» (1924), »The anglo-saxons in England» (1926), »La civilisation énéolitique dans la peninsule ibérique» (1925) och »Bronzzeit-liche und früheisenzeitliche Chronologie», I— IV (i Vitt.-akad:s Handl. 1930—33). G. H-m. Åbergsson (eg. Äberg), Gustaf Fredrik, skådespelare och teaterledare (1775— 1852). Var 1788—98 anställd vid Munkbroteatern samt 1798—1820 och 1823—34 vid de kungl. teatrarna som skådespelare, styresman m. m. Ä. fick 1812 hovsekreterares och 1834 överdirektörs titel. Han ledde 1820—23 Stora teatern i Göteborg. I såväl tragediens som den högre komediens älskar- och karaktärsroller räknades han bland sin tids storheter. Ä. spelade bl. a. Hamlet, Tartuffe, Tellheim i »Minna von Barnhelm», Leicester i »Maria Stuart», Philibert d. y. i »Bröderna Philibert» och Herman von Unna. Om Å:s hustru se nedan, om hans syster Inga Åberg se d. o. G. K-g. Åbergsson, Ottilia Karolina, f. Kuhl-man, skådespelerska (1778—1866), 1799—1802 g. m. balettmästaren L. Deland (se d. o.) och från 1815 med skådespelaren Gustaf Åbergsson (se d. o.). 1800—20 samt 1822—33 var hon anställd vid de kungl. teatrarna och 1820 —22 vid mannens teater i Göteborg. Hon var en intelligent, pikant och graciös fram-ställarinna av den högre komediens koketter och subretter. G. K-g. Åbjöra, vattendrag i sydligaste delen av Bild 1. Åbo stads vapen. I blått fält bokstaven A av guld, åtföljd av fyra liljor av silver, ordnade 1, 2 och 1. Nordland fylke, Norge. Utfaller vid Bindal i Tosen. Abjörn Anderson, a.-b., grundades 1882 av fabriksidkaren Åbjörn Andersson (se d. o.) och ombildades till a.-b. 1891. Äger mek. verkstäder och gjuteri i Svedala (Malmöhus län). Bolaget har sedan länge såsom specialitet haft tillv. av maskiner för tegelfabrikation och torvindustri, stenkrossar och vägmaskiner. Aktiekap. 1,6 mill. kr.; arb.-antalet var 1933 omkr. 450. G. H-r. Åbo, innehavare av åborätt (se d. o.); användes även om ägaren till en jordegendom, för såvitt han bor på och brukar den. G. T.* Åbo, fi. Tu’rku, Finlands forna huvudstad, säte för Finlands ärkebiskop, landshövdingen i Äbo och Björneborgs län och Abo hovrätt, ligger i en långsträckt dalsänka utmed Aura å vid dess mynning; 108 kvkm, 68,460 inv. (1933); av befolkningen hade 1930 81 % finska och 18 % svenska till modersmål. Staden har ett vackert läge mellan höjder på ömse sidor om ån (bl. a. Samppa-linna- och Vårdbergen i s., Kakola- och Puo-lalabergen i n.), vilka i stor utsträckning omdanats till parker. I den längst från å-mynningen belägna delen av staden ligger på en kulle Åbo domkyrka (se d. o.), vars nästan överallt synliga silhuett do minerar stadsbilden. I dess närhet det forna akademihuset, där numera länsstyrelsen, domkapitlet och hovrätten äro inrymda; här finnes även den forna akademiens, numera svenska klassiska lyceets, solennitets-sal, byggd av Ch. Bassi i vacker renässansstil, med friser av E. Cainberg. Nära invid synas även två statyer: H. G. Porthans (rest 1864; modellerad av C. E. Sjöstrand) och Per Brahes (rest 1888; modellerad av W. Runeberg). I Puolalaparken i stadens n. del Ä. konstmuseum med den 1891 stiftade Ä. konstförenings rika samlingar av finländsk konst samt en konstskola; byggnaden (bild 7) donerades 1904 av bröderna E. A. och R. M. Dahlström. Vid åmynningen Äbo slott (se d. o.). Utanför stadsområdet ligga talrika tätt bebyggda förstadssamhällen, vilkas införlivande med staden f. n. (1934) står på dagordningen. Utanför åmynningen synes Runsala natursköna ö med talrika villor. Såsom centrum för en tätt bebyggd och väl-odlad trakt är Å. en naturlig exportort för jordbruksprodukter. På senaste tid har denna export uppdrivits; f. ö. främst import. Av de talrika industriella företagen märkas främst Chrichton-Vulcans skeppsvarv, John Barker & co:s bomullsfabrik, P. C. Rettig & co:8 tobaksfabrik och Aura sockerbruk. Från Å. utgå tre järnvägar (se kartan). Talrika ång-båtslinjer förena staden med Äbolands stora