Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo (stad) - Åbo akademi - Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Äbo akademi—Äbo domkyrka
1234
till stor del lågornas rov. Omkr. 800 gårdar
lades i aska. 1828 flyttades univ. till
Helsingfors, varigenom Ä. miste sin ställning som
centrum för bildningsarbetet i landet. Staden
återuppbyggdes efter en ny, starkt utvidgad
plan, varigenom de sista spåren av
medeltidskaraktären försvunno. Omkring 1920
återvann Å. sin ställning som universitetsstad
genom Äbo svenska akad. (se Ä b o a k a d
e-m i) och Äbo finska universitet (se
d. o.). — Litt.: Av Äbo stads historiska
museum (se d. o.) utges Bidrag till Äbo Stads
Historia (1884 ff.); där ingå bl. a. C. von
Bons-dorff, Ȁ. stads historia under sjuttonde
seklet» (1889—1908), J. W. Ruuth, »Ä. stads
historia under medeltiden och 1500-talet» (4
h., 1909—23), samt S. Dahlström, »Ä. brand
1827», I (1929); R. Tigerstedt, »Å. gymnasium
1828—1872» (1919); T. Carpelan, »Å.
donatorer» (1910); M. Hallberg, »Några anteckningar
om Ä. mynten» (1919) och »Ä. sjöfarts
historia» (3 bd, 1927—30). M. G. S.*
Äbo akademi. 1. Det 1640 i Äbo grundlagda
univ. Namnet akademi hade redan börjat
vika för universitet, då högskolan efter Äbo
stads brand flyttades till Helsingfors 1828.
Om dess senare år jfr C. von Bonsdorff i
Hist. Tidskr. för Finland 1927. Se vidare
Helsingfors universitet.
2. Ett 1918 i Äbo öppnat svenskt univ., som
förberetts genom akademiska föredrag från
1903, genom en 1908 tillsatt s. k.
akademikommitté för planens fullföljande samt
akademiska sommarkurser för studenter fr. o. m.
1913. 1911 kom den första donationen, och
1916 insamlade kommittén hos enskilda
personer i Äbo, främst bröderna E. A. och R. M.
Dahlström (se dessa ord), 3 mill. fmk. En
stiftelse bildades för att övertaga Ä., och
stiftelseurkunden stadfästes av regeringen 24 okt.
1917. Akad. började med tre fakulteter: en
humanistisk, en
matematisk-naturvetenskap-lig och en statsvetenskaplig; senare ha en
kemisk-teknisk (1920) och en teologisk
fakultet (1924; genom en donation om 5 mill. fmk
ar fru Anna von Rettig) tillkommit samt en
i visst samband med akad. stående
handelshögskola (se nedan). Statuter antogos 13 jan.
1918; nu gällande grundstadgar stadfästes
1929. Akad. öppnades 1 sept. 1918, då 7
professorer utnämnts, och undervisningen
började vårterminen 1919. En gård inköptes för
Ä. nära det gamla akademihuset vid
Dom-kyrkotorget (se Äbo, bild 4); 1934 äger
stiftelsen 10 stadsfastigheter och en lantegendom.
Ä :s uppgift är att främja vetenskapernas
utveckling samt meddela vetenskaplig
undervisning på svenska språket. Den
upprätthål-les av en stiftelse, förvaltad av en
delegation, som kompletterar sig själv, och en
sjumannastyrelse, som ombesörjer
stiftelsens ekonomiska förvaltning. Akad:s högste
styresman är kanslern, som utses av
delegationen. Konsistorium består av
de fast anställda professorerna. Rektor
och prorektor väljas på 3 år av
konsistorium bland dess led. Professur besättes efter
ansökan eller genom kallelse; förslag
upp-göres av fakultet. — Ä. har av regeringen
tillerkänts examensrätt.
1934 funnos 23 ord och 2 e. o. professurer.
Lektoratens antal är 7, lärartjänster och
do
centurer finnas. Till akad. överlämnades 1919
från Sverige dels ett samlat bibliotek svenskt
tryck på 22,000 bd, dels allt officiellt tryck,
varöver svenska regeringen förfogade. Akad:s
bibi, räknar omkr. 270,000 bd. Närvarande
studenter voro vårterminen 1919 47 och
vårterminen 1934 259.
Å:s (konsistoriets) utgiftsstat 1933—34
belöper sig till 3,804,077 fmk, stiftelsens
tillgångar till 83,375,016 fmk. För att stödja Ä.
stiftades 1922 Äbo akademiförening,
som omfattar hela landet och har ombud i
flera städer. Dess genom medlemsavgifter
hopbragta bidrag till Ä:s underhåll uppgingo
1934 till 120,000 fmk. — Utom de av resp,
prof, ledda vetenskapliga instituten
upprätt-hålles sedan 1927 vid akad. Institutet för
nordisk etnologi. Ä. äger betydande biologiska
samlingar. — Ä. utger tre olika skriftserier:
Acta Academiæ Aboensis, med rent
vetenskapliga avh., Skrifter utgivna av Äbo Akademi,
populärvetenskapliga arbeten och en
fortsättning av akademikommitténs serie, samt
Årsskrift, med akad:s årsredogörelse samt
meddelanden och uppsatser om det akademiska
livet. — Jfr »Äbo akademis invigning» (1919).
Handelshögskolan vid Äbo
akademi grundlädes 1927 och organiserades som
en i förhållande till Ä. fritt stående högskola,
vilken dock äges av Stiftelsen för Ä. Den
upp-bäres finansiellt av fonder på inemot 6 mill.
fmk (1934). Grundstadgarna äro av 1927.
Ledningen handhas av rektor och prorektor,
valda på tre år, samt ett lärarråd och en
tolvmannadirektion. Högskolan har 5
professurer, 4 lektorat och 8 lärartjänster. 1934 var
studentantalet 60. T. C.*
Äbo domkyrka är Finlands märkligaste
medeltida kyrka med hänsyn till både storlek
(största längd 89,i m, bredd omkr. 40 m;
tornets höjd 95,6 m) och arkitektur. I ett
indul-gensbrev 1259 nämnes den tydligen redan i
bruk tagna, åt S:ta Maria helgade kyrkan i
Åbo, men först 1292 omtalas en domkyrka,
som 1296 säges vara helgad åt den heliga
jungfrun, Sankt Henrik och martyrerna.
Den första byggnaden på domkyrkans plats
var trol. en träkyrka, som snart ersattes med
en kyrka av sten. Bygget bedrevs med stor
kraft under biskoparna Johannes I (1286—90)
och Magnus I (1291—1308). I början av
1300-talet stod kyrkan färdig i sin äldsta form
såsom en typisk hallkyrka från
övergångstiden; sakristian på den n. sidan och det
poly-gonala koret av mittskeppets bredd voro
uppförda av gråsten och täckta med tegelvalv.
Långskeppet var h. o. h. uppfört av tegel;
något yngre än långskeppet voro de båda
vapenhusen av gråsten på sydsidan och
tornet i anslutning till västgaveln. Kyrkan
brändes redan 1318 av ryssarna.
Iståndsät-tandet, som omedelbart vidtog och pågick
under biskoparna Bengts (1321—38) och
Ilem-mings (1339—66) tid, resulterade i en
storslagen utvidgning av kyrkan. Den fick ett
nytt, omfattande, polygont korparti enl.
mönstret av den baltiska tegelarkitekturen.
Runt koret fortsattes sidoskeppen av en bred
koromgång. Vid korets och det gamla
långhusets förbindningspunkter höjde sig på båda
sidor torn, vilkas undre partier öppnade sig
mot kyrkan. Även västtornet påbyggdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
