1233 Äbo akademi—Äbo domkyrka 1234 till stor del lågornas rov. Omkr. 800 gårdar lades i aska. 1828 flyttades univ. till Helsingfors, varigenom Ä. miste sin ställning som centrum för bildningsarbetet i landet. Staden återuppbyggdes efter en ny, starkt utvidgad plan, varigenom de sista spåren av medeltidskaraktären försvunno. Omkring 1920 återvann Å. sin ställning som universitetsstad genom Äbo svenska akad. (se Ä b o a k a d e-m i) och Äbo finska universitet (se d. o.). — Litt.: Av Äbo stads historiska museum (se d. o.) utges Bidrag till Äbo Stads Historia (1884 ff.); där ingå bl. a. C. von Bons-dorff, »Ä. stads historia under sjuttonde seklet» (1889—1908), J. W. Ruuth, »Ä. stads historia under medeltiden och 1500-talet» (4 h., 1909—23), samt S. Dahlström, »Ä. brand 1827», I (1929); R. Tigerstedt, »Å. gymnasium 1828—1872» (1919); T. Carpelan, »Å. donatorer» (1910); M. Hallberg, »Några anteckningar om Ä. mynten» (1919) och »Ä. sjöfarts historia» (3 bd, 1927—30). M. G. S.* Äbo akademi. 1. Det 1640 i Äbo grundlagda univ. Namnet akademi hade redan börjat vika för universitet, då högskolan efter Äbo stads brand flyttades till Helsingfors 1828. Om dess senare år jfr C. von Bonsdorff i Hist. Tidskr. för Finland 1927. Se vidare Helsingfors universitet. 2. Ett 1918 i Äbo öppnat svenskt univ., som förberetts genom akademiska föredrag från 1903, genom en 1908 tillsatt s. k. akademikommitté för planens fullföljande samt akademiska sommarkurser för studenter fr. o. m. 1913. 1911 kom den första donationen, och 1916 insamlade kommittén hos enskilda personer i Äbo, främst bröderna E. A. och R. M. Dahlström (se dessa ord), 3 mill. fmk. En stiftelse bildades för att övertaga Ä., och stiftelseurkunden stadfästes av regeringen 24 okt. 1917. Akad. började med tre fakulteter: en humanistisk, en matematisk-naturvetenskap-lig och en statsvetenskaplig; senare ha en kemisk-teknisk (1920) och en teologisk fakultet (1924; genom en donation om 5 mill. fmk ar fru Anna von Rettig) tillkommit samt en i visst samband med akad. stående handelshögskola (se nedan). Statuter antogos 13 jan. 1918; nu gällande grundstadgar stadfästes 1929. Akad. öppnades 1 sept. 1918, då 7 professorer utnämnts, och undervisningen började vårterminen 1919. En gård inköptes för Ä. nära det gamla akademihuset vid Dom-kyrkotorget (se Äbo, bild 4); 1934 äger stiftelsen 10 stadsfastigheter och en lantegendom. Ä :s uppgift är att främja vetenskapernas utveckling samt meddela vetenskaplig undervisning på svenska språket. Den upprätthål-les av en stiftelse, förvaltad av en delegation, som kompletterar sig själv, och en sjumannastyrelse, som ombesörjer stiftelsens ekonomiska förvaltning. Akad:s högste styresman är kanslern, som utses av delegationen. Konsistorium består av de fast anställda professorerna. Rektor och prorektor väljas på 3 år av konsistorium bland dess led. Professur besättes efter ansökan eller genom kallelse; förslag upp-göres av fakultet. — Ä. har av regeringen tillerkänts examensrätt. 1934 funnos 23 ord och 2 e. o. professurer. Lektoratens antal är 7, lärartjänster och do centurer finnas. Till akad. överlämnades 1919 från Sverige dels ett samlat bibliotek svenskt tryck på 22,000 bd, dels allt officiellt tryck, varöver svenska regeringen förfogade. Akad:s bibi, räknar omkr. 270,000 bd. Närvarande studenter voro vårterminen 1919 47 och vårterminen 1934 259. Å:s (konsistoriets) utgiftsstat 1933—34 belöper sig till 3,804,077 fmk, stiftelsens tillgångar till 83,375,016 fmk. För att stödja Ä. stiftades 1922 Äbo akademiförening, som omfattar hela landet och har ombud i flera städer. Dess genom medlemsavgifter hopbragta bidrag till Ä:s underhåll uppgingo 1934 till 120,000 fmk. — Utom de av resp, prof, ledda vetenskapliga instituten upprätt-hålles sedan 1927 vid akad. Institutet för nordisk etnologi. Ä. äger betydande biologiska samlingar. — Ä. utger tre olika skriftserier: Acta Academiæ Aboensis, med rent vetenskapliga avh., Skrifter utgivna av Äbo Akademi, populärvetenskapliga arbeten och en fortsättning av akademikommitténs serie, samt Årsskrift, med akad:s årsredogörelse samt meddelanden och uppsatser om det akademiska livet. — Jfr »Äbo akademis invigning» (1919). Handelshögskolan vid Äbo akademi grundlädes 1927 och organiserades som en i förhållande till Ä. fritt stående högskola, vilken dock äges av Stiftelsen för Ä. Den upp-bäres finansiellt av fonder på inemot 6 mill. fmk (1934). Grundstadgarna äro av 1927. Ledningen handhas av rektor och prorektor, valda på tre år, samt ett lärarråd och en tolvmannadirektion. Högskolan har 5 professurer, 4 lektorat och 8 lärartjänster. 1934 var studentantalet 60. T. C.* Äbo domkyrka är Finlands märkligaste medeltida kyrka med hänsyn till både storlek (största längd 89,i m, bredd omkr. 40 m; tornets höjd 95,6 m) och arkitektur. I ett indul-gensbrev 1259 nämnes den tydligen redan i bruk tagna, åt S:ta Maria helgade kyrkan i Åbo, men först 1292 omtalas en domkyrka, som 1296 säges vara helgad åt den heliga jungfrun, Sankt Henrik och martyrerna. Den första byggnaden på domkyrkans plats var trol. en träkyrka, som snart ersattes med en kyrka av sten. Bygget bedrevs med stor kraft under biskoparna Johannes I (1286—90) och Magnus I (1291—1308). I början av 1300-talet stod kyrkan färdig i sin äldsta form såsom en typisk hallkyrka från övergångstiden; sakristian på den n. sidan och det poly-gonala koret av mittskeppets bredd voro uppförda av gråsten och täckta med tegelvalv. Långskeppet var h. o. h. uppfört av tegel; något yngre än långskeppet voro de båda vapenhusen av gråsten på sydsidan och tornet i anslutning till västgaveln. Kyrkan brändes redan 1318 av ryssarna. Iståndsät-tandet, som omedelbart vidtog och pågick under biskoparna Bengts (1321—38) och Ilem-mings (1339—66) tid, resulterade i en storslagen utvidgning av kyrkan. Den fick ett nytt, omfattande, polygont korparti enl. mönstret av den baltiska tegelarkitekturen. Runt koret fortsattes sidoskeppen av en bred koromgång. Vid korets och det gamla långhusets förbindningspunkter höjde sig på båda sidor torn, vilkas undre partier öppnade sig mot kyrkan. Även västtornet påbyggdes.