Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka - Åbo finska universitet - Åboförbundet (Sveriges åboförbund) - Åbo hovrätt - Åboland - Åbom, Johan Fredrik - Åbo och Björneborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Abo finska universitet—Åbo och Björneborgs län
1236
Interiör av Åbo domkyrka.
Under de följ, skedena uppfördes i
samband med kyrkan självständiga
kapellbyggnader, vilka till slut bildade en nästan
obruten kapellkrans omkring kyrkan. Det första
kapellet, helgat S:ta Katarina av Alexandria,
lät biskopen Johannes Westfal (1370—84)
uppbygga strax s. om kyrkans huvudaltare.
Domkyrkans ståtligaste medeltida kapell var
det i kyrkans ö. ända uppförda åttkantiga
Alla helgons kapell, som tillkom omkr. 1470.
Under 1460-talet förhöjdes mittskeppets
väggar. Den forna hallkyrkan ombildades till
en basilika av det utseende den ännu har.
Endast oansenliga rester av Ä:s rika
medeltida inventarium återstå, främst den helige
Hemmings med målningar prydda relikskrin
av trä. Också av kalkmålningarna på väggar
och valv är endast föga bevarat.
Det i n. ö. till kyrkan anslutna
Kankas-kapellet, Hornarnas och Kurckarnas
gravkapell, en sexsidig byggnad, uppfördes 1655
-—57. 1649 inreddes Alla helgonskoret till
kyrkans huvudkor. De katolska sidokapellen
inrättades till gravkapell (bl. a. Tottarnas,
Tigerstedt-Wallenstiernas, Stålhandskes,
Ta-vasts och Gezeliernas kor) och pryddes med
gravmonument, epitafier och vapensköldar.
Efter den svåra eldsvådan 1681 påbyggdes
tornet. Vid Äbo brand 1827 förhärjades kyrkan
med undantag av sakristian. Den
reparerades därefter genomgripande enl. ritningar av
C. L. Engel, tornet höjdes och erhöll sin nuv.
spira. 1850—54 dekorerade R. W. Ekman
huvudkoret med freskomålningar med ämnen
ur N. T. och Finlands kyrkohistoria. 1867
flyttades Karin Månsdotters stoft från det
Tottska koret till Kankaskoret. Flera kor
nyinreddes på 1880-talet av arkitekten J.
Ahrenberg. 1923—29 restaurerades Ä. under
prof. J. Rinnes ledning; inredningen leddes
av prof. A. Lindgren.
Litt.: A. Lindman, »Anteckningar om Ä.
och dess fornminnen» (3:e uppl. 1890); J.
Rinne, »Ä.» (1929). I. K-st.
Åbo finska universitet (fi. Turun yliopisto).
1917 stiftades i Åbo en förening (Turun suo-
malainen yliopistoseura) för att fortsätta den
insamling av medel för grundläggning av ett
finskspråkigt universitet, vilken kort förut
satts i gång. Föreningens angelägenheter
om-händerhas av en 30-mannastyrelse. 1919
företogs en mycket energisk insamling landet
runt; summan av gåvor, medlemsavgifter och
garantiförbindelser var 1933 omkr. 62,4 mill.
fmk. Staten har överlåtit Stor-Heikkilä
boställe invid staden, omkr. 70 har. 1921
an-togos statuter, och univ. öppnades 27 juni
1922. En omorganisation företogs 1929,
varigenom konsistoriet avskaffades och ersattes
av en styrelse, bestående av 6 prof, samt 3
representanter för den ekonomiska
förvaltningen. Univ. har en humanistisk och en
naturvetenskaplig fakultet, 15 professurer, 2
lektorat samt lärartjänster och docenturer.
Studentantalet var 395 vårterminen 1934. Jfr
Åbo, bild 8. — Å. har av regeringen
tillerkänts examensrätt. — Biblioteket omfattar
omkr. 230,000 bd. Utom en årsbok utges
sedan 1923 Annales Universitatis Fennicæ
Aboensis i 2 serier (en humanistisk och en
matematisk-naturvetenskaplig). T. C.*
Åboförbundet (off. Sveriges
åboför-b u n d), en 1912 bildad sammanslutning av
åbor, torpare o. a. brukare av annans jord,
för tillvaratagande av deras intressen.
Åbo hovrätt, inrättad 1623, se Hovrätt,
sp. 67, och monogr. om Å:s tjänstemän 1623
—1923 av A. W. Westerlund (2 bd, 1923).
Äboland, se Egentliga Finland, sp. 352.
Åbom, Johan Fredrik, arkitekt (1817
—1900). Studerade vid Teknologiska
institutet och Konstakad. samt i utlandet. 1843—53
verkade Ä. som Fångvårdsstyrelsens arkitekt.
1845 blev han ord.
konduktör och 1860
arkitekt i
överinten-dentsämbetet samt
1880 intendent för
dess byggnader i
landsorten. Efter hans
ritningar uppfördes
flera hospitals- och
sjukhusbyggnader i
landsorten,
anatomibyggnaden och
Stockholms nations hus i
Uppsala, Ultuna
lantbruksinstitut, biblio-
tekshus i Skara, läroverkshus i Linköping,
Norrköping, Falun och Jönköping, börs- och
bankbyggnad i Gävle, Söderfors bruks
ombyggnad samt i Stockholm Kungl. myntets
byggnader, Mus. akad., Berns’ etablissemang
i dess äldsta skick, Hasselbackens
restaurang och Stora sällskapets hus. (E. L-k.)
Äbo och Björneborgs län, fi. Turun ja Porin
lääni, i Finland, består av landskapet
Egentliga Finland och v. delen av Satakunta; 22,879
kvkm (5,9 % av Finlands areal), därav 1,129
kvkm vatten (4,9 %). Av befolkningen, 523,673
pers. (1933), äro 86 % finsk- och 13 %
svensktalande. Residensstad: Åbo.
Landareal (1929) : Odlad jord 448,180 har (20,e %),
ängar och hagmarker 56,865 har (2,7 %), skog och
impediment 1,666,465 har (76,7 %).
Brukningsdelar (1929) : 43,699 st.
Skörd (medeltal ton 1930—32) : Vete 12,466, råg
67,113, korn 27,413, havre 170,891, potatis 161,131,
andra rotfrukter 200,049, hö 470,188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
