1235 Abo finska universitet—Åbo och Björneborgs län 1236 Interiör av Åbo domkyrka. Under de följ, skedena uppfördes i samband med kyrkan självständiga kapellbyggnader, vilka till slut bildade en nästan obruten kapellkrans omkring kyrkan. Det första kapellet, helgat S:ta Katarina av Alexandria, lät biskopen Johannes Westfal (1370—84) uppbygga strax s. om kyrkans huvudaltare. Domkyrkans ståtligaste medeltida kapell var det i kyrkans ö. ända uppförda åttkantiga Alla helgons kapell, som tillkom omkr. 1470. Under 1460-talet förhöjdes mittskeppets väggar. Den forna hallkyrkan ombildades till en basilika av det utseende den ännu har. Endast oansenliga rester av Ä:s rika medeltida inventarium återstå, främst den helige Hemmings med målningar prydda relikskrin av trä. Också av kalkmålningarna på väggar och valv är endast föga bevarat. Det i n. ö. till kyrkan anslutna Kankas-kapellet, Hornarnas och Kurckarnas gravkapell, en sexsidig byggnad, uppfördes 1655 -—57. 1649 inreddes Alla helgonskoret till kyrkans huvudkor. De katolska sidokapellen inrättades till gravkapell (bl. a. Tottarnas, Tigerstedt-Wallenstiernas, Stålhandskes, Ta-vasts och Gezeliernas kor) och pryddes med gravmonument, epitafier och vapensköldar. Efter den svåra eldsvådan 1681 påbyggdes tornet. Vid Äbo brand 1827 förhärjades kyrkan med undantag av sakristian. Den reparerades därefter genomgripande enl. ritningar av C. L. Engel, tornet höjdes och erhöll sin nuv. spira. 1850—54 dekorerade R. W. Ekman huvudkoret med freskomålningar med ämnen ur N. T. och Finlands kyrkohistoria. 1867 flyttades Karin Månsdotters stoft från det Tottska koret till Kankaskoret. Flera kor nyinreddes på 1880-talet av arkitekten J. Ahrenberg. 1923—29 restaurerades Ä. under prof. J. Rinnes ledning; inredningen leddes av prof. A. Lindgren. Litt.: A. Lindman, »Anteckningar om Ä. och dess fornminnen» (3:e uppl. 1890); J. Rinne, »Ä.» (1929). I. K-st. Åbo finska universitet (fi. Turun yliopisto). 1917 stiftades i Åbo en förening (Turun suo- malainen yliopistoseura) för att fortsätta den insamling av medel för grundläggning av ett finskspråkigt universitet, vilken kort förut satts i gång. Föreningens angelägenheter om-händerhas av en 30-mannastyrelse. 1919 företogs en mycket energisk insamling landet runt; summan av gåvor, medlemsavgifter och garantiförbindelser var 1933 omkr. 62,4 mill. fmk. Staten har överlåtit Stor-Heikkilä boställe invid staden, omkr. 70 har. 1921 an-togos statuter, och univ. öppnades 27 juni 1922. En omorganisation företogs 1929, varigenom konsistoriet avskaffades och ersattes av en styrelse, bestående av 6 prof, samt 3 representanter för den ekonomiska förvaltningen. Univ. har en humanistisk och en naturvetenskaplig fakultet, 15 professurer, 2 lektorat samt lärartjänster och docenturer. Studentantalet var 395 vårterminen 1934. Jfr Åbo, bild 8. — Å. har av regeringen tillerkänts examensrätt. — Biblioteket omfattar omkr. 230,000 bd. Utom en årsbok utges sedan 1923 Annales Universitatis Fennicæ Aboensis i 2 serier (en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig). T. C.* Åboförbundet (off. Sveriges åboför-b u n d), en 1912 bildad sammanslutning av åbor, torpare o. a. brukare av annans jord, för tillvaratagande av deras intressen. Åbo hovrätt, inrättad 1623, se Hovrätt, sp. 67, och monogr. om Å:s tjänstemän 1623 —1923 av A. W. Westerlund (2 bd, 1923). Äboland, se Egentliga Finland, sp. 352. Åbom, Johan Fredrik, arkitekt (1817 —1900). Studerade vid Teknologiska institutet och Konstakad. samt i utlandet. 1843—53 verkade Ä. som Fångvårdsstyrelsens arkitekt. 1845 blev han ord. konduktör och 1860 arkitekt i överinten-dentsämbetet samt 1880 intendent för dess byggnader i landsorten. Efter hans ritningar uppfördes flera hospitals- och sjukhusbyggnader i landsorten, anatomibyggnaden och Stockholms nations hus i Uppsala, Ultuna lantbruksinstitut, biblio- tekshus i Skara, läroverkshus i Linköping, Norrköping, Falun och Jönköping, börs- och bankbyggnad i Gävle, Söderfors bruks ombyggnad samt i Stockholm Kungl. myntets byggnader, Mus. akad., Berns’ etablissemang i dess äldsta skick, Hasselbackens restaurang och Stora sällskapets hus. (E. L-k.) Äbo och Björneborgs län, fi. Turun ja Porin lääni, i Finland, består av landskapet Egentliga Finland och v. delen av Satakunta; 22,879 kvkm (5,9 % av Finlands areal), därav 1,129 kvkm vatten (4,9 %). Av befolkningen, 523,673 pers. (1933), äro 86 % finsk- och 13 % svensktalande. Residensstad: Åbo. Landareal (1929) : Odlad jord 448,180 har (20,e %), ängar och hagmarker 56,865 har (2,7 %), skog och impediment 1,666,465 har (76,7 %). Brukningsdelar (1929) : 43,699 st. Skörd (medeltal ton 1930—32) : Vete 12,466, råg 67,113, korn 27,413, havre 170,891, potatis 161,131, andra rotfrukter 200,049, hö 470,188.