Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åminne - Åmmeberg - Åmmebergs järnväg (Å. J.) - Åmning - Åmot - Åmotfors - Åmsele - Åmål (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Ämmeberg—Ämål
1286
klippningsmaskiner. Anlädes 1826 vid Ä.
herrgård (se nedan) och flyttades 1900 till
nuv. plats.
2. Herrgård i Kärda socken, Jönköpings
län, s. v. om Värnamo; 1,094 har, därav 36
har åker; tax.-värde 284,600 kr. (1933).
Herrgården, som till 1824 benämndes Bestorp,
har från 1500-talet tillhört bl. a. släkterna
Stiernkors, Reuter, Stake och Reuterhielm,
köptes 1772 av Ebba Ruuth på Källunda och
var till 1810 fideikommiss inom denna släkt.
Av C. Danckwardt anlades 1826 ett järnbruk
(se ovan). Efter hans död har herrgården
tillhört släkten Lilliecreutz, bruket däremot
sedan 1909 ett familjebolag inom samma släkt,
ombildat 1922. G. R-ll.
3. Herrgård i Halikko socken i Egentliga
Finland; omkr. 4,500 har. Ä. utgjorde från
slutet av 1300-talet stamgods för ätten Horn
samt tillhörde från 1786, senare som
fideikommiss, ätten Armfelt. Efter greve C. A.
Armfelts död 1925 innehas Ä. av hans
systerson Erik von Knorring. Karaktärsbyggnaden
ombyggdes 1811 av G. M. Armfelt enl.
ritningar av C. Chr. Gjörwell och Ch. Bassi. Av
dess rika samlingar tillhöra numera en del
Finlands nationalmuseum samt Åbo och Borgå
museer, medan det värdefulla arkivet
införlivats med Finlands statsarkiv. Å. intar en
ledande ställning inom lantbruket med 1,412
har odlad jord. K. A-ll.
Ämmeberg, zinkgruvor omkr. 13 km s. ö.
om Askersund, dels i Hammars och Lerbäcks
socknar av Örebro län och dels i Godegårds
socken av Östergötlands län.
Malmförekomsten, som omfattar 31 utmål, vilka 1869
sam-manslogos till ett enda, har en
längdutsträckning av omkr. 3,5 km, räknat efter det böjda
malmlagret. Huvudstrykningen är v.—ö. och
stupningen nästan lodrät — 50°, i allm. mot
n. Mäktigheten växlar från blott en
obetydlighet till 5—6 m. Malmen består av något
blyhaltigt zinkblände med för Sverige
ovanligt låg järnhalt. Fyndigheten är medelst
till-redningsarbeten delvis öppnad ned till omkr.
400 m avvägning. Brytningen pågår i
överliggande 50-meters etager, i vilka mycket
stora malmpartier ännu äro obrutna. Ärl.
brytas omkr. 90,000 ton zink- och blyhaltigt berg,
varur medelst skrädning och anrikning fås
omkr. 25,000 ton zinkslig med en zinkhalt av
omkr. 37 % samt omkr. 1,000 ton blyslig med
en blyhalt av omkr. 73 %. Gruvorna ägas
sedan 1857 av bolaget Vieille-Montagne (se d. o.),
som förhyttar malmen vid sina verk i Belgien
och Frankrike. E. S. B.
Åmmebergs järnväg (sign. Ä. J.), spårvidd
1,435 m, 10,9 km lång, äges av bolaget
Vieille-Montagne, Ämmeberg, och förbinder detta
bolags zinkgruvor i Hammars socken med
hamnplats på Ämmebergs ägor vid Vättern. Å. har
begagnats för enskild trafik sedan 1863 och
fick 1888 tillstånd till allmän godstrafik,
hu-vudsakl. malmtransporter. F. P.
Ämning, på fartygs stävar anbragt skala
i metermått el. fot för avläsning av
djupgåendet.
Åmot. 1. Förr kapellförsamling, sedan 1932
församling, omfattande v. delen av Ockelbo
landskommun i n. v. Gästrikland; 363,24
kvkm, 1,275 inv. (1934). Ingår i Ockelbo och
Ä:s pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands v.
kontrakt. Å:s järnbruk, tillhörande de s. k.
Ockelboverken (se d. o.), nedlades på
1880-talet.
2. Municipalsamhälle i Eda socken,
Värmland, vid Ämotfors station på S. J. (Laxå—
Charlottenberg); 78 har, 374 inv. (1934). I och
invid Å. ligga flera betydande industriföretag,
däribland Ämotfors pappersbruks a.-b. (gr.
1898, aktiekap. 600,000 kr., 230 arb.), som
även omfattar Noreborgs, Ämotfors och
Kroppstadfors kraftstationer, samt a.-b.
Norma projektilfabrik (fabriken anlagd 1902).
Tax.-värde å fastighet 508,300 kr. (1932), tax.
inkomst 284,940 kr. G. R-ll.
3. Herred i Hedmark fylke, ö. Norge, i
österdalen; 1,322,15 kvkm, 4,707 inv. (1930).
Skogsbygd, genomfluten av Glommen och dess
biflod Rena, vid vilkas förening
stationssamhället Rena (1,026 inv.) ligger.
4. Industrisamhälle i Buskerud fylke, ö.
Norge, vid Dramselven; 934 inv. Pappers- och
pappersmassefabriker. Ax. S.
Ämotfors, se Ä m o t 2.
Amsele, se D e g e r f o r s.
Ämål, stad i Älvsborgs län, den enda i
Dalsland, vid Vänern (Dalbosjön) och
Värm-landsgränsen; 1,336 har, därav 1,332 har
land (stadsplanelagt område 307 har), 6,811
inv. (1934). Av
Ämåls-ån, vars mynning
bildar stadens gamla
hamn, delas Ä:s
centrala stadsdel i en
nordlig, efter 1901 års
brand stenhusbebyggd
del samt en sydlig
med äldre bebyggelse.
Till den senare
ansluter sig s. om det till
park utlagda
Kungs-berget (förr Galgåsen)
stadsdelen örnäs,
bortom denna
naturparken örnäsparken med
museum,
hembygdsgård, idrottsplatser
och folkpark.
Västerut upptas 37 har av
järnvägsverkstäder,
och i n. ligger ett
villasamhälle.
Kyrkan, uppf. 1806,
restaur. 1913 och 1932
—33, ligger på en
höjd i stadens n. utkant. I en liten park
vid hamnen ligger gamla kyrkan, invigd 1669,
nu i enskild ägo. 1915 förvärvade staden en
stor del av Tösse skärgård. Industrien
räknade 1931 27 arbetsställen med tills. 813
arb., därav mer än hälften vid Bergslagernas
järnvägs-a.-b:s verkstäder. Ä. har station vid
Bergslagernas järnväg. Om Ämål—Ärjängs
järnväg se d. o. Gamla hamnen har en
kajlängd av 85 m, djuphamnen vid örnäs,
färdigställd 1932, en kajlängd av 90 m och ett
största kajdjup av 4,5 m. 1932 ankommo och
avgingo tills. 622 fartyg om 50,625 nettoton.
Främst lastas trävaror. I Ä. finnas sparbank
och avd.-kontor av 3 banker, statlig
samreal-skola, sjukstuga och epidemisjukhus. Med
vardera 3 n:r i veckan utges
Provinstidningen Dalsland och Ämålstidningen. Tax.-
Bild 1. Åmåls vapen.
I fält av silver en av en
vågskura bildad, av blått
och grönt delad stam, på
vars gröna del står en
röd kyrkgavel; den
gröna delen av stammen har
i posten en av
vågsku-ror bildad blå ginbalk,
och från den stammen
bildande vågskuran
uppskjuter i ginposten en
grön fisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
