1285 Ämmeberg—Ämål 1286 klippningsmaskiner. Anlädes 1826 vid Ä. herrgård (se nedan) och flyttades 1900 till nuv. plats. 2. Herrgård i Kärda socken, Jönköpings län, s. v. om Värnamo; 1,094 har, därav 36 har åker; tax.-värde 284,600 kr. (1933). Herrgården, som till 1824 benämndes Bestorp, har från 1500-talet tillhört bl. a. släkterna Stiernkors, Reuter, Stake och Reuterhielm, köptes 1772 av Ebba Ruuth på Källunda och var till 1810 fideikommiss inom denna släkt. Av C. Danckwardt anlades 1826 ett järnbruk (se ovan). Efter hans död har herrgården tillhört släkten Lilliecreutz, bruket däremot sedan 1909 ett familjebolag inom samma släkt, ombildat 1922. G. R-ll. 3. Herrgård i Halikko socken i Egentliga Finland; omkr. 4,500 har. Ä. utgjorde från slutet av 1300-talet stamgods för ätten Horn samt tillhörde från 1786, senare som fideikommiss, ätten Armfelt. Efter greve C. A. Armfelts död 1925 innehas Ä. av hans systerson Erik von Knorring. Karaktärsbyggnaden ombyggdes 1811 av G. M. Armfelt enl. ritningar av C. Chr. Gjörwell och Ch. Bassi. Av dess rika samlingar tillhöra numera en del Finlands nationalmuseum samt Åbo och Borgå museer, medan det värdefulla arkivet införlivats med Finlands statsarkiv. Å. intar en ledande ställning inom lantbruket med 1,412 har odlad jord. K. A-ll. Ämmeberg, zinkgruvor omkr. 13 km s. ö. om Askersund, dels i Hammars och Lerbäcks socknar av Örebro län och dels i Godegårds socken av Östergötlands län. Malmförekomsten, som omfattar 31 utmål, vilka 1869 sam-manslogos till ett enda, har en längdutsträckning av omkr. 3,5 km, räknat efter det böjda malmlagret. Huvudstrykningen är v.—ö. och stupningen nästan lodrät — 50°, i allm. mot n. Mäktigheten växlar från blott en obetydlighet till 5—6 m. Malmen består av något blyhaltigt zinkblände med för Sverige ovanligt låg järnhalt. Fyndigheten är medelst till-redningsarbeten delvis öppnad ned till omkr. 400 m avvägning. Brytningen pågår i överliggande 50-meters etager, i vilka mycket stora malmpartier ännu äro obrutna. Ärl. brytas omkr. 90,000 ton zink- och blyhaltigt berg, varur medelst skrädning och anrikning fås omkr. 25,000 ton zinkslig med en zinkhalt av omkr. 37 % samt omkr. 1,000 ton blyslig med en blyhalt av omkr. 73 %. Gruvorna ägas sedan 1857 av bolaget Vieille-Montagne (se d. o.), som förhyttar malmen vid sina verk i Belgien och Frankrike. E. S. B. Åmmebergs järnväg (sign. Ä. J.), spårvidd 1,435 m, 10,9 km lång, äges av bolaget Vieille-Montagne, Ämmeberg, och förbinder detta bolags zinkgruvor i Hammars socken med hamnplats på Ämmebergs ägor vid Vättern. Å. har begagnats för enskild trafik sedan 1863 och fick 1888 tillstånd till allmän godstrafik, hu-vudsakl. malmtransporter. F. P. Ämning, på fartygs stävar anbragt skala i metermått el. fot för avläsning av djupgåendet. Åmot. 1. Förr kapellförsamling, sedan 1932 församling, omfattande v. delen av Ockelbo landskommun i n. v. Gästrikland; 363,24 kvkm, 1,275 inv. (1934). Ingår i Ockelbo och Ä:s pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands v. kontrakt. Å:s järnbruk, tillhörande de s. k. Ockelboverken (se d. o.), nedlades på 1880-talet. 2. Municipalsamhälle i Eda socken, Värmland, vid Ämotfors station på S. J. (Laxå— Charlottenberg); 78 har, 374 inv. (1934). I och invid Å. ligga flera betydande industriföretag, däribland Ämotfors pappersbruks a.-b. (gr. 1898, aktiekap. 600,000 kr., 230 arb.), som även omfattar Noreborgs, Ämotfors och Kroppstadfors kraftstationer, samt a.-b. Norma projektilfabrik (fabriken anlagd 1902). Tax.-värde å fastighet 508,300 kr. (1932), tax. inkomst 284,940 kr. G. R-ll. 3. Herred i Hedmark fylke, ö. Norge, i österdalen; 1,322,15 kvkm, 4,707 inv. (1930). Skogsbygd, genomfluten av Glommen och dess biflod Rena, vid vilkas förening stationssamhället Rena (1,026 inv.) ligger. 4. Industrisamhälle i Buskerud fylke, ö. Norge, vid Dramselven; 934 inv. Pappers- och pappersmassefabriker. Ax. S. Ämotfors, se Ä m o t 2. Amsele, se D e g e r f o r s. Ämål, stad i Älvsborgs län, den enda i Dalsland, vid Vänern (Dalbosjön) och Värm-landsgränsen; 1,336 har, därav 1,332 har land (stadsplanelagt område 307 har), 6,811 inv. (1934). Av Ämåls-ån, vars mynning bildar stadens gamla hamn, delas Ä:s centrala stadsdel i en nordlig, efter 1901 års brand stenhusbebyggd del samt en sydlig med äldre bebyggelse. Till den senare ansluter sig s. om det till park utlagda Kungs-berget (förr Galgåsen) stadsdelen örnäs, bortom denna naturparken örnäsparken med museum, hembygdsgård, idrottsplatser och folkpark. Västerut upptas 37 har av järnvägsverkstäder, och i n. ligger ett villasamhälle. Kyrkan, uppf. 1806, restaur. 1913 och 1932 —33, ligger på en höjd i stadens n. utkant. I en liten park vid hamnen ligger gamla kyrkan, invigd 1669, nu i enskild ägo. 1915 förvärvade staden en stor del av Tösse skärgård. Industrien räknade 1931 27 arbetsställen med tills. 813 arb., därav mer än hälften vid Bergslagernas järnvägs-a.-b:s verkstäder. Ä. har station vid Bergslagernas järnväg. Om Ämål—Ärjängs järnväg se d. o. Gamla hamnen har en kajlängd av 85 m, djuphamnen vid örnäs, färdigställd 1932, en kajlängd av 90 m och ett största kajdjup av 4,5 m. 1932 ankommo och avgingo tills. 622 fartyg om 50,625 nettoton. Främst lastas trävaror. I Ä. finnas sparbank och avd.-kontor av 3 banker, statlig samreal-skola, sjukstuga och epidemisjukhus. Med vardera 3 n:r i veckan utges Provinstidningen Dalsland och Ämålstidningen. Tax.- Bild 1. Åmåls vapen. I fält av silver en av en vågskura bildad, av blått och grönt delad stam, på vars gröna del står en röd kyrkgavel; den gröna delen av stammen har i posten en av vågsku-ror bildad blå ginbalk, och från den stammen bildande vågskuran uppskjuter i ginposten en grön fisk.