Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmål (stad) - Åmål (landskommun och -församling) - Åmål—Årjängs järnväg (Äm. Å. J.) - Åmänningen - Åndalsnes - Ånga - Ångackumulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Åmål—Ångackumulator
1290
1 rådhus, 2 stadshotell, 3 Dalslands hank, 4 Åmåls
sparbank, 5 Enskilda banken i Vänersborg, 6
Värmlands enskilda bank, 7 telegrafstation, 8 postkontor,
9 varmbadhus, 10 pianofabrik, 11
Arbetarföreningen och teater, 12 sjukstuga, 13 folkskola, 14
brandstation.
värdet å skattepliktig fastighet utgjorde 1932
17,575,800 kr., å skattefri 1,750,500 kr., den
tax. inkomsten 6,415,540 kr., stadens till
gångar vid årsskiftet 1931/32 3,505,940 kr
och skulder 2,283,606 kr. I kyrkligt
hänseende utgöra Å:s stads- och landsförsamlingar
tills, ett pastorat i Karlstads stift, N. Dals
kontrakt. G. R-ll; S :t Cyr.
Å. fick stadsprivilegier 1 april 1646. Det
härjades 1645, 1676 och 1679 av danskarna
och kom 1788 än en gång i danskt våld.
Svåra eldsvådor ha hemsökt staden 1777, 1846
och 1901. — Litt.: G. Björlin, »Från en
gammal svensk småstad» (1918). Å. S-n.
Åmål, landskommun och -församling i
Dalsland, Tössbo härad, Älvsborgs län, av staden
Åmål delad i två delar; 79,71 kvkm, 1,145 inv.
(1934). Småbergig skogs- och jordbruksbygd.
1,768 har åker, 4,310 har skogsmark. Ingår i
Ä:s stads- och landsförsamlingars pastorat i
Karlstads stift, N. Dals kontrakt.
Åmål—Årjängs järnväg (sign. Åm. Å. J.),
spårvidd 1,435 m, 74,7 km, öppnad för allmän
trafik 1928, förbinder Åmål ö. station
(Bergslagernas järnvägar) med Årjäng (Dal—Västra
Värmlands järnväg) och stationen Hallanda
med Kättilsbyn. Å. förbands med Åmåls
djuphamn 1930. Järnvägen såldes exekutivt
1933 till svenska staten, som överlät
trafi-keringen (numera endast godstrafik i
vagnslaster) åt Bergslagernas järnvägar. F. P.
Åmänningen, av Kolbäcksån genomfluten
insjö i n. Västmanland (jfr d. o., sp. 1005 och
färgkartan); 29 kvkm, 76 m ö. h.
Åndalsnes, ändstation för Raumabanan, i
Möre fylke, Norge, vid Raumas utlopp i
innersta Romsdalsfjorden; 984 inv. (1930).
Turistort. Ångbåtsförbindelse med Molde. Ax. S.
Ånga, gas, som är nära den temp. och det
tryck, vid vilka den kondenserar till vätska.
Se vidare Kritisk temperatur, sp. 131
1 dagligt tal benämnes ofta den vita imma,
som består av till små vattendroppar redan
kondenserad vattenånga, oegentligt å. Dylik
imma ser man t. ex. utströmma ur pipen på
en kokande kittel, medan man allra närmast
pipen kan urskilja ett alldeles genomskinligt
område av utströmmande mättad å. Jfr
Fuktighet och Kokning. (J. T.)
Ångackumulator, behållare, i vilken ånga
kan uppsamlas för att vid behov åter avges.
Uppsamling el. laddning under kondensering
sker i hett vatten, således under stigande
tryck. Vid urladdning el. avgivning av ånga
avdunstar det heta vattnet ånga under
temperatur- och trycksänkning. Prof. R a t e a u
i Paris uppfann omkr. 1900 en å. för att
tillvarataga avloppsånga från
gruvspelsångma-skiner, vilken med ackumulatorn såsom
utjämnare kunde tillgodogöras i
lågtryckstur-biner. Genom elektrifieringens framsteg har
kombinationen nu i stort sett försvunnit.
Svensken J. Ruths uppfann 1913 v
a-porackumulatorn el.
Ruthsacku-mu 1 a t o r n. Dess uppgift är bl. a. att
utjämna ångproduktionen vid
ångpanneanlägg-ningar i industrier med starkt växlande
värmebehov, så att pannorna kunna arbeta med
relativt konstant ångproduktion, oberoende
av det variabla ångvärmebehovet.
Ackumulatorn utgör ett »värmesvänghjul», som lad
das under tryckstegring av en konstant eller
variabel ångmängd samt urladdas under
trycksänkning av en ofta starkt föränderlig
ångmängd. Den har funnit vidsträckt använd
Ruthsackumulator.
ning, särskilt inom cellulosaindustrien. Bilden
visar en Ruthsackumulator, uppställd i det
fria. Den är en vanl. liggande, cylindrisk
behållare med halvsfäriska gavlar (volym ofta
mer än 200—300 kbm) och till 85—95 % fylld
med hett vatten. Högsta laddningstrycket är
vanligen 5—15 atm., lägsta
urladdningstryc-ket 1—5 atm. Genom isolering nedbringas
ut-strålningsförlusterna till små värden. Till
ackumulatorsystemet höra sinnrikt
konstruerade ventilorgan. — Ruthsackumulatorn
nyttjas även vid ångkraftcentraler för att
möjliggöra snabb igångsättning. Den laddade
ackumulatorn lämnar då ångmängd för
centralens drift under den tid, som krävs för
pannornas uppeldning. Flera dylika anläggningar
ha installerats, bl. a. i Sverige. Den största
anläggningen är i Charlottenburg, Berlin, där
16 vertikala å. om vardera 313 kbm volym
tills, lämna omkr. 600 ton ånga.
Ruthsaeku-mulatorns betydelse på detta område har de
senaste åren minskats genom
strålningsång-pannans smidighet och snabba uppeldning.
Åmål
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
