1289 Åmål—Ångackumulator 1290 1 rådhus, 2 stadshotell, 3 Dalslands hank, 4 Åmåls sparbank, 5 Enskilda banken i Vänersborg, 6 Värmlands enskilda bank, 7 telegrafstation, 8 postkontor, 9 varmbadhus, 10 pianofabrik, 11 Arbetarföreningen och teater, 12 sjukstuga, 13 folkskola, 14 brandstation. värdet å skattepliktig fastighet utgjorde 1932 17,575,800 kr., å skattefri 1,750,500 kr., den tax. inkomsten 6,415,540 kr., stadens till gångar vid årsskiftet 1931/32 3,505,940 kr och skulder 2,283,606 kr. I kyrkligt hänseende utgöra Å:s stads- och landsförsamlingar tills, ett pastorat i Karlstads stift, N. Dals kontrakt. G. R-ll; S :t Cyr. Å. fick stadsprivilegier 1 april 1646. Det härjades 1645, 1676 och 1679 av danskarna och kom 1788 än en gång i danskt våld. Svåra eldsvådor ha hemsökt staden 1777, 1846 och 1901. — Litt.: G. Björlin, »Från en gammal svensk småstad» (1918). Å. S-n. Åmål, landskommun och -församling i Dalsland, Tössbo härad, Älvsborgs län, av staden Åmål delad i två delar; 79,71 kvkm, 1,145 inv. (1934). Småbergig skogs- och jordbruksbygd. 1,768 har åker, 4,310 har skogsmark. Ingår i Ä:s stads- och landsförsamlingars pastorat i Karlstads stift, N. Dals kontrakt. Åmål—Årjängs järnväg (sign. Åm. Å. J.), spårvidd 1,435 m, 74,7 km, öppnad för allmän trafik 1928, förbinder Åmål ö. station (Bergslagernas järnvägar) med Årjäng (Dal—Västra Värmlands järnväg) och stationen Hallanda med Kättilsbyn. Å. förbands med Åmåls djuphamn 1930. Järnvägen såldes exekutivt 1933 till svenska staten, som överlät trafi-keringen (numera endast godstrafik i vagnslaster) åt Bergslagernas järnvägar. F. P. Åmänningen, av Kolbäcksån genomfluten insjö i n. Västmanland (jfr d. o., sp. 1005 och färgkartan); 29 kvkm, 76 m ö. h. Åndalsnes, ändstation för Raumabanan, i Möre fylke, Norge, vid Raumas utlopp i innersta Romsdalsfjorden; 984 inv. (1930). Turistort. Ångbåtsförbindelse med Molde. Ax. S. Ånga, gas, som är nära den temp. och det tryck, vid vilka den kondenserar till vätska. Se vidare Kritisk temperatur, sp. 131 1 dagligt tal benämnes ofta den vita imma, som består av till små vattendroppar redan kondenserad vattenånga, oegentligt å. Dylik imma ser man t. ex. utströmma ur pipen på en kokande kittel, medan man allra närmast pipen kan urskilja ett alldeles genomskinligt område av utströmmande mättad å. Jfr Fuktighet och Kokning. (J. T.) Ångackumulator, behållare, i vilken ånga kan uppsamlas för att vid behov åter avges. Uppsamling el. laddning under kondensering sker i hett vatten, således under stigande tryck. Vid urladdning el. avgivning av ånga avdunstar det heta vattnet ånga under temperatur- och trycksänkning. Prof. R a t e a u i Paris uppfann omkr. 1900 en å. för att tillvarataga avloppsånga från gruvspelsångma-skiner, vilken med ackumulatorn såsom utjämnare kunde tillgodogöras i lågtryckstur-biner. Genom elektrifieringens framsteg har kombinationen nu i stort sett försvunnit. Svensken J. Ruths uppfann 1913 v a-porackumulatorn el. Ruthsacku-mu 1 a t o r n. Dess uppgift är bl. a. att utjämna ångproduktionen vid ångpanneanlägg-ningar i industrier med starkt växlande värmebehov, så att pannorna kunna arbeta med relativt konstant ångproduktion, oberoende av det variabla ångvärmebehovet. Ackumulatorn utgör ett »värmesvänghjul», som lad das under tryckstegring av en konstant eller variabel ångmängd samt urladdas under trycksänkning av en ofta starkt föränderlig ångmängd. Den har funnit vidsträckt använd Ruthsackumulator. ning, särskilt inom cellulosaindustrien. Bilden visar en Ruthsackumulator, uppställd i det fria. Den är en vanl. liggande, cylindrisk behållare med halvsfäriska gavlar (volym ofta mer än 200—300 kbm) och till 85—95 % fylld med hett vatten. Högsta laddningstrycket är vanligen 5—15 atm., lägsta urladdningstryc-ket 1—5 atm. Genom isolering nedbringas ut-strålningsförlusterna till små värden. Till ackumulatorsystemet höra sinnrikt konstruerade ventilorgan. — Ruthsackumulatorn nyttjas även vid ångkraftcentraler för att möjliggöra snabb igångsättning. Den laddade ackumulatorn lämnar då ångmängd för centralens drift under den tid, som krävs för pannornas uppeldning. Flera dylika anläggningar ha installerats, bl. a. i Sverige. Den största anläggningen är i Charlottenburg, Berlin, där 16 vertikala å. om vardera 313 kbm volym tills, lämna omkr. 600 ton ånga. Ruthsaeku-mulatorns betydelse på detta område har de senaste åren minskats genom strålningsång-pannans smidighet och snabba uppeldning. Åmål Skala 1:20000