1331 Ärsta—Årstider 1332 Årstabron. fentlig stämning utfärdad kallelse å borgenärer att hos rätten ange sina fordringar. — Genom lagstiftning av 9 juni 1933 om ändringar i 1862 års preskriptionsföiordning har institutet å. ersatts med kallelse å okända borgenärer och fristen för fordringars angivande nedsatts till ett halvt år. Underlåtenhet att efterkomma kallelsen prekluderar borgenärens rätt, där han ej förmår visa, att gäldenären haft vetskap om fordringens tillvaro. Preklusionens verkan är dock ej fullständig; panträtt för fordringen gäller, och fordringen kan användas för kvittning. Kallelse kan blott begäras i vissa fall, efter dödsfall, vid boskillnad, återgång av äktenskap, hemskillnad el. äktenskapsskillnad, vissa bolags och föreningars trädande i likvidation samt omyndigförklaring. Å. II. Årsta. 1. Stadsdel i Brännkyrka församl., Stockholm, närmast s. om Årstaviken av Mälaren (som särskild stadsdel räknas de av Årstabron passerade Årsta holmar); 1,586 inv. (1934). Omfattar Å. gård, arbetarsamhället Årstaskog, koloniträdgårdar och stora obebyggda områden. — Å. gård anses ha tillhört Birger jarl och tidigare ha omfattat bl. a. hela Södermalm. Det tillhörde på 1300-talet, då kallat Arus, hertig Valdemar, på 1400-talet släkten Kröpelin, på 1500- och 1600-talet ätterna Oxenstierna och Ulfsparre, reducerades men återlöstes och har sedan tillhört släkterna Posse, Ehrencrona, Cronhielm, Schönberg, De Geer, von Schnell, Reenstierna och Rappe. Köptes 1905 av Stockholms stad. 2. Gods i österhaninge socken, Stockholms län, på ö. Södertörnskusten; 988 har, därav 287 bar åker; tax.-värde 470.500 kr. (1933). Slottslik manbyggnad av sten från förra hälften av 1600-talet. Nämnes på 1300-talet, tillhörde en tid Tyska orden i Livland, köptes 1467 av Erik Axelsson Tott och kom under 1500-talet till släkten Bielkenstierna, som ägde Å. till 1676. Det tillhörde sedan bl. a. släkterna Fleming, Soop och Bremer (se d. o., sp. 1178, med bild). Äges nu av Å. a.-b. Årstabron, den 1929 fullbordade högbron över Årstaviken för järnvägarna söderifrån till Stockholm (se d. o., sp. 521). Fri höjd över medelvattenytan: för fast del 26 m, för upplyftad del 32 m. Årstad. 1. Härad i mell. Halland, mellan Kattegatt och Smålandsgränsen; 41,22 kvkm, 9,893 inv. (1934). Socknar: Slöinge, Eftra, Skrea. Årstad, Asige, Abild, Vessige, Asko-me, Drängsered och Krogsered. Å. begränsas i n. v. av Ätran och Falkenbergs stads område samt består närmast kusten huvudsaki. av slättbygd, i det inre av skogig och sjörik höglandsterräng. Se bild 3—5 vid II a 1 1 a n d. 14.438 har åker, 24,738 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk. Kommunikationer: se kartan vid Halland. Tillhör Halmstads fögderi och Hallands läns mell. domsaga. 2. Socken i Årstads härad (se ovan), ö. om Falkenberg; 41.22 kvkm, 1,594 inv. (1934). Ligger buvudsakl. på kustslätten. 2,626 har åker, 737 har skogsmark. Egendom: Sannarp (se d. o.). Ingår i Å:s och Asige pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Årsta havsbad, sportstuguområde i österhaninge och Västerhaninge socknar, Stockholms län, vid Hårsfjärden. Årstaklubben, se Klubb, sp. 882. Årstaviken, vik av Mälaren mellan Södermalm i Stockholm och n. Södertörnskusten. Genom Å. går Hammarbyleden (se vidare d. o. och Årstabron). Årstemperatur, årets normala medeltemperatur (se d. o.). Årstider. Å:s uppkomst betingas av jordaxelns lutning mot jordbanans el. ekliptikans plan. De astronomiska å. definieras som längden av de tider, som förflyta, medan, från perigeum räknat, jordens sanna anomali tillväxer med 90° successivt. Dessa tider bli ej av alldeles samma längd på grund av jordbanans excentricitet. Den årliga växling, som följer i de meteorologiska förhållandena på en och samma ort, kallas årstidsväx-1 i n g. Kalendermässigt och meteorologiskt delas året i fyra lika långa å., av vilka vintern på norra halvklotet omfattar dec.— febr., våren mars—maj, sommaren juni —aug. och hösten sept.—nov. På södra halvklotet blir juni—aug. vinter etc. K. Lmk. ÅRSTADS HD Skala 1:600000