Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsstämning (Proklama) - Årsta - Årstabron - Årstad - Årsta havsbad - Årstaklubben - Årstaviken - Årstemperatur - Årstider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Ärsta—Årstider
1332
Årstabron.
fentlig stämning utfärdad kallelse å
borgenärer att hos rätten ange sina fordringar. —
Genom lagstiftning av 9 juni 1933 om
ändringar i 1862 års preskriptionsföiordning
har institutet å. ersatts med kallelse å
okända borgenärer och fristen för
fordringars angivande nedsatts till ett halvt
år. Underlåtenhet att efterkomma kallelsen
prekluderar borgenärens rätt, där han ej
förmår visa, att gäldenären haft vetskap om
fordringens tillvaro. Preklusionens verkan är
dock ej fullständig; panträtt för fordringen
gäller, och fordringen kan användas för
kvittning. Kallelse kan blott begäras i vissa fall,
efter dödsfall, vid boskillnad, återgång av
äktenskap, hemskillnad el. äktenskapsskillnad,
vissa bolags och föreningars trädande i
likvidation samt omyndigförklaring. Å. II.
Årsta. 1. Stadsdel i Brännkyrka församl.,
Stockholm, närmast s. om Årstaviken av
Mälaren (som särskild stadsdel räknas de av
Årstabron passerade Årsta holmar); 1,586 inv.
(1934). Omfattar Å. gård, arbetarsamhället
Årstaskog, koloniträdgårdar och stora
obebyggda områden. — Å. gård anses ha
tillhört Birger jarl och tidigare ha omfattat
bl. a. hela Södermalm. Det tillhörde på
1300-talet, då kallat Arus, hertig Valdemar, på
1400-talet släkten Kröpelin, på 1500- och
1600-talet ätterna Oxenstierna och Ulfsparre,
reducerades men återlöstes och har sedan
tillhört släkterna Posse, Ehrencrona, Cronhielm,
Schönberg, De Geer, von Schnell, Reenstierna
och Rappe. Köptes 1905 av Stockholms stad.
2. Gods i österhaninge socken, Stockholms
län, på ö. Södertörnskusten; 988 har, därav
287 bar åker; tax.-värde 470.500 kr. (1933).
Slottslik manbyggnad av sten från förra
hälften av 1600-talet. Nämnes på 1300-talet,
tillhörde en tid Tyska orden i Livland, köptes
1467 av Erik Axelsson Tott och kom under
1500-talet till släkten Bielkenstierna, som
ägde Å. till 1676. Det tillhörde sedan bl. a.
släkterna Fleming, Soop och Bremer (se d. o.,
sp. 1178, med bild). Äges nu av Å. a.-b.
Årstabron, den 1929 fullbordade högbron
över Årstaviken för järnvägarna söderifrån
till Stockholm (se d. o., sp. 521). Fri höjd
över medelvattenytan: för fast del 26 m, för
upplyftad del 32 m.
Årstad. 1. Härad i mell. Halland, mellan
Kattegatt och Smålandsgränsen; 41,22 kvkm,
9,893 inv. (1934). Socknar: Slöinge, Eftra,
Skrea. Årstad, Asige, Abild, Vessige,
Asko-me, Drängsered och Krogsered. Å. begränsas
i n. v. av Ätran och Falkenbergs stads område
samt består närmast kusten huvudsaki. av
slättbygd, i det inre av skogig och sjörik
höglandsterräng. Se bild 3—5 vid II a 1 1 a n d.
14.438 har åker, 24,738 har skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk. Kommunikationer: se
kartan vid Halland. Tillhör Halmstads
fögderi och Hallands läns mell. domsaga.
2. Socken i Årstads härad (se ovan), ö. om
Falkenberg; 41.22 kvkm, 1,594 inv. (1934).
Ligger buvudsakl. på kustslätten. 2,626 har
åker, 737 har skogsmark. Egendom: Sannarp
(se d. o.). Ingår i Å:s och Asige pastorat i
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Årsta havsbad, sportstuguområde i
österhaninge och Västerhaninge socknar,
Stockholms län, vid Hårsfjärden.
Årstaklubben, se Klubb, sp. 882.
Årstaviken, vik av Mälaren mellan
Södermalm i Stockholm och n. Södertörnskusten.
Genom Å. går Hammarbyleden (se vidare
d. o. och Årstabron).
Årstemperatur, årets normala
medeltemperatur (se d. o.).
Årstider. Å:s uppkomst betingas av
jordaxelns lutning mot jordbanans el. ekliptikans
plan. De astronomiska å. definieras som
längden av de tider, som förflyta, medan, från
perigeum räknat, jordens sanna anomali
tillväxer med 90° successivt. Dessa tider bli ej
av alldeles samma längd på grund av
jordbanans excentricitet. Den årliga växling,
som följer i de meteorologiska förhållandena
på en och samma ort, kallas
årstidsväx-1 i n g. Kalendermässigt och meteorologiskt
delas året i fyra lika långa å., av vilka
vintern på norra halvklotet omfattar dec.—
febr., våren mars—maj, sommaren juni
—aug. och hösten sept.—nov. På södra
halvklotet blir juni—aug. vinter etc. K. Lmk.
ÅRSTADS HD
Skala 1:600000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
