Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreskutan - Åreälven - Årfotade fåglar - Årjäng - Årliga hjälpen - Årliga räntan - Årnäs - År och dag - Årsbokstav - Årsgång - Årsmedium - Årsmoräner - Årspass - Årsreglering - Årsring - Årsskikt - Årsstämning (Proklama)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Äreskutan—Arsstämning
1330
Äreskutan.
Äreskutan, fjäll i Äre socken, v. Jämtland,
höjer sig brant över Åredalen och Åresjön
(373 m ö. h.) i s. och Kallsjön (381 m ö. h.)
i n. till 1,420 m ö. h. Om Å:s berggrund se
Jämtland, sp. 12. På sluttningarna
finnas väl utbildade issjöterrasser och
strandlinjer (jfr Isdämda sjöar).
Sydsluttningarna ha mycket rik växtlighet. Ä., som
sommartid lätt bestiges, är Sveriges mest
besökta fjäll. Se vidare Åre.
Areälven, se Indalsälven, sp. 490.
Ärfotade fåglar, Stegano’podes, underordn.
av de storkartade fåglarna (se d. o.), i den
äldre fågelsystematiken vanl. förd som en
grupp av simfåglarna. Hithörande former
utmärkas av att samtliga tår äro förenade
genom simhud, varjämte tarserna äro korta.
Näbbens hornslida är sammansatt av flera
stycken, och näsborrarna äro smala,
spring-lika och hos vissa arter helt igenvuxna på
de gamla fåglarna. Alla leva av fisk. Till å.
höra pelikanfåglar (se d. o.), fregattfåglar (se
Fregattfågelsläktet), skarvar (se
Skarvsläktet), ormhalsfåglar, havssulor
och tropikfåglar (se dessa ord). T. P.
Årjäng, municipalsamhälle i Silbodals
socken, s. v. Värmland, vid n. ändan av sjön V.
Silen; 145 har, 756 inv. (1934). Ä. är
huvudort i Nordmarks härad, har lasarett,
bankkontor, lantmanna- och lanthushållsskolor (vid
Kyrkerud). Om Åmål—Årjängs järnväg se
d. o. Tax.-värde å fastighet 1,818,700 kr.
(1934), tax. inkomst 759,280 kr. (1932).
Årliga hjälpen, kam., se
Byggnings-hjälpen.
Årliga räntan, dets. som jordeboksränta
el. ordinarie ränta (se Grundskatt).
Årnäs, gård, se A r a n ä s.
År och dag, jur., se N a 11 och år.
Årsbokstav, se Kontrollstämpling.
Årsgång. Ätt gå å. är ett gammalt
folkbruk, som skulle skaffa inblick i framtiden.
Det företogs särskilt julnatten men även
efter vissa andra helgaftnar. Man skulle
fastande och tigande och utan att låta locka sig
att skratta av de många besynnerligheter
man fick se gå runt till tre (sju) kyrkor (ev.
korsvägar). Under vägen såg man
övernaturliga gestalter och de händelser, som skulle tima
under det kommande året. — Se M. P:n
Nilsson, »Årets folkliga fester» (1915). M. Pn N-n.
Årsmedium, medelvärdet av alla
timavläs-ningar under ett år på en och samma ort för
något meteorologiskt element (temp.,
lufttryck, fuktighet o. s. v.). Av de 24
timavläs-ningarna under ett dygn bildas d a g s m
e-d i u m, av alla dagsmedia under en månad
månadsmedium, av alla månadsmedia
under året årsmedium. Därvid beaktas,
att månaderna ha olika antal dagar, varför
de olika månadsmedia vid bildandet av å.
ingå med olika vikt. E. O. S.*
Årsmoräner, geol., se Morän.
Årspass, se T u 1 1 p a s s.
Årsreglering, se S j ö r e g 1 e r i n g; jfr
Vattenreglering.
Årsring, bot., se Trä, med bild 1 och 2,
och Växtanatomi, sp. 1053.
Årsskikt, geol., kallas numera årsvarv
el. varv (se d. o.).
Arsstämning (P r o k 1 ä m a), medelst of-
ÅRESKUTAN
Skala 1:150000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
