1329 Äreskutan—Arsstämning 1330 Äreskutan. Äreskutan, fjäll i Äre socken, v. Jämtland, höjer sig brant över Åredalen och Åresjön (373 m ö. h.) i s. och Kallsjön (381 m ö. h.) i n. till 1,420 m ö. h. Om Å:s berggrund se Jämtland, sp. 12. På sluttningarna finnas väl utbildade issjöterrasser och strandlinjer (jfr Isdämda sjöar). Sydsluttningarna ha mycket rik växtlighet. Ä., som sommartid lätt bestiges, är Sveriges mest besökta fjäll. Se vidare Åre. Areälven, se Indalsälven, sp. 490. Ärfotade fåglar, Stegano'podes, underordn. av de storkartade fåglarna (se d. o.), i den äldre fågelsystematiken vanl. förd som en grupp av simfåglarna. Hithörande former utmärkas av att samtliga tår äro förenade genom simhud, varjämte tarserna äro korta. Näbbens hornslida är sammansatt av flera stycken, och näsborrarna äro smala, spring-lika och hos vissa arter helt igenvuxna på de gamla fåglarna. Alla leva av fisk. Till å. höra pelikanfåglar (se d. o.), fregattfåglar (se Fregattfågelsläktet), skarvar (se Skarvsläktet), ormhalsfåglar, havssulor och tropikfåglar (se dessa ord). T. P. Årjäng, municipalsamhälle i Silbodals socken, s. v. Värmland, vid n. ändan av sjön V. Silen; 145 har, 756 inv. (1934). Ä. är huvudort i Nordmarks härad, har lasarett, bankkontor, lantmanna- och lanthushållsskolor (vid Kyrkerud). Om Åmål—Årjängs järnväg se d. o. Tax.-värde å fastighet 1,818,700 kr. (1934), tax. inkomst 759,280 kr. (1932). Årliga hjälpen, kam., se Byggnings-hjälpen. Årliga räntan, dets. som jordeboksränta el. ordinarie ränta (se Grundskatt). Årnäs, gård, se A r a n ä s. År och dag, jur., se N a 11 och år. Årsbokstav, se Kontrollstämpling. Årsgång. Ätt gå å. är ett gammalt folkbruk, som skulle skaffa inblick i framtiden. Det företogs särskilt julnatten men även efter vissa andra helgaftnar. Man skulle fastande och tigande och utan att låta locka sig att skratta av de många besynnerligheter man fick se gå runt till tre (sju) kyrkor (ev. korsvägar). Under vägen såg man övernaturliga gestalter och de händelser, som skulle tima under det kommande året. — Se M. P:n Nilsson, »Årets folkliga fester» (1915). M. Pn N-n. Årsmedium, medelvärdet av alla timavläs-ningar under ett år på en och samma ort för något meteorologiskt element (temp., lufttryck, fuktighet o. s. v.). Av de 24 timavläs-ningarna under ett dygn bildas d a g s m e-d i u m, av alla dagsmedia under en månad månadsmedium, av alla månadsmedia under året årsmedium. Därvid beaktas, att månaderna ha olika antal dagar, varför de olika månadsmedia vid bildandet av å. ingå med olika vikt. E. O. S.* Årsmoräner, geol., se Morän. Årspass, se T u 1 1 p a s s. Årsreglering, se S j ö r e g 1 e r i n g; jfr Vattenreglering. Årsring, bot., se Trä, med bild 1 och 2, och Växtanatomi, sp. 1053. Årsskikt, geol., kallas numera årsvarv el. varv (se d. o.). Arsstämning (P r o k 1 ä m a), medelst of- ÅRESKUTAN Skala 1:150000