Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ås (härad, socknar) - Ås (kloster) - Ås (herred) - Åsa (folkhögskola) - Åsa (kvinnonamn) - Åsaka - Åsar - Åsarne - Åsarp - Åsbo - Åsbo Häraders Tidning - Åsbrink, Gustav Emauel - Åsbrohammar-Spångsholms bruks nya a.-b. - Åsbräcka - Åsby - Åsbydiabas - Åse - Åseda (Åsheda) - Åsele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Äs—Asele
1336
A. 8. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
kvkm, 528 inv. (1934). 1,574 har åker, 27 har
skogsmark. Ingår i Flo, Äs och Sals pastorat
i Skara stift, Väne kontrakt.
Äs, munkkloster av cisterciensorden,
beläget i Halland vid Viskans utlopp i
Klosterfjorden. Stiftades 1194 genom utflyttning
från Sorö. Äs indrogs vid reformationen, och
byggnaderna förstördes 1535—36. Där ligger
nu Äsklosters kungsladugård.
Äs, herred i Akershus fylke, s. om Oslo;
101,72 kvkm, 3,811 inv. (1930). I Äs ligger
Norges lantbrukshögskola.
Äsa, Södermanlands läns folkhögskola, i
Sköldinge socken. Upprättades 1872 i Bie men
förlädes 1892 till Ä.
Äsa, fnord. kvinnonamn. 1. Dotter till
Ingjald Illråde (se d. o.). — 2. Norsk
drottning på 800-talet, sannolikt begravd i
Ose-bergskeppet (se O s e b e r g s f y n d e t).
Äsaka, socknar, se Barne-Äsaka,
Kålland s-Ä sak a, Skånings-Äsaka,
V artofta-Äsaka och Väne-Asaka.
Äsar, moderniserad form av a s a r (se d. o.).
Äsarne, socken i s. Jämtland, Bergs
tingslag, kring Ljungan och därav genomflutna
sjöar; 184,80 kvkm, 851 inv. (1934). Bygden
ligger kring Ljungan; väldiga sand- och
grusplatåer. 330 har åker, 13,396 har skogsmark.
Ingår i Bergs och Ä. pastorat i Härnösands
stift, Härjedalens kontrakt.
Äsarp, socknar, se Norra Äsarp och
Södra Äsarp.
Äsbo. 1. Socken i Östergötlands län,
Göst-rings härad, s. om Mjölby; 118,44 kvkm, 1,504
inv. (1934). Huvudbygden i Äsboåns och
Svartåns dalar, vid vilkas förening kyrkan
ligger; f. ö. skogs- och bergsbygd. 1,755 har
åker, 8,067 har skogsmark. Egendomar:
Stråisnäs (se d. o.), Grönlund m. fl. Ä :s
förutvarande del av Boxholms municipalsamhälle
överflyttades 1927 till Ekeby. Pastorat i
Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
2. Härad, kontrakt och domsagor, se
Norra Äsbo ff. och Södra Äsbo ff.
Äsbo Häraders Tidning, se Engelholms
Tidning.
Äsbrink, Gustav Emanuel,
skriftställare (f. 18 6 7 22/3), fil. kand, i Lund 1890, red.
för Helsingborgs Dagblad 1899—1907,
hovintendent 1922. Ä. har tagit många initiativ
för turistväsendets utveckling och har utövat
en omfattande verksamhet för spridande av
kunskap om Sverige i utlandet, bl. a. genom
en mängd broschyrer och »A book about Swe-
den» (1922; även ty. och fr. uppl.). Han har
även skrivit en rad resehandböcker, bl. a. för
S. J. (1916—20; flera uppl.) och om
Tjeckoslovakien (1927), minnesskrifter om Gustav V
(1918), drottning Viktoria (1922) och
Vasaorden (s. å.) m. m. samt tills, m. N. G. Nilsson
utgivit »Sveriges sjöfart» (1919—21). A. A-t.
Äsbrohammar-Spångsholms bruks nya a.-b.,
se Veta.
Äsbräcka, socken i Älvsborgs län, Flundre
härad, på ö. stranden av Göta älv, närmast
s. om Lerumsåns mynning; 10,16 kvkm, 229
inv. (1934). Slättbygd utmed vattendragen,
kantad av bergplatåer. 364 har åker, 363 har
skogsmark. Ingår i Rommele, Upphärads,
Fors och Å. pastorat i Göteborgs stift,
Dom-prosteriets n. kontrakt.
Asby, egendom i Malma socken,
Västmanlands län, n. v. om Köping; 281 har, därav
131 har åker; tax.-värde 127,600 kr. (1932).
Äsbydiabas, petrogr., se D i a b a s och pl.
Bergart.
Åse, härad i Skaraborgs län, utmed
sydligaste delen av Vänern; 237,94 kvkm, 5,602
inv. (1934). Socknar: Vänersnäs, Flo, Sal, Äs,
Karaby, Tun, Friel, Täng, Håle och Särestad.
Omfattar slättbygden kring Nossans mynning
i Vänerviken Dettern, angränsande
övergångs-områden mot höglandet i s. ö., de
nordostligaste delarna av Halle- och Hunneberg samt
halvön Vänersnäs i Vänern. 13,109 har åker,
6,775 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk.
Kommunikationer: se kartan vid
Västergötland, n. delen. Tillhör Barne fögderi
samt Äse, Viste, Barne och Laske domsaga.
Aseda, förr även Äsheda, Kronobergs läns
nordostligaste socken, i Uppvidinge härad;
263,68 kvkm, 3,673 inv. (1934). Småkuperad
skogsbygd med spridd bebyggelse. 2,242 har
åker, 16,957 har skogsmark. Kyrkbyn är
municipalsamhälle och järnvägsknut för Växjö
—Ä.—Hultsfreds och Kalmar—Nässjö
järnvägar; 104 har, 1,128 inv. (1934), tax.-värde
å fastighet 1,727,500 kr. (1934), tax. inkomst
726,570 kr. Orten är marknadsplats, har
sparbank och bankkontor samt många fabriker,
särskilt snickerifabriker och sågverk.
Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt.
Asele. 1. Tingslag i Västerbottens län, det
sydligaste i Lappland (se kartan vid d. o., s.
bladet); 4,55 8,40 kvkm, 7,782 inv. (1934).
Socknar: Äsele och Fredrika. 1,988 har åker,
14,500 har äng, 315,391 har skogsmark.
Jordbruk och skogsbruk. Tillhör Lappmarks
fögderi och Västerbottens v. domsaga. Se vidare
art. om socknarna.
2. Socken i sydligaste Lappland (se
karta vid d. o.), Äsele tingslag, Västerbottens
län, kring Ångermanälven -samt övre Lögde
och Gide älvar; 3,370,oo kvkm, 6,079 inv.
(1934). Sjörikt skogs- och myrområde (intill
666 m ö. h.) med stora byar utmed
vattendragen, sjöarna och på de gynnsammast
belägna moränliderna. 1,525 har åker, 235,309
har skogsmark. Kyrkbyn, vid
Ångermanälven, är municipalsamhälle, marknadsplats och
tingsställe, viktig trafikknut för
postdiligens-och omnibuslinjer samt en av
centralpunkterna för skogshanteringen utmed älven; 440
har, 1,215 inv. (1934), tax.-värde å fastighet
1,127,300 kr. (1932), tax. inkomst 814,630 kr.
Orten har sjukstuga och bankkontor. Pasto-
ÅSE HD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
