1335 Äs—Asele 1336 A. 8. KARTOGRAFISKA INSTITUTET kvkm, 528 inv. (1934). 1,574 har åker, 27 har skogsmark. Ingår i Flo, Äs och Sals pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Äs, munkkloster av cisterciensorden, beläget i Halland vid Viskans utlopp i Klosterfjorden. Stiftades 1194 genom utflyttning från Sorö. Äs indrogs vid reformationen, och byggnaderna förstördes 1535—36. Där ligger nu Äsklosters kungsladugård. Äs, herred i Akershus fylke, s. om Oslo; 101,72 kvkm, 3,811 inv. (1930). I Äs ligger Norges lantbrukshögskola. Äsa, Södermanlands läns folkhögskola, i Sköldinge socken. Upprättades 1872 i Bie men förlädes 1892 till Ä. Äsa, fnord. kvinnonamn. 1. Dotter till Ingjald Illråde (se d. o.). — 2. Norsk drottning på 800-talet, sannolikt begravd i Ose-bergskeppet (se O s e b e r g s f y n d e t). Äsaka, socknar, se Barne-Äsaka, Kålland s-Ä sak a, Skånings-Äsaka, V artofta-Äsaka och Väne-Asaka. Äsar, moderniserad form av a s a r (se d. o.). Äsarne, socken i s. Jämtland, Bergs tingslag, kring Ljungan och därav genomflutna sjöar; 184,80 kvkm, 851 inv. (1934). Bygden ligger kring Ljungan; väldiga sand- och grusplatåer. 330 har åker, 13,396 har skogsmark. Ingår i Bergs och Ä. pastorat i Härnösands stift, Härjedalens kontrakt. Äsarp, socknar, se Norra Äsarp och Södra Äsarp. Äsbo. 1. Socken i Östergötlands län, Göst-rings härad, s. om Mjölby; 118,44 kvkm, 1,504 inv. (1934). Huvudbygden i Äsboåns och Svartåns dalar, vid vilkas förening kyrkan ligger; f. ö. skogs- och bergsbygd. 1,755 har åker, 8,067 har skogsmark. Egendomar: Stråisnäs (se d. o.), Grönlund m. fl. Ä :s förutvarande del av Boxholms municipalsamhälle överflyttades 1927 till Ekeby. Pastorat i Linköpings stift, Göstrings kontrakt. 2. Härad, kontrakt och domsagor, se Norra Äsbo ff. och Södra Äsbo ff. Äsbo Häraders Tidning, se Engelholms Tidning. Äsbrink, Gustav Emanuel, skriftställare (f. 18 6 7 22/3), fil. kand, i Lund 1890, red. för Helsingborgs Dagblad 1899—1907, hovintendent 1922. Ä. har tagit många initiativ för turistväsendets utveckling och har utövat en omfattande verksamhet för spridande av kunskap om Sverige i utlandet, bl. a. genom en mängd broschyrer och »A book about Swe- den» (1922; även ty. och fr. uppl.). Han har även skrivit en rad resehandböcker, bl. a. för S. J. (1916—20; flera uppl.) och om Tjeckoslovakien (1927), minnesskrifter om Gustav V (1918), drottning Viktoria (1922) och Vasaorden (s. å.) m. m. samt tills, m. N. G. Nilsson utgivit »Sveriges sjöfart» (1919—21). A. A-t. Äsbrohammar-Spångsholms bruks nya a.-b., se Veta. Äsbräcka, socken i Älvsborgs län, Flundre härad, på ö. stranden av Göta älv, närmast s. om Lerumsåns mynning; 10,16 kvkm, 229 inv. (1934). Slättbygd utmed vattendragen, kantad av bergplatåer. 364 har åker, 363 har skogsmark. Ingår i Rommele, Upphärads, Fors och Å. pastorat i Göteborgs stift, Dom-prosteriets n. kontrakt. Asby, egendom i Malma socken, Västmanlands län, n. v. om Köping; 281 har, därav 131 har åker; tax.-värde 127,600 kr. (1932). Äsbydiabas, petrogr., se D i a b a s och pl. Bergart. Åse, härad i Skaraborgs län, utmed sydligaste delen av Vänern; 237,94 kvkm, 5,602 inv. (1934). Socknar: Vänersnäs, Flo, Sal, Äs, Karaby, Tun, Friel, Täng, Håle och Särestad. Omfattar slättbygden kring Nossans mynning i Vänerviken Dettern, angränsande övergångs-områden mot höglandet i s. ö., de nordostligaste delarna av Halle- och Hunneberg samt halvön Vänersnäs i Vänern. 13,109 har åker, 6,775 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk. Kommunikationer: se kartan vid Västergötland, n. delen. Tillhör Barne fögderi samt Äse, Viste, Barne och Laske domsaga. Aseda, förr även Äsheda, Kronobergs läns nordostligaste socken, i Uppvidinge härad; 263,68 kvkm, 3,673 inv. (1934). Småkuperad skogsbygd med spridd bebyggelse. 2,242 har åker, 16,957 har skogsmark. Kyrkbyn är municipalsamhälle och järnvägsknut för Växjö —Ä.—Hultsfreds och Kalmar—Nässjö järnvägar; 104 har, 1,128 inv. (1934), tax.-värde å fastighet 1,727,500 kr. (1934), tax. inkomst 726,570 kr. Orten är marknadsplats, har sparbank och bankkontor samt många fabriker, särskilt snickerifabriker och sågverk. Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt. Asele. 1. Tingslag i Västerbottens län, det sydligaste i Lappland (se kartan vid d. o., s. bladet); 4,55 8,40 kvkm, 7,782 inv. (1934). Socknar: Äsele och Fredrika. 1,988 har åker, 14,500 har äng, 315,391 har skogsmark. Jordbruk och skogsbruk. Tillhör Lappmarks fögderi och Västerbottens v. domsaga. Se vidare art. om socknarna. 2. Socken i sydligaste Lappland (se karta vid d. o.), Äsele tingslag, Västerbottens län, kring Ångermanälven -samt övre Lögde och Gide älvar; 3,370,oo kvkm, 6,079 inv. (1934). Sjörikt skogs- och myrområde (intill 666 m ö. h.) med stora byar utmed vattendragen, sjöarna och på de gynnsammast belägna moränliderna. 1,525 har åker, 235,309 har skogsmark. Kyrkbyn, vid Ångermanälven, är municipalsamhälle, marknadsplats och tingsställe, viktig trafikknut för postdiligens-och omnibuslinjer samt en av centralpunkterna för skogshanteringen utmed älven; 440 har, 1,215 inv. (1934), tax.-värde å fastighet 1,127,300 kr. (1932), tax. inkomst 814,630 kr. Orten har sjukstuga och bankkontor. Pasto- ÅSE HD Skala 1:500000