Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvid - Åtvidaberg - Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg - Åtvidabergs kopparverk - Åverkan - Ä - Ä. B. - Äbelholt, Æbelholt - Äbeltoft, Æbeltoft - Äbelö, Æbelö - Äcklingen - Ädelfasan - Ädelfors guldgruvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Åtvidaberg—Ädelfors
1350
skogs-, bergs- och jordbruksbygd, i
Banke-kinds härad, vid Smålandsgränsen; 164,87
kvkm, 5.068 inv. (1934). 2,198 har åker. 9.590
har skogsmark. I Ä. ligga
municipalsamhäl-let Åtvidaberg och egendomen Adelsnäs (se
dessa ord). Om koppargruvorna i Å. se Å
t-vidabergs kopparverk. Pastorat i
Linköpings stift, Bankekinds kontrakt.
Åtvidaberg, municipalsamhälle i Åtvids
socken (se ovan), vid Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnväg och ö. centralbanans linje
Bjärka-Säby—Å.; 379 har, 3.167 inv. (1934).
Å. är till största delen bebyggt som
trädgårdsstad och har betydande industri. Främst
märkas a.-b. Å:s industrier (etabl. 1906,
ak-tiekap. 2 mill. kr., 600 arb.) med sågverk och
träförädlingsfabrik (bl. a. tillv. av
kontorsmöbler, automobilkarosserier, parkett,
bon-vax, kortsystem etc.), Å:s spårväxlar och
signalfabriks a.-b. (»Åssa», etabl. 1912, aktiekap.
600,000 kr., 75 arb.), a.-b. Facit
(räknemaskiner) samt plåtperforeringsfabrik. Tax.-värde
å fastighet 9,400.800 kr. (1932), tax. inkomst
3,079,730 kr. — Redan på 1870-talet var Å. en
köpingsliknande ort. När bruksrörelsen vid
Åtvidabergs kopparverk (se d. o.) nedgick,
satte dåv. disponenten av baroniet Adelswärd,
dit kopparverket hörde, i gång olika
industrier i Å., vilka 1906 sammanslogos till a.-b.
Å:s förenade industrier (sedermera ombildat
och uppdelat på olika företag).
Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg, se östra
centralbanan.
Åtvidabergs kopparverk grundades 1754, då
mutsedlar utfärdades på kopparförekomster i
Bersbo och Mormorsgruvans malmfält.
Gruvorna, som torde ha bearbetats redan under
1400-talet, ha periodiskt brutits till 1919.
1761 bildades ett bolag, med J. Adelswärd
som disponent, och 1781 ingick kopparverket
i Adelswärdska baroniet (se d. o.). Utom
kop-parkis förekommer i gruvorna zinkblände.
Kopparmalmen tillgodogjordes först enl.
vanlig smältmetod, men 1882 infördes en
lak-ningsmetod (se Koppar, sp. 1190 f.). 1901
avsöndrades kopparverket med Bersbo gruvor
från baroniet och övertogs av a.-b. A
Anläggningarna härjades 1903 av eldsvåda,
varefter koppartillverkningen nedlades. Bolaget
upplöstes 1911, men 1917 bildades ett nytt
a.-b. — Åtvidabergs bergverk — för att
bearbeta de i Bersbo gruva kvarstående
malmpartierna; gruvdriften nedlades åter 1919 —
Litt.: D. Tilas, »Om Å.» (1765); om Å. under
medeltiden se T. Söderberg i Med Hammare
och Fackla, 4, 1932. E. S. B.
Åverkan. Under denna benämning
sammanför strafflagen i kap. 24 förgripelser,
som utgöra olovligt tillägnande av annans
fasta egendom, olovligt begagnande därav
eller skadegörelse därå. Sålunda straffas det
som å., om man olovligen tar gräs el. torv
på annans mark, om man olovligen bygger^
sår el. planterar på annans jord, om man
nedbryter annans hägnad el. grind o. s. v..
Vissa fall av tillägnelse skola hänföras till
stöld (kap. 20 § 2), om värdet
överstiger-30 kr. N. S-g*
• ** är svenska alfabetets tjugusjunde
bok-/\ stav (tjuguåttonde, om W räknas
sär-\ skilt). Det betecknar i »normal» svenska
x ljudet ä, d. v. s. en halvöppen (öppnare
än e-ljudet) främre orundad vokal;
framför r (kör, kärr) ljuder det på många håll
öppnare än eljest. Ljudet ö, som ligger
mellan a och e och uppstått bl. a. genom omljud
av a (land—länder), skrevs först (utom med
e) med ae, æ, a, och ur sistnämnda beteckning
uppstod på 1700-talet tryckbokstaven ä;
skriv-stilsformen är vanl. ä. Bokstaven brukas,
med snarlika ljudvärden, även bl. a. i tyskan
(där den dock i alfabetet sammanföres med a)
och finskan. Bokstaven Æ æ användes nu i
danska och norska som motsvarighet till sv.
ä, vidare bl. a. i franskan men i svenskan
blott i namn (Læstadius); i Nordisk
Familjebok sökes den under ae eller ä. A. Lbd.
Ä. B., jur., förkortning för ärvdabalken.
Äbelholt, Æ b e 1 h o 11, danskt
munkkloster, se Vilhelm, sp. 499. Klostret indrogs
vid reformationen.
Äbeltoft, Æbeltoft, stad i Randers amt,
Danmark, på sydsidan av Djurslands halvö;
1,897 inv. (1930). Blev stad 1301 och led
mycket under krigen på 1600-talet.
Äbelö, Æ b e 1 ö, dansk ögrupp (4 holmar)’
n. om Fyn. vid n. inloppet till Lilla Bält„
Fyr. Hörde förr till grevskapet Roepstorff.
Äcklingen, sjö i Jämtland, se Kolåsen..
Ädelfasan, zool., se Fasansläktet.
Ädelfors guldgruvor ligga i Alseda och
ökna socknar, Jönköpings län. 1581
omtalas-en guldförekomst i Alseda. Efter ett fyndi
1738 började kronan och ett bolag,
Ädelfors-societeten, gemensamt gruvdrift i Ä.
Bolaget inköpte Kleva gruva jämte dess
kopparverk (se nedan) vid Gyafors (platsen sedan;
kallad Ä.) med privilegier m. m. Guldmalmen»
visade sig mycket fattigare, än man förmodat’,,
och tillgången var ringa. Guldhalten blev ii
medeltal 8—6 g per ton utskrädd malm..
Smältningarna togo sin början 1741. Sedan
intressenterna i bolaget tröttnat, fortsatte
kronan efter 1743 arbetet ensam. 1800
utarrenderade kronan gruvorna och verken på
30 år. All tillverkning upphörde emellertid
1821, och 1824 bestämdes, att kronan skulle
helt nedlägga guldverket. Sammanlagt hade
då blott ung. 86 kg guld utvunnits. Försök,
att med modernare metoder återupptaga tillv.
gjordes emellertid 1870 och 1890—98, då 55,5
kg guld utvunnos, samt utan guldextraktiom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
