1393 Ängelhajsläktet—Ängelholm 1394 sens framställning av änglar som nakna, bevingade gossebarn, putti, är en reminiscens från den antika konstens genier). Då de tänkas som lovande och prisande Herren, avbildas de trakterande olika musikinstrument eller sjungande. Den förnämste ärkeängeln, Mikael, är vanligen klädd i ridderlig rustning och väpnad med ett flammande svärd eller en lans eller försedd med en våg (han väger de avlidnas själar). Gabriel (Guds man), bebådelsens och nådens ängel, är vitklädd, med en liljestav eller liljestängel i handen, och R a f a e 1 (Guds läkedom) är klädd i pilgrimsdräkt, österländska kyrkan räknar även U r i e 1 (Guds ljus) till ärkeänglarna. Han bevakar Kristi grav och bär en pergamentrulle eller bok (se art. om dessa fyra änglar). — Litt.: G. Stuhlfauth, »Die Engel in der altchristlichen Kunst» (1897); O. Wulff, »Cherubim, Throne und Serafim» (1894). A. Fr. Ängelhajsläktet el. H a v s ä n g e 1 s 1 ä k-tet, Rhlna (Squätina), tillhör en fam. (Squa-tinidae) bland broskfiskarna, intagande en ställning mellan hajar och rockor. Ä. utmär-kes av runt huvud, som bär munöppningen på noss.petsen, breda bröst- och bukfenor samt avplattad kropp. Ängelhajen, R. squa-tina, blir omkr. 2,5 m lång, är ovan brun el. grå och under vit. Den är vanlig bottenfisk i tropiska och tempererade hav. Ett ex. har fångats vid Hallands kust. T. P. Ängelholm, stad i Kristianstads län, vid Rönneån, 3—4 km från dess utlopp i Skälderviken; 1,118 har, därav 1,086 har land (432 har inom stadsplan), 5,495 inv. (1934). Stadens äldre del, på tre sidor kringfluten av ån, över vilken fem gatubroar och en järnvägsbro leda, inrymmer bl. a. kyrkan (de äldsta delarna trol. från omkr. 1516, grundligt restaur. 1927 ff.), gamla rådhuset vid Stortorget (från 1770-talet, nu hem-bygdsmuseum), gamla läroverks-byggnaden (färdig 1872, nu pastorsexpedition m. m.) och nya samrealskolan (färdig 1913), båda vid Stadsparken. På andra sidan ån, som kantas av vackra planteringar, ligga bl. a. länslasarettet, järnvägsstationen och sockerbruket samt villakvarter. Norrut ligger brunnsinrättningen Thors-lund, en sedan 1876 bekant svag järnkälla, nu med restaurang och villor. S. om Rönneåns utlopp märkes Ä:s havsbad (se kartskissen) med över 200 villor. — Industrien räknade 1931 16 arbetsställen med tills. 601 arb. De förnämsta företagen äro a.-b. W. Grönvalls läderfabrik (etabl. 1856, a.-b. 1911, aktiekap. 1,5 mill. kr., 100 arb.), Sydsvenska läder- & remfabriks-a.-b. (gr. 1914, aktiekap. 800,000 kr., 90 arb.) och Villans tegelbruks-a.-b. Ä. har även en betydande handel med kringliggande landsbygd. Ån är segelbar till staden för smärre Ä.—Klippans järnväg Bild 1. Ängelholms vapen. I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver. båtar. Ä. har goda järnvägsförbindelser som knutpunkt för statsbanelinjerna Hälsingborg— Ä., Västkustbanan och samt är utgångspunkt för en rad omnibus-linjer. Ä. har två bankkontor, två sparbanker, länslasarett, samrealskola m. m.; där utges Engelholms Tidning (se d. o.). Tax.-värdet utgjorde 1932 26,997,600 kr. å skattepliktig och 1,900,000 kr. å skattefri fastighet, den tax. inkomsten 7,379,190 kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32 3,143,795 kr., dess skulder 2,563,211 kr. I kyrkligt avseende bildar det tills, m. Munka-Ljungby soc- ken ett pastorat i N. Åsbo kontrakt av Lunds stift. Ä. nämnes först 1516, då staden Luntertuns (se d. o.) inv. fingo befallning att flytta över till Ä. Dess fundationsbrev är utfärdat av Kristian II. 1547 berövades Ä. sina stads-rättigheter, och dess inv. ålades att flytta till 'a.-b. kartografiska institutet , ÄNGELHOLM Skata 1:20 000 1 Gamla rådhuset 2 Gamla samskolan 3 Baptistkyrka ÄNGELHOLMS HAVSBAD Skala 1:75 000