Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängelholm - Ängelholm (fidekikommissegendom) - Ängelholm—Klippans järnväg (E. K. J.) - Ängelsberg, Engelsberg - Ängeltofta - Änger - Ängersjö - Ängesån - Änglabröder - Änglahälsningen - Änglakörer - Änglamakerskor - Ängsborst - Ängsgröe - Ängshaverrot - Ängshavre - Ängsholm (med Borghaga), Engsholm - Ängskampe - Ängskavle - Ängsknarr - Ängskrasse - Ängsnejlika - Ängspiplärka - Ängsruta - Ängsskära - Ängssyra - Ängsull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Ängelholm—Ängsull
1398
Landskrona. Ä. betraktades dock i åtskilliga
hänseenden fortfarande som stad och erhöll 1664
s. k. fläckfrihet. 1565 brändes Ä. av
svenskarna och besattes 1644 av G. Horn; vid Ä.
slog Per Brahe 1657 en dansk styrka, och 1677
—78 fördes långvariga strider kring Ä.,
varvid staden 1678 brändes av danskarna. 1767
återfick Ä. sina stadsprivilegier 1745 och
1802 härjades staden av eldsvådor Ä:s hamn
i Rönneåns utlopp hade på 1870 talet en
livlig handel. Efter tillkomsten av
järnvägarna fick hamnen dock förfalla. — De gamla
flygsandsfälten vid staden äro numera
skogbevuxna och bilda Ä:s kronopark;
planteringar började 1739. Sedan skogen vuxit upp,
ha om den förts vidlyftiga förhandlingar och
rättegångar. — Litt.: K. Enghoff, »Ä. 1516—
1916» (1929). H. B. H.
Ängelholm, fideikommissegendom i S:t
Annas socken, Östergötlands län, med
manbyggnaden på en ö i skärgården; 6,670 har, därav
698 har åker; tax.-värde 1,354.000 kr. (1933).
1600-talsbyggnad med två 1700-talsflyglar.
Godset blev 1728 fideikommiss inom ätten
Spens.
Ängelholm—Klippans järnväg (sign. E. K.
J.), spårvidd 1,435 m, 26,5 km lång, förbinder
Ängelholm (S. J.) med östra Ljungby och
Klippan (Hälsingborg—Hässleholms järnvägar).
Sträckan Ängelholm—östra Ljungby öppnades
för trafik 1904 och den övriga delen av banan
1907. Ä. trafikeras på arrende av
Hälsingborg—Hässleholms järnvägar. F. P.
Ängelsberg, Engelsberg, bruks- och
stationssamhälle i Västervåla socken,
Västmanlands län, n. ö. om Ämänningen, vid
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar; 457
inv. (1931). Masugn, såg, snickerifabrik,
smäl-tarsmedja och valsverk för råskenor, sedan
1916 tillhörande Avesta jernverks a.-b.
Herrgården tillhör generalkonsul A. Axelsson
Johnson. — Ä., fordom Englikobenning, ägdes trol.
på 1300-talet av bergsmannen Englika.
Engel-brekts stamfader (jfr P. Norberg i
Person-hist. Tidskr. 1931). Bruket anlades 1597. Har
tillhört släkterna Gyllenhök, Strömer,
Söder-hielin, Hebbe och Timm isedan 1825).
Ängeltofta, numera styckat gods i
Bark-åkra socken, Kristianstads län, n. om
Ängelholm. Har ägts av bl. a. släkten Frölich, 1794
—1819 av C. G. Stiernswärd (se d. o.),
därefter av Karl XIV Johan. Av senare ägare
märkes a.-b. Jersey ladugårdar, som i början
av 1900-talet på Ä. drev ett intensivt
jordbruk, med en stor besättning av Jerseykor.
Änger, zool., se Springmask och
Masksjukdom. Jfr Fläskänger.
Ängersjö, socken i n. v. Hälsingland, Svegs
tingslag. Jämtlands län, s. om Ljusnan: 391,17
kvkm. 453 inv. (1934). Sjörik, kuperad
skogstrakt, vid Ljusnan i n. ö. endast 230 m ö. h.,
vid gränsen i s. intill 671 m ö. h. 143 har
åker, 29.577 har skogsmark. Ingår i
Ytter-hogdals, överhogdals och Ä. pastorat i
Härnösands stift. Härjedalens kontrakt. Utbröts
1925 ur Ytterhogdal till egen kommun,
församling och jordebokssocken.
Ängesån, högerbiflod till Kalix älv (se d. o.
samt färgkartorna vid art. Lappland och
Västerbotten).
Änglabröder, se G i c h t e 1.
Änglahälsningen, se A v e Maria.
Änglakörer (lat. cho’ri el. o’rdines
angelö-rumi. de tre grupper, i vilka den bysantinska
teologien indelade änglarna (jfr skriften »Om
den himmelska hierarkin», förf. omkr. 500 av
en syrisk teolog, som var starkt påverkad av
nyplatonismen. men tillagd Dionysios
Areo-pagita, se d o.). Vatje kör omfattar tre
klasser, alltså i allt nio klasser, av vilka var
och en bar sig en viss syssla anförtrodd i
himlen, på jorden eller i den kosmiska
rym-oen Den högsta kören omfattar hl. a. s e r
a-f e r och k e r u b e r, som omge Guds tron och
prisa honom, i tredje kören finnas
ärkeänglarna och änglarna (se Ängel). A. Fr.
Änglamakerskor (ty Engelmacherinnen),
ironiskt förskönande namn på kvinnor, som
med avsikt vanvårda fosterbarn för att vid
deras död få behålla det för vården lämnade
beloppet Lagstiftningen söker förhindra
dylika samvetslösa handlingar (jfr
Fosterbarnsvärd). G. II. v. K.
Ängsborst, bot, dets. som stagg (se d o.).
Ängsgröe, Po’a prate’nsis, ett ända till 5
dm högt, smalblad’gt, vanl tuvbildande gräs,
som är allmänt i ängar, på vägkanter o. s. v.
i nästan hela Sverige och utgör en viktig
foderväxt; sås ofta i vallar. Samma betydelse
har även P trwuiHs, betes grö e, som
avviker genom utdraget (omkr. 5 mm långt)
snärp och växer på fuktigare ståndorter. Se
även P o a. G. M-e.
Ängshaverrot- bot., se T r a g o p o g o n.
Ängshavre. 6«r., se Havre, sp. 661.
Ängsholni (med Borghaga), E n g s h o 1 m,
herrgård i Ytterjärna socken. Stockholms län,
på nordligaste delen av Mörkon (Dåderön);
223 har, därav 120 har åker; tax.-värde
292,100 kr. (1933). Det äldre boningshuset,
som 1719 bränts av ryssarna men
återuppbyggts, nedbrann 1912. 1915—18 uppfördes
det nuv. slottet. — Ä. fanns redan under
medeltiden, tillhörde senare släkterna Banér,
Thott, Sture och Sparre, reducerades 1692,
var till 1809 översteboställe för adelsfanan
och äges sedan 1924 av dr T. Amundson.
Ängskanipe, bot., se T i m o t e j.
Ängskavle, bot., se K a v 1 es 1 äk te t.
Ängsknarr, zool., se Kornknarr.
Ängskrasse, Cardämine pra te nsis av fam.
korsblommiga, en vanl. 2—3 drn hög flerårig ört
med parbladiga blad, lilafärgade blommor och
länga skidor Växer på fuktiga ställen i
nästan hela Sverige. Underarten dentata,
kärrkrasse, mera högvuxen och med
blekare blommor, förökar sig ofta medelst
knoppar på de nedre bladen. G M-e.
Ängsnejlika, dets. som backnejlika, se N e
j-1 i k s 1 ä k t e t.
Ängspiplärka, zool., se Piplärksläktet.
Ängsruta, bot., se Thalictrum.
Ängsskära, bot., se S e r r a t u 1 a.
Ängssyra, bot., se S y r s 1 ä k t e t.
Ängsull, Erio’phorum, halvgrässläkte med
trinda ax, tvåkönade blommor och nedanför
fruktämnet sittande hår, som under fruktens
utveckling tillväxa i längd och göra tjänst
för nötternas spridning. I Sverige finnas åtta
arter i kärr och myrar. Allmännast äro E.
polystachyum (bild sp. 1400), som har flera ax,
och E. vaginatum, tu vd un, som har ett ax och
bildar täta tuvor. Håren (»ullen») ha
begagnats till stoppning i kuddar o. dyl. G. M-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
