Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsö - Ängö - Änka - Änkling (Änkeman) - Änklingssenan - Änne - Äpparasj - Äppelbladloppa - Äppelbladlus - Äppelblomvivel - Äppelbo - Äppelskorv - Äppelspinnmal - Äppelsyra - Äppelträd - Äppelviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1399
Ängsö—Äppelviken
1400
Ängsö slott.
Ängsull,
Eriophorum polystachyum.
Ängsö. 1. Socken i Västmanlands län,
Yt-tertjurbo härad, omfattar större delen av ön
Ä. i Mälaren samt omgivande mindre öar
(Långholmen, Måholmen, Hallingön m. fl.);
23,51 kvkm, 351 inv. (1934). 804 har åker,
799 har skogsmark. Hela socknen tillhör
Ängsö gård (se nedan). Ingår i Kärrbo,
Kungsåra och Ä. pastorat i Västerås stift,
Domprosteriet.
2. Fideikommissegendom i Ä. (se ovan)
m. fl. socknar; 2,983 har, därav 1,072 har
åker; tax.-värde 900,300 kr. (1932). Ä.
omtalas 1272 som tillhörigt Riseberga kloster
men bortbyttes senare och ägdes av olika
Sparreätter (jfr släktart. S p a r r e, sp. 190),
kom 1538 genom gifte till släkten Trolle,
ärvdes 1593 av ätten Posse och kom därpå genom
gifte till frih. P. E. Sparre (se d. o.), som
1036—37 restaurerade slottet. Från dennes
släkt köptes det 1710 av Christina Piper (g. m.
Carl Piper, se d. o.), som gjorde Ä. till
fideikommiss. Slottet, urspr. en medeltida
anläggning, fick sitt nuv. utseende på 1600-talet och
påbyggdes på 1740-talet; det förföll senare
och restaurerades i början av 1900-talet. Ä.
hade i äldre tid säregna judiciella (jfr H a 1
s-och handrätt) och kyrkliga rättigheter;
härom och om Ä. berömda guldkedja se C. A.
Klingspor och B. Schlegel, »Engsö» (1877).
Nuv. innehavare: greve E. Piper. (B. H-d.)
Ängö, se Kalmar, sp. 182 och kartan.
Änka är, intill dess hon ingår nytt
äktenskap, en kvinna, som varit gift men som
genom döden förlorat sin man. Denna hennes
ställning kallas änkestånd. — Änkling
(änkeman) är en man under liknande
förhållanden. — Ä. bibehåller den avlidne
mannens namn, stånd och värdighet. Hon står
ej under giftoman, även om hon ej uppnått
21 års ålder, men blir numera (efter 1920)
ej myndig före denna ålder. Ä. får i regel
ej, lika litet som frånskild hustru, gifta om
sig förrän efter tio mån. (se Äktenskap
s-hinder; jfr Sorgetid). Om ä:s och
änklings rätt till del i makarnas egendom se
Giftorätt, Arvskifte och
Bodelning. Den förut under namn av
morgongåva (se d. o.) ä. tillkommande förmånen
är numera avskaffad. Ä. är förmyndare för
sina minderåriga barn. — Till fromma för ä.
efter statens och kyrkans tjänare äro i
Sverige flera s. k. ä n k e - och p u p i 11 k a
s
s o r inrättade
(jfr Pension).
Se även N å
d-å r. C. G. Bj.*
Änkling (Änkeman), se Ä n k a.
Änklingssenan, anat., se Tjuvsena.
Änne, panna.
Äpparasj, se Mytologi, sp. 582.
Äppelbladloppa, zool., se
Fruktträdens skadeinsekter och pl. T r ä
d-gårdens skadedjur 1, bild 2.
Äppelbladlus, zool., se B 1 a d 1 ö s s och pl.
Trädgårdens skadedjur 1, bild 3.
Äppelbloinvivel, zool., se V i v 1 a r och
Trädgårdens skadedjur, med bild 5
på pl. 1.
Äppelbo, socken i Kopparbergs län, Malungs
tingslag, kring Västerdalälven och s. därom
ned till Värmlandsgränsen; 374,70 kvkm, 1,717
inv. (1934). Tätt befolkad slättbygd (omkr.
250—290 m ö. h.) kring älven, f. ö.
storku-perad skogsbygd; kring Värmlandsgränsen
gamla finnmarker. I s. upprinner Svartälven.
1,111 har åker, 25,483 har skogsmark.
Pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt. —
Enl. en 1932 av Lantmäteristyrelsen
verkställd utredning rörande »en skog till
Liljen-dahls bruk» i Ä. finnmark överflyttades detta
område 1806 från Ä. till Rämens socken i
Värmlands län, varjämte andra
överflyttningar förekommit. Gamla sockengränsen
räknades länge som landskapsgräns. Nu synes
länsgränsen böra räknas som landskapsgräns.
Äppelskorv, bot., se F r u k t s k o r v, med
färgplansch.
Äppelspinnmal, zool., se Fruktträdens
skadeinsekter och Spinnmalar.
Äppelsyra, monoxibärnstenssyra, CHO2.CH2.
CH (OH) . CO2H. Ä., som upptäcktes av Scheele,
har påvisats i omkr. 200 olika växtarter. Den
förekommer dels fri, dels i form av salter,
malat (av syrans lat. namn acidum malicum).
Syran utgöres av lättlösliga, färglösa
kristall-gyttringar med skarpt sur smak och
framstäl-les lättast ur omogna rönnbär. I. B.
Äppelträd, bot., se Apel och Pyrus; jfr
Äpple 1.
Äppelviken, trädgårdsstad i Bromma
för-saml., Stockholm (se omgivningskartan vid
d. o.), omfattande stadsdelarna Alvik (1,406
inv. 1934), Stora Mossen (1,357 inv.) och Ä.
(2,676 inv.). Började anläggas 1913 på mark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
