- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1399-1400

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsö - Ängö - Änka - Änkling (Änkeman) - Änklingssenan - Änne - Äpparasj - Äppelbladloppa - Äppelbladlus - Äppelblomvivel - Äppelbo - Äppelskorv - Äppelspinnmal - Äppelsyra - Äppelträd - Äppelviken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1399 Ängsö—Äppelviken 1400 Ängsö slott. Ängsull, Eriophorum polystachyum. Ängsö. 1. Socken i Västmanlands län, Yt-tertjurbo härad, omfattar större delen av ön Ä. i Mälaren samt omgivande mindre öar (Långholmen, Måholmen, Hallingön m. fl.); 23,51 kvkm, 351 inv. (1934). 804 har åker, 799 har skogsmark. Hela socknen tillhör Ängsö gård (se nedan). Ingår i Kärrbo, Kungsåra och Ä. pastorat i Västerås stift, Domprosteriet. 2. Fideikommissegendom i Ä. (se ovan) m. fl. socknar; 2,983 har, därav 1,072 har åker; tax.-värde 900,300 kr. (1932). Ä. omtalas 1272 som tillhörigt Riseberga kloster men bortbyttes senare och ägdes av olika Sparreätter (jfr släktart. S p a r r e, sp. 190), kom 1538 genom gifte till släkten Trolle, ärvdes 1593 av ätten Posse och kom därpå genom gifte till frih. P. E. Sparre (se d. o.), som 1036—37 restaurerade slottet. Från dennes släkt köptes det 1710 av Christina Piper (g. m. Carl Piper, se d. o.), som gjorde Ä. till fideikommiss. Slottet, urspr. en medeltida anläggning, fick sitt nuv. utseende på 1600-talet och påbyggdes på 1740-talet; det förföll senare och restaurerades i början av 1900-talet. Ä. hade i äldre tid säregna judiciella (jfr H a 1 s-och handrätt) och kyrkliga rättigheter; härom och om Ä. berömda guldkedja se C. A. Klingspor och B. Schlegel, »Engsö» (1877). Nuv. innehavare: greve E. Piper. (B. H-d.) Ängö, se Kalmar, sp. 182 och kartan. Änka är, intill dess hon ingår nytt äktenskap, en kvinna, som varit gift men som genom döden förlorat sin man. Denna hennes ställning kallas änkestånd. — Änkling (änkeman) är en man under liknande förhållanden. — Ä. bibehåller den avlidne mannens namn, stånd och värdighet. Hon står ej under giftoman, även om hon ej uppnått 21 års ålder, men blir numera (efter 1920) ej myndig före denna ålder. Ä. får i regel ej, lika litet som frånskild hustru, gifta om sig förrän efter tio mån. (se Äktenskap s-hinder; jfr Sorgetid). Om ä:s och änklings rätt till del i makarnas egendom se Giftorätt, Arvskifte och Bodelning. Den förut under namn av morgongåva (se d. o.) ä. tillkommande förmånen är numera avskaffad. Ä. är förmyndare för sina minderåriga barn. — Till fromma för ä. efter statens och kyrkans tjänare äro i Sverige flera s. k. ä n k e - och p u p i 11 k a s s o r inrättade (jfr Pension). Se även N å d-å r. C. G. Bj.* Änkling (Änkeman), se Ä n k a. Änklingssenan, anat., se Tjuvsena. Änne, panna. Äpparasj, se Mytologi, sp. 582. Äppelbladloppa, zool., se Fruktträdens skadeinsekter och pl. T r ä d-gårdens skadedjur 1, bild 2. Äppelbladlus, zool., se B 1 a d 1 ö s s och pl. Trädgårdens skadedjur 1, bild 3. Äppelbloinvivel, zool., se V i v 1 a r och Trädgårdens skadedjur, med bild 5 på pl. 1. Äppelbo, socken i Kopparbergs län, Malungs tingslag, kring Västerdalälven och s. därom ned till Värmlandsgränsen; 374,70 kvkm, 1,717 inv. (1934). Tätt befolkad slättbygd (omkr. 250—290 m ö. h.) kring älven, f. ö. storku-perad skogsbygd; kring Värmlandsgränsen gamla finnmarker. I s. upprinner Svartälven. 1,111 har åker, 25,483 har skogsmark. Pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt. — Enl. en 1932 av Lantmäteristyrelsen verkställd utredning rörande »en skog till Liljen-dahls bruk» i Ä. finnmark överflyttades detta område 1806 från Ä. till Rämens socken i Värmlands län, varjämte andra överflyttningar förekommit. Gamla sockengränsen räknades länge som landskapsgräns. Nu synes länsgränsen böra räknas som landskapsgräns. Äppelskorv, bot., se F r u k t s k o r v, med färgplansch. Äppelspinnmal, zool., se Fruktträdens skadeinsekter och Spinnmalar. Äppelsyra, monoxibärnstenssyra, CHO2.CH2. CH (OH) . CO2H. Ä., som upptäcktes av Scheele, har påvisats i omkr. 200 olika växtarter. Den förekommer dels fri, dels i form av salter, malat (av syrans lat. namn acidum malicum). Syran utgöres av lättlösliga, färglösa kristall-gyttringar med skarpt sur smak och framstäl-les lättast ur omogna rönnbär. I. B. Äppelträd, bot., se Apel och Pyrus; jfr Äpple 1. Äppelviken, trädgårdsstad i Bromma för-saml., Stockholm (se omgivningskartan vid d. o.), omfattande stadsdelarna Alvik (1,406 inv. 1934), Stora Mossen (1,357 inv.) och Ä. (2,676 inv.). Började anläggas 1913 på mark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free