1453 Örboholm—örbyhus härad 1454 Örboholm, herrgård i Västerljungs socken, Södermanland, s. v. om Trosa; 2,800 har, därav 413 har åker; tax.-värde 632,000 kr. (1932). Var säteri i början av 1400-talet, har tillhört släkterna Krumme och Sture och varit förenat med Hörningsholm och Tureholm (jfr d. o.). Äges nu av a.-b. Skogsegendomar. Örbom, Carl Gustaf Axel, jurist (1836 —89), hovrättsråd i Svea hovrätt 1881 och justitieråd 1884. ö. var led. av Nya lagberedningen och en av de främsta krafterna vid utarbetandet av dess betänkande om rättegångsväsendets ombildning. Han författade själv en därtill fogad »Öfversigt af frågan om ny rättegångsordning» (1881). 1888 ingick han i D. A. G. Bildts ministär som chef för Justitie-dep. samt invaldes i Första kammaren, ö. medverkade bl. a. till den s. k. munkorgs- lagen (en lag 7 juni 1889, genom vilken i strafflagen 10: 14 infördes straffbestämmelse mot försök att förleda till ohörsamhet mot lag el. laga myndighet; enl. regeringens av riksdagen ej godkända förslag även mot uppviglande till »åtgärd, som innebär hot emot samhällsordningen el. fara för dess bestånd»), C. G. Bj. (K. G. Wn.) Örby. 1. Socken i Älvsborgs län, Marks härad, kring Slottsån, Ö. Öresjön och Viskan; 130,55 kvkm, 6,494 inv. (1934). I dalarna industri-och jordbruksbebyggelse. 2,206 har åker, 6,824 har skogsmark. Vid Viskan ligger Kungsfors (med kraftverk; 3,790 hkr), därinvid Skene handels- och industriort (tills. 1,693 inv. 1931), vid Habyfallet i Slottsån Borås stads kraftverk (6,000 hkr). Egendom: öresten (se d. o.). Ingår i Ö. och Kinna pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt. 2. Stadsdel i Brännkyrka församling, Stockholm, huvudsaki. bebyggd ö. om Älvsjö station; 3,330 inv. (1934). Inom ö., varav en del före inkorporeringen utgjorde ett munici-palsamhälle, ligger i norr Brännkyrka kyrka, ö. villastad förbindes genom spårväg med inre staden. Området har huvudsaki. exploaterats av a.-b. ö. (gr. 1907) och a.-b. ö. förstad (gr. 1908). Örbyhus, gods i Vendels socken, n. Uppsala län; 3,495 har, därav 1,136 har åker; tax.-värde 1,254,700 kr. (1932). Gården örby näm-nes 1354. ö. kom 1451 till Vasaätten och 1548 till Gustav Vasa, som lät starkt befästa ö. Johan III höll Erik XIV fången där från 1574 till hans död 1577. ö., som var livgeding åt drottningarna Gunilla, Kristina d. ä. och Maria Eleonora samt 1605—10 förlänat till hertig Johan, bortbyttes 1641 av kronan och kom till ätten Banér. Frih. G. Banér (1629— 80) gav genom tillbyggnader slottet ung. dess nuv. utseende; från mittpartiets baksida utskjuter det ursprungliga, tornlika huset, krönt av lanternin. Under slottet finns ett system av gångar och rum. Bland boningsrummen märkes Erik XIV:s sängkammare. Slottet kom 1718 till greve T. G. Bielke (se d. o.), Örbyhus slott. 1729 till ätten De Geer, där det blev fideikommiss, ärvdes av greve B. J. E. von Plåten och försåldes av arvingar 1892. Det köptes 1900 av bl. a. greve E. E. A. A. von Rosen, som sedan 1909 ensam äger ö. och som låtit grundligt iståndsätta slottet. Örbyhus härad, Upplands nordligaste härad, i Uppsala län; 1,188,38 kvkm, 25,510 inv. (1934). Socknar: Vendel, Tierp, Söderfors, Tolfta, Västland och Älvkarleby. Huvudort är Tierps köping. Häradet, som sakta sluttar mot Bottenhavet i n., består huvudsaki. av jämna skogsmarker med talrika mossar. De förnämsta jordbruksbygderna ligga söderut kring Vendelsån och Tämnarån samt Tierps-åsen; utmed Dalälven, som i n. genomflyter häradet, och dess mynning har en betydande industriell bebyggelse utvecklats, främst representerad av Skutskär (se d o.) samt Älvkarleby och Lanforsens kraftverk. 22,560 har åker, 68,977 har skogsmark. Metall- och trävaruindustri, skogsbruk och jordbruk, förr även bergsbruk. Kommunikationer: se kartan vid Uppland. Tillhör örbyhus fögderi och Uppsala läns n. domsaga. ÖRBYHUS HQ Skala 1:750000