Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örbyhus kontrakt - Öre - Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
örbyhus kontrakt—Örebro
1456
örbyhus kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar
11 pastorat: Tierp; österlövsta; Älvkarleby
och Skutskärs kapellförsaml.; Västland;
Tolfta; Tegelsmora; Dannemora; Film;
Hållnäs; Vendel; Söderfors.
öre, i medeltidens Skandinavien namn på en
vikt och ett räknemynt, vilka båda utgjorde
1/s mark (se d. o., sp. 901) och delades i 3
örtugar; i nyare tid namn på olika silver- och
kopparmynt i de skandinaviska länderna. —
Först Gustav Vasa lät (1522) slå 1-ören (i
sil
Bild 1. 1 öre i silver, slaget för Gustav Vasa 1523.
På ätsidan Erik den heliges bild.
ver; bild 1), de största i riket slagna mynten,
tills daler myntades 1534. På 1540—70- och
1590-talet myntades även silverklippingar om
16, 15, 12, 8, 4 och 2 öre (se K 1 i p p i n g).
Efter kopparmyntningens införande 1624
präglades 1624—27 2-, 1- och 1/2-ören i form av
klippingar samt fr. o. m. 1627 1-, 1j2- och 1/«-
Bild 2. Vé öre i koppar, slaget för drottning Kristina.
ören (bild 2) i runt mynt. — På 1660-talet
myntades bl. a. 21/2- och 2-ören i runt
kopparmynt. Ända till 1778 präglades i koppar ören
smt (»silvermynt») samtidigt med ören kmt.
Emellertid fortgick präglingen av öremynt
även i silver; halvören slogos sista gången
1615, varefter 1-öret blev Sveriges minsta
silvermynt. 1690 och senare slog man även
5-ören, 1739—64 10-ören, 1770 ånyo 16-,
8- och 4-ören i silver, öremyntningen
upphörde 1778, sedan skillingen införts 1776,
och under Gustav IV Adolf ompräglades
gamla 2- och 1-ören smt (av koppar) till
en-och halvskillingar. 1855 avlystes
skilling-myntningen; riksdalern delades i 100 öre, och
5-, 2-, 1- samt 1/2-ören slogos 1856—58, 1860
—67 och 1870—-73. 1873 bestämdes öret till
1/ioo av 1 krona, och koppar- (eg. brons-)myntet
präglas sedan dess i stycken om 5, 2 och 1 öre,
silveröremyntet i stycken om 50, 25 och 10
öre. 1917—19 slogos 5-, 2- och 1-ören av järn
samt 1920—25 50-, 25- och 10-ören av nickel.
— ö. ingår jämväl i Danmarks (Islands) och
Norges myntordningar. Jfr Mark,
Myntkonvention och ö r t u g. A. W-dt.
Örebro, Närkes största stad och naturliga
medelpunkt, säte för landshövdingen i Örebro
län, vid Svartån, något ovanför dess utlopp i
Bild 1.
Örebro stads vapen.
I fält av guld en
vänstervänd, svart örn med röd
näbb och röda klor, i
stammen åtföljd till höger av
en stjärna, till vänster av
en avtagande månskära,
båda blå.
Hjälmaren; 2,184 har, därav 2,162 har land
(inom stadsplan 453 har), 38,483 inv. (1934).
Av Svartån delas ö. i två huvuddelar, »Söder»
och »Norr», vartill komma de nyare
stads-partierna »Väster»,
bortom
järnvägsområdet, och »öster», nedåt
Svartån. Efter
branden 1854, då större
delen av staden
härjades, återuppfördes
ö. efter en ny
regelbunden stadsplan med
breda, raka gator.
Drottninggatan och
Storgatan, förenade
genom Storbron, bilda
den förnämsta
trafikleden, passerande
Stortorget (staty över
Engelbrekt av C. G.
Qvarnström, 1865; bild
3) och Järntorget (bild
4), stadens
centralpunkter. På en av
holmarna i Svartån
reser sig stadens märkligaste byggnadsverk,
Örebro slott (se d. o.). De
storstads-mässigt bebyggda kvarteren närmast s. och
n. om ån bilda ö:s affärscentrum. Äldre
byggnader äro Nikolaikyrkan (trol. påbörjad
i slutet av 1200-talet, flera ggr
restaurerad; bild 6, 10), den s. k. Gamla skolan (nu
församlingshus; inrymde före 1809
katedralskolan) samt de på s. Svartåstranden
återupp-förda Kungsstugan (se Bostad, bild 41) och
Borgarstugan (trol. från 1500-, resp.
1600-talet). Bland nyare byggnader märkas s. om
ån rådhuset (1859—62), Skandinaviska
kredit-a.-b:s hus, ö. sparbanks nybyggnad (1934),
post- och telegrafhuset (1915), konserthuset
(med stadsbiblioteket; 1932; bild 8) samt
Tekniska gymnasiet (1901). N. om ån ligga
bl. a. det stora Centralpalatset (med lokaler
för handelsgymnasiet m. m.), Karolinska
läroverket (bild 9), Olaus Petrikyrkan (1912)
samt de stora sjukhuskomplexen. Ett av prof.
N. Sjögren 1934 utfört monument över Olaus
och Laurentius Petri skall resas vid Olaus
Petrikyrkan. Bland stadens många parker
märkas Oskarsparken vid Stortorget och
Centralparken på n. Svartåstranden (staty över
Karl XIV Johan av A. Ohlson 1919). Vid
Hov-stavägen n. om staden har en ny
begravningsplats med krematorium anlagts. De flesta
större fabrikerna ligga i de yttre kvarteren
eller inom angränsande delar av
grannkommunerna. Talrika villasamhällen omge ö., ss.
Adolfsberg (med hälsobrunn) på stadens
område, Rynninge, Hagaby, Holmen, Hjärsta
m. fl. i Längbro socken samt Almby
munici-palsamhälle i Almby socken.
ö. är sedan gammalt ett viktigt
handels-centrum för Närke och Bergslagen (jfr
Hindersmässan) och numera även en av
landets större fabriksstäder; 1931 funnos
sammanlagt 153 arbetsställen med 4,845 arb.
Framför allt har skoindustrien (sedan
1890-talet) i hög grad koncentrerats till ö. (ett
40-tal fabriker). Bland de större företagen
märkas Skofabriks-a.-b. Oscaria (gr. 1908,
468 arb.), a.-b. J. Pehrson & co. (gr. 1901,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
