Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro - Örebro Dagblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Örebro Dagblad
1460
Bild 12.
Örebro under senare delen av 1600-talet
enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
narna, belägna uppe i staden; kajdjupet är
överallt 2,1 m. ö. angjordes 1932 av 275 fartyg
om 18,947 nettoton. Staden har tullkammare.
ö. har ett högre allmänt läroverk för gossar
(Karolinska läroverket; ett av landets största)
och ett för flickor, tekniskt gymnasium,
han-delsgymnasium, kommunal flickskola (f. d.
Risbergska skolan), dövstumskola m. m.
Dessutom finnas straffängelse, länslasarett, två
epidemisjukhus (stadens och länets), V. Marks
sjukhus (för sinnessjuka kvinnor; inrymt i
f. d. Svea trängkårs kaserner) samt ett
stadens sanatorium (i Ånsta socken, nära
Adolfs-berg). ö. är förläggningsort för
Livregementets grenadjärer; kasernerna ligga vid
Ryn-ninge i Längbro socken. I ö. utgivas Nerikes
Allehanda, Nerikes-Tidningen, Örebro
Dagblad och Örebro-Kuriren (se dessa ord).
Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1932 163,088,200
kr., därav skattefri 14,435,100 kr., den tax.
inkomsten 52,946,250 kr., stadens tillgångar
vid årsskiftet 1931/32 26,068,529 kr. och
skulder 19,740,233 kr. I kyrkligt avseende är ö.
delat i Nikolai församling (20,728 inv. 1934)
och Olaus Petri församling (17,755 inv.), som
vardera bilda ett pastorat i Strängnäs stift,
ö. kontrakt. S. F.
Historia, ö. torde vara en av Sveriges
äldsta städer. Det medeltida samhällets
upp-blomstring inföll under Folkungatiden, då det
blev en viktig transitoort särskilt för
bergslagernas produkter samt en livaktig köpstad
med delvis tyskt borgerskap. Hindersmässan
(se d. o.) var länge en för landets centrala
delar dominerande kommersiell tilldragelse.
Under 1200-talet anlades i ö. en borg,
sedermera Örebro slott (se d. o.), en ansenlig
kalk-stenskyrka, Nikolaikyrkan, samt ett mynthus.
En äldre kyrka, Längbro, fanns redan
tidigare och ägde bestånd till slutet av 1500-talet.
Från Folkungatiden omtalas herredagar o. a.
möten i ö. 1291, 1308, då hertigarna Erik och
Valdemar där ingingo förlikning med sin
broder, konung Birger, 1333 och 1347, då Magnus
Erikssons landslag utarbetades. Digerdöden
och de efter denna följ, oroliga tiderna
inneburo ett svårt avbräck i samhällslivets
utveckling. 1464 fick det nödlidande ö. 6 års
skattefrihet. Vasatiden medförde lugnare
förhållanden och, ej minst tack vare den statligt
gynnade bergshanteringens återuppblomstring
och modernisering, stegrad välmåga.
Järn-manufakturen blev vid sidan av köpenskapen
en huvudnäring i och med ett i början av
1600-talet i ö. anlagt gevärsfaktori, som drevs
till 1798. Sin politiska och strategiska
betydelse miste staden i samband med
riksstyrelsens centralisering. Dock höllos där 1529
års viktiga kyrkomöte, herredagen 1539—40
(se Olaus Petri, sp. 200) och riksdagarna
1606, 1608, 1610, 1614 samt 1617, vid vilken
Örebro stadga (se d. o.) antogs. Ett tillfälligt
återupplivande av dessa traditioner förekom i
samband med 1810 och 1812 års betydelsefulla
riksdagar. 21 aug. 1810 valdes i ö. Bernadotte
till tronföljare, och 18 juli 1812
undertecknades i ö. frederna mellan Sverige och
England samt mellan England och Ryssland. På
1840- och 1850-talet förlädes till ö. de s. k.
örebromötena (se d. o.). Under 1700-talets
slut och 1800-talets tidigare del gick staden
raskt framåt, men utvecklingen hämmades
av en förödande stadsbrand 1854. Mot årh:s
slut, särskilt sedan skoindustrien på
1890-talet börjat skjuta fart, utvecklas dock ö.
snabbt till en modern industristad. — Litt.:
J. Wahlfisk, »Om ö. stad, dess utveckling och
topografi i äldre tider» (i Meddelanden från
Örebro Läns Fornminnesfören., III, 1904); B.
Forssell, »ö. och dess utveckling» (2 bd, 1912
—16); [O. E. Salin,] »Den äldsta
örebrobe-skrivningen» (1740-talet), utg. av J. L. Saxon
(1926). B. W-n.
Örebro Dagblad, tidning i Örebro, utges
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
