1461 Örebro elektriska aktiebolag—Örebro län 1462 dan 1900 sex ggr i veckan. Dess förste red. var E. N. Söderberg (se d. o.; t. o. m. mars 1911), följd av A. östling (1911—32), H. A. G. Wib-ling (1932—34) och R. Ekman (från aug. 1934). ö. är högerorgan. Örebro elektriska aktiebolag, bildat 1898, äger två kraftstationer i Svartälven, Skråm-forsen (5,000 hkr) och Brattforsen (5,600 hkr). Kraft-a.-b. Gullspång-Munkfors (se Gul 1-spång) har aktiemajoriteten. Bg. Örebro härad, i Örebro län, kring och v. om Örebro; 626,49 kvkm, 22,227 inv. (1934). Socknar: Kil, Gräve, Tysslinge, Vintrosa, Täby, Mosjö, Almby, Ånsta, Längbro, Eker, Hovsta och Axberg. Omfattar kring Hjälmarens västligaste vik och Svartån huvudsaki. bördiga slättbygder (Närkesslätten), närmast Örebro i stor utsträckning för-stadsbebyggda, samt i v. ett brant uppstigande parti av n. Kilsbergen. Längst i n. ö. når en del av Käglans skogsplatå inom ö. 22,287 har åker, 29,467 har skogsmark. Jämte jordbruk betydande metall-, maskin-, läder- och skoindustri, främst i örebro-trakten; söderut kalkstensbrytning. Större förstäder äro municipalsamhället Almby (se d. o., suppl.), arbetarsamhällena Hjärsta (1,708 inv. 1931), Holmen och Kullen (805 inv.) samt egnahemsområdena Rynninge (1,069 inv.) och Hagaby (832 inv.). I ö. ligga Garp-hytte och Hålahults sanatorier. Kommunikationer: se kartan vid Närke. Tillhör Örebro fögderi och östernärkes domsaga. Örebro kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar 6 pastorat: Almby; Mosjö och Täby; Vintrosa och Tysslinge; Ånsta, Längbro och Eker; Örebro Nikolai församling; Örebro Olaus Petri församling. Örebro-Kuriren, socialdemokratisk tidning i Örebro, uppsatt 1902, utges sedan dec. 1918 sex ggr i veckan. Under sina första år ådrog sig tidningen flera tryckfrihetsåtal. Dess förste red. var C. Lindgren. Nuv. huvudred, sedan 1913 är O. H. Åkerberg (se d. o.). Örebro—Köpings järnväg, se G r ä n g e s-b e r g—O xelösunds järnvägar. Örebro län omfattar landskapet Närke (se d. o., med karta), v. hälften av Västmanland samt Karlskoga härad och Nysunds sockendel av Värmland; 9.222,28 kvkm, därav 8,427,46 kvkm land, 218,783 inv. (1934), därav i städerna 46,736, 26 inv. per kvkm. Residensstad: Örebro. Tidigare folkmängd: 95,025 inv. 31 dec. 1800, 137,660 inv. 1850, 194,924 inv. 1900, 218,506 inv. 1920. Befolkningens fördelning efter yrken (1920) : Jordbruk med binäringar 45,7 %, industri och hantverk 33,7 %, handel och samfärdsel 6,8 %, allmän tjänst och fria yrken 2,o %, husligt arbete 3,5 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 8,s %. Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) : Trädgård 1,151 har (0,1 %), åker 159,206 har (18,9 %), äng 20,547 har (2,5%), skogsmark 551,245 har (62,6 %), övrig mark 134,160 har (15,9 %). Brukningsdelar (1927) : 17,402 st. med i medeltal 9,i har åker. Av brukningsdelar med över 2 har åker brukades 6,310 med tills. 77 % av den sammanlagda åkerarealen av ägaren och 6,665 med 23 % av arrendatorer. 6,505 brukningsdelar ha 0,26—10 har åker, 5,466 10—50 har åker och 540 över 50 har åker. Skörd (medeltal ton 1926-—30) : Vete 14,635, råg 18,762, korn 1,098, havre 73,667, blandsäd 5,320, baljväxter 960, potatis 53,288, foderrotfrukter 68,602, hö 235,863. Husdjur (1927) : Hästar 20,999, nötkreatur 111,339, får 9,578, getter 716, svin 33,706, höns 243,115, bisamhällen 5,224. Mejerihantering (1931) : 29 andels-, 3 gårds-, 1 gårdsuppköps- och 9 uppköpsmejerier; tillv. smör 1,663 ton, ost 1,101 ton. Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen. Industri (1931): 637 arbetsställen med tills. 21,029 arb., därav på landsbygden 437 arbetsställen och 15,386 arb. Kommunikationer: För allmän trafik öppnade järnvägar (1933): 799 km, därav 275 statens (Örebro— Svartå samt delar av linjerna Stockholm—Göteborg, Krylbo—Hallsberg—Mjölby och Laxå—Charlottenberg), ÖREBRO Hd Skala 1:500000 402 km enskilda normalspåriga (den av staten ägda, med särskild taxa t. v. trafikerade Svartälvs järnväg, Kumla—Yxhults, Åmmebergs, Örebro—Skebäcks samt delar av Nora bergslags, Bergslagernas och Grängesberg—Oxelösunds järnvägar) och 122 km enskilda smalspåriga (delar av N. Östergötlands och Hällefors—Fredriksbergs järnvägar samt Ask ersund— Skyllberg—Lerbäcks järnväg). Omnibuslinjer (1933) : 143 koncessionerade linjer; längd 3,738 km. Sjöfart: I Ö:s hamnar ankommo och avgingo 1932 tills. 770 fartyg om 54,458 nettoton, samtliga i inrikes fart. Indelning (1934): Städer: Örebro, Askersund, Nora och Lindesberg. Fögderier: Hallsbergs, Karlskoga, Lindes, Nora och Örebro. Domsagor: Lindes, Nora, Västernärkes, Östernärkes. Härader: Örebro, Glanshammar, Asker, Sköllersta, Kumla, Hardemo, Grimsten, Sundbo, Edsberg, Karlskoga, Grythytte och Hällefors, Nora och Hjulsjö, Fellingsbro, Linde och Ramsberg, Nya Kopparberg. 59 landskommuner, 2 köpingar och 8 municipalsamhällen. För hela ö. har befolkningen befunnit sig i tillväxt till 1930, från vilket år någon minskning ägt rum. För landsbygden har minskning börjat inträda från omkr. 1920. Jordbruket, som framför allt är viktigt på Närkesslättens sedimentära och bördiga leror (se N ä r k e), är huvudnäring. Det främjas genom hushållningssällskapets verksamhet och genom lanthushålls- och lantmannaskolor (vid Fellingsbro och Kävesta) samt genom undervisningskurser för mindre jordbrukare. I Örebro finnas en kemisk station och en frö-kontrollanstalt. I de delar av länet, som höra till Bergslagen (se d. o.), äro bergsbruk och skogsbruk viktiga näringsgrenar. Förädlingsindustrien av dessa näringsgrenars produkter är även omfattande. Sålunda finnas järn- och stålverk, trämasse-fabriker och pappersbruk. I de mell. delarna