1463 Örebro läns museum—Örebro slott 1464 Bild 1. Örebro slott. Flygfotografi. av länet förekomma kalkbruk och stenhugge-rier, lerindustri m. m. Sko- och läderindustrierna ha gamla anor i Ö. och äro framför allt koncentrerade till Örebro och Kumla (se dessa ord). Vid Åmmeberg utvinnes zinkmalm. De viktigaste industriorterna äro Frövi, Yxhult, Kumla, Laxå, Hallsberg, Åmmebergs bruk, Zinkgruvan, Degerfors, Bofors, Hällefors, Guldsmedshyttan, Bångbro och Ställdalen. Länets hamnar äro Örebro och Askersund. Högre allm. läroverk för gossar och tekniskt gymnasium finnas i Örebro, samrealskolor i Askersund, Hallsberg och Karlskoga, kommunala mellanskolor i Kopparberg, Lindesberg och Nora, högre allm. läroverk för flickor i Örebro, folkhögskolor i Kävesta och Fellings-bro, lasarett i Örebro, epidemisjukhus i örebro, Nora, Lindesberg, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga och Kopparberg samt sanatorier vid Hålahult, i Kopparberg, vid Garphyttan, i Adolfsberg, Karlskoga och Lindesberg, ö. är delat på Strängnäs, Västerås och Karlstads stift, bildar ett landstings- och hushållnings-sällskapsområde, ett inskrivningsområde inom ö. arméfördelningsområdet, lyder under Svea hovrätt samt utgör en valkrets med 5 representanter till Första kammaren och 8 till Andra kammaren. G-a J. Bild 2. Örebro slott. Örebro läns museum omfattar samlingar i Kungsstugan och Borgarhuset samt på slottet i Örebro och hembygdsgården Siggebohyttan i Lindes socken. Det tillhör Föreningen Örebro läns museum, som utvecklats ur den på initiativ av frih. N. G. Djurklou 1856 stiftade För-edingen för Närkes folkspråk och fornminnen. Samlingarna öppnades 1887 på Örebro slott, omfatta arkeologiska, etnografiska och kyrkliga föremål, konstslöjdsalster, målningar, vapen, mynt m. m. Från museet utgivas Meddelanden (1896 ff.) m. m. B. W-n. örebromötena, möten, som höllos i Örebro 1849, 1850 och 1853 för att ena förespråkarna för ståndsriksdagens avskaffande (jfr R e-f o r m v än n e r). — Litt.: K. Reinhold, »Reformsällskapen och de allmänna reformmötena i Örebro» (1917). Örebro pappersbruks a.-b. äger pappersbruk och pappfabrik vid Örebro samt därmed förenade sulfatcellulosafabrik och träsliperi. Gr. 1901, aktiekap. 3,52 mill. kr., omkr. 400 arb. Tillverkning av kraft- och spinnpapper samt papp. G. H-r Örebro—Pålsboda järnväg, se Norra Östergötlands järnvägar. Örebro slott, på en holme i Svartån, har formen av en byggnad på rektangulär grundplan med utbyggda runda hörntorn. De fyra längorna omsluta en inre borggård och omfatta fyra våningar utom källare och vind; de fyra tornen ha urspr. haft samma höjd som huvudbyggnaden. Huvudportalen, på östsidan, uppfördes 1900. Inåt borggården finnas två portaler av kalksten med renässansdekor; den i n. ö. är daterad 1584, den i s. v. 1617. Slottet, som har ett 80-tal rum, inrymmer bl. a. bostad för landshövdingen, lokaler för länsstyrelsen, lantmäterikontoret, vägingenjör- och länsarkitektkontoren samt Örebro läns museum. Anläggningens äldsta delar, bl. a. ett kärntorn i den nuv. slottsfyrkantens s. v. hörn, torde ha uppförts under Folk-ungatid, möjl. av Birger jarl. På 1300-talet uppfördes ett trevånings bostadshus intill kärntornets ö. mur. »örebrohus» omtalas f. ggn 1364, då det intogs av hertig Albrekt av Mecklenburg. Det belägrades senare av bl. a. Engelbrekt, Karl Knutsson och Gustav Vasa, som 1522 tog det från danskarna, ö. tillföll sedan hertig Karl (IX), som 1573 började en först 1627 fullbordad om- och tillbyggnad, varigenom det fick den grundplan och omfattning det i huvudsak alltjämt äger. Funna rester av bl. a. borggårdens hörnloggior och skulpturala utstyrsel m. m. vittna om att den medeltida borgen