1493 Östberg, G. F.—östbo och Västbo domsaga 1494 —1906 tidvis åter verksam vid Stockholms-operan och konserterade 1893—94 i Amerika. Efter sin avgång från operascenen ägnade hon sig åt sångundervisning. Hon var en mästerlig sångkonst-närinna, som ej minst beundrades i den äldre repertoarens koloraturrika stora sopranpartier. Bland hennes roller märkas Nattens drottning i »Trollflöjten», Elvira i »Don Juan», Grevinnan i »Figaros bröllop», Fi- delio, Agatha i »Friskytten», Norma, Margareta av Valois i »Hugenotterna», Leonora i »Trubaduren», Elisabet i »Tannhäuser», Elsa i »Lohengrin» och Aida. H. G-t. Östberg, Gustaf Fredrik, politiker och kommunalman (1847—1924), godsägare i Vassunda och 1889—1905 dir. för Stockholms mjölkförsäljnings a.-b. ö. var Stockholms läns landstings ordf. 1891— 95, stadsfullmäktiges i Stockholm v. ordf. 1904—07, led. av Andra kammaren 1885— 96 och av Första kammaren 1897—1916. Han tillhörde efter vartannat bevillnings-, banko- och konstitutionsutskotten och var riksgäldsfullmäktig 1895—1916. ö. var ivrig protektionist, tillhörde Nya lantmanna partiet och dess förtroenderåd och arbetade för lantmannapartiernas återförening. Han var proportionalist. Jämte red. G. Gustafsson tog ö. initiativet till Allmänna valmansför-bundets bildande 1904 och var ordf, i dess överstyrelse 1904—05 och 1908—12 och i verkst. utskottet 1904-—12. ö. anlitades i flera kungl. kommittéer, tillhörde flera bolagsstyrelser samt var en av huvuddelägarna i Nya Dagligt Allehanda. I Svenska arbetsgivareföreningen var han ordf. 1902—07. L. K. Östberg, Johan, ämbets-, kommunal- och riksdagsman (1855—1925), blev jur. dr 1886, kammarrättsråd 1891, ordf, i Städernas allmänna brandstodsbolag 1896 och verkst. dir. i samma bolag 1912. ö. anlitades som sakkunnig i flera kungl. kommittéer, bl. a. 1897 års kommunalskattekommitté och 1901 års inkomstskattekommitté, var led. av Första kammaren 1909—21 samt i tur och ordning led. av bevillnings-, första lag- och bankoutskotten. ö. var stadsfullmäktiges i Stockholm ordf. 1915—19. Han var en av högerns flitigaste politiska talare. L. K. Östberg, Ragnar, arkitekt (f. 1866 w/7). Studerade vid Tekniska högskolan och i Konst-akad:s arkitekturskola samt praktiserade på I. G. Clasons ritkontor (1891—96) i Stockholm. 1893 reste Ö. i Nordamerika och 1896 —99 i Tyskland, Frankrike, Italien, Grekland, England och Spanien. Från omkr. 1900 verkade Ö. huvudsaki. i Stockholm, där han 1922—32 var prof, i arkitektur vid Konsthögskolan. — I början på 1900-talet utförde ö. ritningar till möbler, rumsinredningar och villor, bl. a. Th. Laurins på Djurgården av trä samt K. O. Bonniers på Djurgården och A. Paulis i Djursholm av sten. I dessa tidigare arbeten följer ö. klart de nationella strömningarna, och han blev snart en av ledarna för de histo-risk-romantiska stil strävandena. Den oputsade tegelbyggnaden för Östermalms högre allm. läroverk i Stockholm (färdig 1910) är ö:s första större programverk. Stockholms nya stadshus (1911— 23) blev en ännu större och mångsidigare uppgift. Här har ö:s känsla för och kunskap om den svenska medeltids- och Vasa-tidsarkitekturen i förening med hans rika fantasi skapat den samtida svenska byggnadskonstens märkligaste och mest ryktbara verk, som under arkitektens ledning inretts och smyckats av konsthantverkare, målare, bildhuggare etc. (se Stockholms stadshus, med planscher). I Patent- och registreringsverkets byggnad i Stockholm (färdig 1921) har ö. följt en nyklassicistisk linje, men han har icke släppt förbindelsen med äldre svenska traditioner, vilka han här liksom i stadshuset omsmält till en personlig stil. Bland senare arbeten märkas eldbegäng-elseanläggningen i Hälsingborg (1928), Värmlands nationshus i Uppsala (1929), restaurering av rikssalsvåningen i Uppsala slott (1932), Kalmar högre allm. läroverk (1933) samt hyreshus i Stockholm (Norr Mälarstrand 76, Vaihallavägen 149 m. fl.). E. L-k. Östberget, se F r ö s ö n. Östbo, härad i Jönköpings län, kring Lagans övre lopp och Värnamo stad; 1.676,34 kvkm, 20,684 inv. (1934). Landskommuner: Kärda, Hånger, Värnamo, Tånnö, Våxtorp, Rydaholm, Gällaryd, Fryele, Hagshult, Käv-sjö, Äker, Tofteryd och Byarum. I Lagans dal, som huvudsaki. uppfylles av sandmoar, ligga från n. räknat municipalsamhällena Vaggeryd och Skillingaryd, Värnamo stad samt sjön Vidöstern, i därmed parallella n.—s. dalstråk ligga österut många sjöar samt industriorterna Bor, Ilorda och Smålands Rydaholm. I s. ö. upprinner Helgeån, och i mell. ö. utbreda sig väldiga mossar. Högst och mest kuperat är ö. i n. v. (321 m ö. h.). 16,085 har åker, 82,251 har skogsmark. Jämte jordbruk främst träindustri. Kommunikationer: se kartan vid Småland. Tillhör östbo fögderi samt östbo och Västbo domsaga. — Se karta sp. 1495. östbo kontrakt, i Växjö stift, omfattar 8 pastorat: Rydaholm; Gällaryd; Värnamo, Våxtorp och Tånnö; Kärda och Hånger; Fryele och Hagshult; Tofteryd; Byarum och Bondstorp; Åker och Kävsjö. östbo och Västbo domsaga, i Jönköpings län, under Göta hovrätt, omfattar 2 tingslag: östbo härad jämte Värnamo stad (tingsställe: