Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östberg, Beata Carolina - Östberg, Gustaf Fredrik - Östberg, Johan - Östberg, Ragnar - Östberget - Östbo (härad) - Östbo kontrakt - Östbo och Västbo domsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Östberg, G. F.—östbo och Västbo domsaga
1494
—1906 tidvis åter verksam vid
Stockholms-operan och konserterade 1893—94 i Amerika.
Efter sin avgång från
operascenen ägnade
hon sig åt
sångundervisning. Hon var en
mästerlig
sångkonst-närinna, som ej minst
beundrades i den äldre
repertoarens
koloraturrika stora
sopranpartier. Bland hennes
roller märkas Nattens
drottning i
»Trollflöjten», Elvira i »Don
Juan», Grevinnan i
»Figaros bröllop», Fi-
delio, Agatha i »Friskytten», Norma,
Margareta av Valois i »Hugenotterna», Leonora i
»Trubaduren», Elisabet i »Tannhäuser», Elsa
i »Lohengrin» och Aida. H. G-t.
Östberg, Gustaf Fredrik, politiker och
kommunalman (1847—1924), godsägare i
Vassunda och 1889—1905 dir. för Stockholms
mjölkförsäljnings a.-b. ö. var Stockholms läns
landstings ordf. 1891—
95, stadsfullmäktiges i
Stockholm v. ordf.
1904—07, led. av
Andra kammaren 1885—
96 och av Första
kammaren 1897—1916. Han
tillhörde efter
vartannat bevillnings-,
banko- och
konstitutionsutskotten och var
riksgäldsfullmäktig
1895—1916. ö. var
ivrig protektionist,
tillhörde Nya
lantmanna
partiet och dess förtroenderåd och arbetade
för lantmannapartiernas återförening. Han
var proportionalist. Jämte red. G. Gustafsson
tog ö. initiativet till Allmänna
valmansför-bundets bildande 1904 och var ordf, i dess
överstyrelse 1904—05 och 1908—12 och i
verkst. utskottet 1904-—12. ö. anlitades i
flera kungl. kommittéer, tillhörde flera
bolagsstyrelser samt var en av huvuddelägarna i
Nya Dagligt Allehanda. I Svenska
arbetsgivareföreningen var han ordf. 1902—07. L. K.
Östberg, Johan, ämbets-, kommunal- och
riksdagsman (1855—1925), blev jur. dr 1886,
kammarrättsråd 1891, ordf, i Städernas
allmänna brandstodsbolag 1896 och verkst. dir.
i samma bolag 1912. ö. anlitades som
sakkunnig i flera kungl. kommittéer, bl. a. 1897
års kommunalskattekommitté och 1901 års
inkomstskattekommitté, var led. av Första
kammaren 1909—21 samt i tur och ordning
led. av bevillnings-, första lag- och
bankoutskotten. ö. var stadsfullmäktiges i
Stockholm ordf. 1915—19. Han var en av högerns
flitigaste politiska talare. L. K.
Östberg, Ragnar, arkitekt (f. 1866 w/7).
Studerade vid Tekniska högskolan och i
Konst-akad:s arkitekturskola samt praktiserade på
I. G. Clasons ritkontor (1891—96) i
Stockholm. 1893 reste Ö. i Nordamerika och 1896
—99 i Tyskland, Frankrike, Italien,
Grekland, England och Spanien. Från omkr. 1900
verkade Ö. huvudsaki. i Stockholm, där han
1922—32 var prof, i arkitektur vid
Konsthögskolan. — I början på 1900-talet utförde
ö. ritningar till
möbler, rumsinredningar
och villor, bl. a. Th.
Laurins på
Djurgården av trä samt K.
O. Bonniers på
Djurgården och A. Paulis
i Djursholm av sten.
I dessa tidigare
arbeten följer ö. klart
de nationella
strömningarna, och han
blev snart en av
ledarna för de
histo-risk-romantiska stil
strävandena. Den oputsade tegelbyggnaden
för Östermalms högre allm. läroverk i
Stockholm (färdig 1910) är ö:s första större
programverk. Stockholms nya stadshus (1911—
23) blev en ännu större och mångsidigare
uppgift. Här har ö:s känsla för och
kunskap om den svenska medeltids- och
Vasa-tidsarkitekturen i förening med hans rika
fantasi skapat den samtida svenska
byggnadskonstens märkligaste och mest
ryktbara verk, som under arkitektens ledning
inretts och smyckats av konsthantverkare,
målare, bildhuggare etc. (se Stockholms
stadshus, med planscher). I Patent- och
registreringsverkets byggnad i Stockholm
(färdig 1921) har ö. följt en nyklassicistisk
linje, men han har icke släppt förbindelsen
med äldre svenska traditioner, vilka han här
liksom i stadshuset omsmält till en personlig
stil. Bland senare arbeten märkas
eldbegäng-elseanläggningen i Hälsingborg (1928),
Värmlands nationshus i Uppsala (1929),
restaurering av rikssalsvåningen i Uppsala slott
(1932), Kalmar högre allm. läroverk (1933)
samt hyreshus i Stockholm (Norr Mälarstrand
76, Vaihallavägen 149 m. fl.). E. L-k.
Östberget, se F r ö s ö n.
Östbo, härad i Jönköpings län, kring
Lagans övre lopp och Värnamo stad; 1.676,34
kvkm, 20,684 inv. (1934). Landskommuner:
Kärda, Hånger, Värnamo, Tånnö, Våxtorp,
Rydaholm, Gällaryd, Fryele, Hagshult,
Käv-sjö, Äker, Tofteryd och Byarum. I Lagans
dal, som huvudsaki. uppfylles av sandmoar,
ligga från n. räknat municipalsamhällena
Vaggeryd och Skillingaryd, Värnamo stad
samt sjön Vidöstern, i därmed parallella
n.—s. dalstråk ligga österut många sjöar
samt industriorterna Bor, Ilorda och
Smålands Rydaholm. I s. ö. upprinner Helgeån,
och i mell. ö. utbreda sig väldiga mossar.
Högst och mest kuperat är ö. i n. v. (321 m
ö. h.). 16,085 har åker, 82,251 har skogsmark.
Jämte jordbruk främst träindustri.
Kommunikationer: se kartan vid Småland.
Tillhör östbo fögderi samt östbo och Västbo
domsaga. — Se karta sp. 1495.
östbo kontrakt, i Växjö stift, omfattar 8
pastorat: Rydaholm; Gällaryd; Värnamo,
Våxtorp och Tånnö; Kärda och Hånger;
Fryele och Hagshult; Tofteryd; Byarum och
Bondstorp; Åker och Kävsjö.
östbo och Västbo domsaga, i Jönköpings
län, under Göta hovrätt, omfattar 2 tingslag:
östbo härad jämte Värnamo stad (tingsställe:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
