1495 östen—Österbotten 1496 Värnamo) samt Västbo härad (tingsställe: Reftele). östen, se ö y s t e i n. öster, meteor., se Väderstreck. österberg, Edvin Per Vilhelm, skolman (1850—1917). Blev fil. dr 1886, var medlem av Nordisk Familjeboks redaktion 1874 —76, adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm 1892—1906 och lektor 1906—15, därunder 1908—12 rektor vid statens samskola i Trälleborg; han var 1905—06 kronprinsessan Margaretas lärare i svenska, ö. var livligt verksam för den s. k. imitativa eller direkta metodens införande i språkundervisningen. Han utgav läroböcker samt skrifter i pedagogiska o. a. ämnen. Om ö:s maka, Martina Sofia Helena ö., se nedan. Fr. Sg. österberg (B e r g m a n - ö.), Martina Sofia Helena, f. Bergman, gymnastikdirektör (1849—1915), g. m. E. P. V. ö. Genomgick Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm (1881) och bosatte sig därefter i England. Hon blev gymnastikinspektris vid Londons folkskolor och grundade 1885 ett institut, Hampstead physical training school, för utbildning av gymnastiklärarinnor enligt Lings svenska metod i förening med engelska friluftslekar samt införde svensk gymnastik i Englands högre flickskolor. Hennes institut, sedermera förlagt till Kingsfield, Dortford, Kent, vann utomordentligt anseende och utvecklades snabbt. Det överlämnades i testa-mentarisk gåva till engelska staten. Till den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt skänkte hon (1911) 50,000 kr. till samhällskurser för landsbygdens kvinnor. Till Fredrika-Bremer-förbundet donerade hon Apelryd (se d. o.) vid Båstad till trädgårdsskola för kvinnor samt 160.000 kr. till yrkes-och studiestipendier för kvinnor. A. Th-n. österbitterna, socken i Skaraborgs län, Laske härad, i skogs- och jordbruksbygden n. om Herrljunga; 25,88 kvkm, 533 inv. (1934). 895 har åker, 984 har skogsmark. Ingår i Bitterna församl. (se V ä s t e r b i 11 e r n a). Österbotten, fi. Pohjanmaa, landskap i n. Finland (se kartan vid d. o., sp. 367), vid Bottniska viken; 113,307 kvkm (Us av hela Finland). Gränsen mot Västerbotten gick före 1809 utmed Kaakama älv mellan Torne och Kemi älvar Inre delarna, kring Ule träsk, kallades fordom K vän land (Kainuu; jfr K v ä n e r). — ö. bildar en täml. jämn sluttning från vattendelaren i ö. ned mot Bottniska viken i v., genomskuren av många älvar, utnyttjade som flottleder. Kusten kantas av skärgård, störst utanför Vasa (Kvar-ken). Landhöjningen är i kusttrakterna mycket stor (något mer än 1 m på ett årh. i Vasa-trakten). I ö. urskiljas följ, geografiska områden: Kuusamohöglandet, även kallat Finlands Schweiz, i ö. med lågfjäll intill 585 m ö. h., det något lägre, kuperade Kajanaområdet kring Ule träsk, det småkuperade skogs- och myrlandskapet Nordbotten längst i n. kring Kemi och Ijo älvar, Uleåborgstraktens jämna, av Ule älv m. fl. älvar genomflutna kustland, som i s. sträcker sig till gränsen mellan Vasa och Uleåborgs län, samt det relativt flacka, av rullstensåsar genomdragna Sydösterbotten s. därom. Kopparmalm har anträffats i Kuusamo och linattivaara, täljsten på Vuokatti, fin sandsten på Lauhanvuori på gränsen mellan Hon-kajoki, Isojoki (Storå) och Kauhajoki, i vilka socknar därför ock goda kvarnstenar tillverkas. — Klimatet är i det inre mer kontinentalt än vid kusten. Vid kusten finnas vidsträckta ängsmarker (L i m i n g o äng), likaså i många för översvämning utsatta n. floddalar. Skogarna äro i de inre delarna av landskapet ännu stora. I norra ö. äger staten vidsträckta skogsområden med mycket goda skogsbestånd. I de n. älvarna fångas rikligt lax, sik och harr, i havet utmed kusten strömming, gädda, abborre, lax, mört, id, braxen och nors. I de vidsträckta skogarna i ö. och n. delarna jagas björn, varg, lo, räv, ekorre, hare, skogsfågel och någon gång järv. I havet idkas sälskytte. Om näringsliv m. m. se Uleåborgs län och Vasa län. ö:s kustland är en av Finlands förnämsta svenskbygder (se kartan vid art. Finland, sp. 375). österbottningen är religiöst anlagd, och många andliga rörelser ha utgått därifrån el. där vunnit stor spridning, t. ex. pietismen och læstadianismen. Emigrationen har tidtals varit mycket stor. 1904—13 emigrerade 72,841 pers, från ö. I flera av Syd-österbottens kommuner finnas 30 pers, per kvkm, i Nordbottens och Kuusamotraktens ödsligaste socknar blott 1 per kvkm. ö. är delat på Vasa län och Uleåborgs län samt Åbo ärkestift, Borgå stift och Uleå- ÖSTBO H Q Skala 1:800000