Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österbotten - Österby - Österbygden - Österbygdens vattendomstol - Österdal - Österfärnebo - Östergarn (socken) - Östergarn (fyrar), östra och västra - Östergren, August (ämbetsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1497
österby—östergren, A.
1498
borgs stift, ö. har 10
städer (Kristinestad, Kaskö,
Vasa, Nykarleby,
Jakob-stad, Gamlakarleby, Kajana,
Brahestad, Uleåborg och
Kemi). J. E. R.*
Historia, ö. utgjorde in
på 1300-talet en glest
befolkad ödebygd, föremål för en
svensk kustkolonisation, som
mötte en invandring av
bir-karlar och tavaster från s. ö.
Trakterna ung. mellan Kemi
älv och Pattijoki (el. möjl.
Pyhäjoki) behärskades
synbarligen av kareler även
efter freden i Nöteborg (1323),
men småningom införlivades området med det
övriga Norrbotten, som ö. och Norrland
kallades vid denna tid. Ryssarnas anspråk på det
karelska området föranledde ömsesidiga
härjningståg, som upphörde först efter freden i
Teusina (1595). I kyrkligt och judiciellt
avseende hörde ö. ihop med Åbo stift och Finland,
men administrativt bildade det sedan
1300-talets slut ett hövdingedöme jämte det övriga
Norrbotten under fogden i Korsholm. Trots
en delning av hövdingedömet 1441 kom ö., som
det kallades från slutet av 1500-talet, att
länge inta en särställning vid sidan om
Finland, ibland förenat med Västerbotten, med
egen lantprost och särskilda synodalmöten.
Klubbekriget gav näring åt den
österbottniska särkänslan. Stora ofreden medförde
svåra lidanden, och befolkningssiffran sjönk
starkt. Under frihetstiden bekämpade ö:s
borgare och bönder stapeltvånget, som
avskaffades först 1705. Länet ö. delades 1776 i
Uleå-borgs och Vasa län. Storskiftet (1775) gjorde
en snabb folkökning möjlig. Under kriget 1808
—09 var ö. den främsta krigsskådeplatsen.
Frihetskrigets avgörande
begynnelseoperationer skedde i Vasatrakten, där de frivilliga
skyddskårerna (jan. 1918) avväpnade de ryska
trupperna och skapade en bas för
Manner-heims härorganisation. — Under senaste år
har Lapporörelsen haft sitt centrum i den
finskspråkiga delen av ö. — Litt.: K. Donner,
»Förteckning över litteratur behandlande ö.»
(1912); R. A. Krook, »ö:s ställning under
Finlands förening med Sverige» (i Ilist.
Tidskrift för Finland 1923). E-c A-i.
österby, järnbruk i Films socken, Uppsala
län. Till bruket höra bl. a. Rörbergs gruvor
och delar av Vigelsbo malmfält, omfattande
lantbruk samt omkr. 30,000 har skog.
Produktionen, vars årsvärde uppgår till omkr. 4
mill. kr., utgöres av stål av olika slag samt
sågar och maskinknivar.
ö. nämnes 1335, ägdes senare av Gustav
Vasa. Bruket anlades 1565 och arrenderades
från 1626 av W. De Besche och L. De Geer,
från 1633 av De Geer ensam. Denne köpte ö.
1643, inkallade valloner (se d. o. och litt. där)
som smeder, och ö. blev ett av Sveriges
främsta järnverk, ö. kom 1758 till släkten
Grill och 1801 till P. A. Tamm (se släktart.
Tamm), vars släkt ägde ö. till 1916, då det
uppgick i Gimo-österby bruks a.-b. (se d. o.).
— Litt.: P. Pehrsson i Upplands
Fornminnes-fören:s Tidskr., XX, 1899; E. Hillerström i
Julhälsningar till församlingarna i Ärkestif-
Huvudbyggnaden på Österby bruk.
tet 1920; E. W. Dahlgren i Med Hammare
och Fackla, I, 1928. E. S. B.; B. H-d.
österbygden, se Grönland, sp. 1187.
österbygdens vattendomstol, vars kansli
finns i Stockholm, har sitt domsområde kring
Mälaren, Hjälmaren, Dalälven och Ljusnan.
I domsområdet ingå Stockholms stad och län,
Uppsala och Västmanlands län, största
delarna av Södermanlands, Örebro, Kopparbergs
och Gävleborgs län samt smärre delar av
Östergötlands, Skaraborgs, Jämtlands och
Väs-ternorrlands län. C. G. Bj.*
österdal, den n. om Elverum belägna delen
av Glommens n.—s. dal i Hedmark (jfr d. o.)
fylke, Norge, söderut fortsatt av Solör; omkr.
250 km lång, i s. omkr. 180 m ö. h., i n. vid
Röros omkr. 600 m ö. h. Ax. S.
Österfärnebo, socken i Gävleborgs län,
Gästriklands ö. tingslag, huvudsaki. n. om den av
Dalälven genomflutna Färnebofjärden; 357,70
kvkm, 3,111 inv. (1934). Kring den utmed
Enköpingsåsen (Hedåsen) belägna
kyrkbyg-den utbreda sig vida skogs- och mossmarker.
Åsen bildar i fjärden många öar. 2,989 har
åker, 19,387 har skogsmark. I ö. ligga
Gy-singe (se d. o.) bruk och Grönsinka (se d. o.)
f. d. bruk. Pastorat i Ärkestiftet,
Gästriklands v. kontrakt. — Jfr V. Lindholm,
»öster-Fernebo sockens krönika» (1932).
östergarn, socken i Gotlands n. härad, på
mell. Gotlands östligaste udde; 28,55 kvkm,
604 inv. (1934). Upptages av kalkstensplatåer
samt en bördig dalslätt söder om
Kattham-marsvik (se d. o.). 593 har åker, 782 har
skogsmark. På östligaste udden Herreviks
med statsmedel byggda fiskehamn. Ingår i
ö:s, Ardre och Gammelgarns pastorat i Visby
stift, Medelkontraktet. Om fyrarna se nedan.
östergarn, fyrar, ö. östra, blixtfyr med
ständig bevakning på ö. sidan av östergarns
holme på Gotlands östkust. Två fyrljus;
huvudfyrens ljusstyrka är 130,000 ilefnerljus.
En mindre blixtfyr, ö. västra, finnes på
holmens v. sida. ö:s 1817 uppförda fyr, som
var Gotlands äldsta, är nu kasserad.
östergren, August, ämbetsman (1832—
1914). Blev assessor i Göta hovrätt 1863, var
1866—71 expeditionschef i Civildep. samt
1874—76 byråchef i Justitiestatsexpeditionen
och led. av Nya lagberedningen. 1876 blev
han justitieråd. ö. tillhörde 1874—76 Andra
och 1890—98 Första kammaren. Han
inträdde 12 juni 1889 som justitieminister i D. A.
G. Bildts ministär, kvarstod som sådan i G.
Åkerhielms ministär och, från 1891, i E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
