Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österling, Anders Johan - Österländska kyrkan - Österländska språk - Österlövsta - Östermalm - Östermalma - Österman, Carl Emil - Österman, Gustaf Bernhard - Östernorrland - Österns ortodoxa katolska och apostoliska kyrka - Östernärkes domsaga - Österplana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1509
Österländska kyrkan—österplana
1510
versen gav sig som hans uttrycksmedel. Ȁrets
visor» (1907), sagospelet »Bäckahästen» (1909)
och »Blommande träd» (1910) visade, att han
sökte närma sig verkligheten, det obetydliga,
näraliggande i världen
och finna det
poetiskt, förenkla
diktionen och flärdlöst
tolka idyllernas själiska
skönhet. »Facklor i
stormen» (1913)
hämtade sin inspiration
till stor del ur
stämningar av oro,
missräkning och lidelse,
som tidigare varit
honom främmande.
»Sånger i krig» (1917)
voro ekon av
världs
kriget. Med »Idyllernas bok» (s. å.; 3:e uppl.
1920), en melodiskt finstämd, fyllig och
livsbejakande lyrik, framstod han som den förnämste
poetiske tolkaren av skånskt landskap och
lynne och har i »De sju strängarna» (1922),
»Jordens heder» (1927) och »Tonen från havet»
(1933) med mognad gestaltningskonst även
givit folklivsbilder från hembygden.
Skildring och reflexion ha med åren intagit större
rum i hans diktning, som likväl bevarar sin
värme och sin rika, känsliga mottaglighet. —
Av ö:s prosaböcker må nämnas »Dagens
gärning» (3 bd, 1921, 1926, 1931), reseintrycken
»En fläkt av Indien» (1923) och »Levant»
(1924), »Människor och landskap» (1910),
»Minuter och sekunder» (1912), »Tidsstämningar»
(1916), »C. A. Hagberg» (1922), »Nicolovius
och Söderslätt» (1925). Av hans övers,
märkas Hofmannsthals »Elektra», Goethes »Dikt
och sanning» och Masefields »Långfredag».
1922 blev han ordf, i Pennklubben. R-n B.
Österländska kyrkan, dets. som ortodoxa
kyrkan (se d. o.).
österländska språk, se Orientaliska
språk.
österlövsta, socken i n. Uppsala län, Olands
härad, kring Strömarån och dess mynning i
den långgrunda Lövstaviken; 275,68 kvkm,
3,191 inv. (1934). Jämn skogsmark, som
söderut övergår i Florornas mossmarker.
Utmed kusten i n. och kring ån odlad bygd.
3,775 har åker, 16,544 har skogsmark. I ö.
Lövsta (se d. o.) bruk och stationssamhälle (526
inv. 1931). Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus
kontrakt.
Östermalm, se Stockholm, sp. 520; om
ö:s kyrka se Hedvig Eleonora.
östermalma, säteri i Ludgo socken,
Södermanlands län, s. v. om Gnesta; 1,006 har,
därav 216 har åker; tax.-värde 340,700 kr. (1932).
Slottet är uppf. på 1660-talet. Har sedan
början av 1600-talet tillhört släkterna Ross,
Bååth, Silfverstierna,Drakenhjelm, von
Bersch-ner, Stackelberg, Groen och Adelsköld, köptes
1900 av H. E. Tigerschiöld (jfr d. o.). Nuv.
ägare: greve K. A. Stackelberg.
österman, Carl Emil, porträttmålare
(1870—1927), tvillingbror till G. B. ö.
Studerade vid Konstakad. i Stockholm, fortsatte
studierna i Frankrike, Italien, Spanien o. a.
länder 1894—99. ö. blev sedan uteslutande
porträttmålare. Han utförde porträtt av
»Gammal fru» (1899; Nationalmuseum),
ko
nung Oskar II (1899 och flera senare, ett i
Nordiska museet), målaren E. Rosenberg
(1901; Nationalmuseum), målaren R.
Norstedt (1902; Konstakad.), konung Gustav V
(1912; Stockholms slott) och greve F.
Wacht-meister (1916; Konstakad.). Han fullbordade
1926 en stor grupptavla, »Sällskapet Iduns
nämnd», ö. blev extra lärare vid
Konsthögskolan 1902 och v. prof, där 1914. G-g N.*
Emil (stående) och Bernhard Österman. Målning av
B. Österman 1904.
Österman, Gustaf Bernhard,
porträttmålare (f. 1870 1:l/i), tvillingbror till C.
E. ö. Studerade vid Konstakad., vistades
utrikes 1897—1901 och sedan flera gånger.
Bland hans arbeten märkas porträtt av Jonas
Lie (1901; Göteborgs museum), Ivar
Hallström, biskop G. Billing (1902), A. T.
Geller-stedt (1905; Konstakad.), general A. Rappe
(1908), II. Hildebrand (s. å.), Gustav V (1910,
även senare), prinsessan Maria (1913), L.
Looström (1915; Konstakad.), franske generalen
Weygand (1920), Carl Laurin (1922) och
drottning Viktoria av Spanien, ö. blev
hovintendent 1919, överintendent 1933. G-gN?
Östernorrland, medeltida namn på
Österbotten.
österns ortodoxa katolska och apostoliska
kyrka, se Ortodoxa kyrkan.
östernärkes domsaga, i Örebro län, under
Svea hovrätt, omfattar 2 tingslag:
Glanshammars och Örebro härader (tingsställe: Örebro)
samt Askers och Sköllersta härader
(tingsställe: Sköllersta).
Österplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, omfattar ö. sluttningen av Kinnekulle;
20,52 kvkm, 1,306 inv. (1934). 700 har åker,
836 har skogsmark. Egendom: Hönsäter (se
d. o.). Vid Vänern i n. Hällekis cementfabrik
och kalkstensbrott (569 inv. 1931). Ingår i ö.
och Kestads pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
