1509 Österländska kyrkan—österplana 1510 versen gav sig som hans uttrycksmedel. »Ärets visor» (1907), sagospelet »Bäckahästen» (1909) och »Blommande träd» (1910) visade, att han sökte närma sig verkligheten, det obetydliga, näraliggande i världen och finna det poetiskt, förenkla diktionen och flärdlöst tolka idyllernas själiska skönhet. »Facklor i stormen» (1913) hämtade sin inspiration till stor del ur stämningar av oro, missräkning och lidelse, som tidigare varit honom främmande. »Sånger i krig» (1917) voro ekon av världs kriget. Med »Idyllernas bok» (s. å.; 3:e uppl. 1920), en melodiskt finstämd, fyllig och livsbejakande lyrik, framstod han som den förnämste poetiske tolkaren av skånskt landskap och lynne och har i »De sju strängarna» (1922), »Jordens heder» (1927) och »Tonen från havet» (1933) med mognad gestaltningskonst även givit folklivsbilder från hembygden. Skildring och reflexion ha med åren intagit större rum i hans diktning, som likväl bevarar sin värme och sin rika, känsliga mottaglighet. — Av ö:s prosaböcker må nämnas »Dagens gärning» (3 bd, 1921, 1926, 1931), reseintrycken »En fläkt av Indien» (1923) och »Levant» (1924), »Människor och landskap» (1910), »Minuter och sekunder» (1912), »Tidsstämningar» (1916), »C. A. Hagberg» (1922), »Nicolovius och Söderslätt» (1925). Av hans övers, märkas Hofmannsthals »Elektra», Goethes »Dikt och sanning» och Masefields »Långfredag». 1922 blev han ordf, i Pennklubben. R-n B. Österländska kyrkan, dets. som ortodoxa kyrkan (se d. o.). österländska språk, se Orientaliska språk. österlövsta, socken i n. Uppsala län, Olands härad, kring Strömarån och dess mynning i den långgrunda Lövstaviken; 275,68 kvkm, 3,191 inv. (1934). Jämn skogsmark, som söderut övergår i Florornas mossmarker. Utmed kusten i n. och kring ån odlad bygd. 3,775 har åker, 16,544 har skogsmark. I ö. Lövsta (se d. o.) bruk och stationssamhälle (526 inv. 1931). Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus kontrakt. Östermalm, se Stockholm, sp. 520; om ö:s kyrka se Hedvig Eleonora. östermalma, säteri i Ludgo socken, Södermanlands län, s. v. om Gnesta; 1,006 har, därav 216 har åker; tax.-värde 340,700 kr. (1932). Slottet är uppf. på 1660-talet. Har sedan början av 1600-talet tillhört släkterna Ross, Bååth, Silfverstierna,Drakenhjelm, von Bersch-ner, Stackelberg, Groen och Adelsköld, köptes 1900 av H. E. Tigerschiöld (jfr d. o.). Nuv. ägare: greve K. A. Stackelberg. österman, Carl Emil, porträttmålare (1870—1927), tvillingbror till G. B. ö. Studerade vid Konstakad. i Stockholm, fortsatte studierna i Frankrike, Italien, Spanien o. a. länder 1894—99. ö. blev sedan uteslutande porträttmålare. Han utförde porträtt av »Gammal fru» (1899; Nationalmuseum), ko nung Oskar II (1899 och flera senare, ett i Nordiska museet), målaren E. Rosenberg (1901; Nationalmuseum), målaren R. Norstedt (1902; Konstakad.), konung Gustav V (1912; Stockholms slott) och greve F. Wacht-meister (1916; Konstakad.). Han fullbordade 1926 en stor grupptavla, »Sällskapet Iduns nämnd», ö. blev extra lärare vid Konsthögskolan 1902 och v. prof, där 1914. G-g N.* Emil (stående) och Bernhard Österman. Målning av B. Österman 1904. Österman, Gustaf Bernhard, porträttmålare (f. 1870 1:l/i), tvillingbror till C. E. ö. Studerade vid Konstakad., vistades utrikes 1897—1901 och sedan flera gånger. Bland hans arbeten märkas porträtt av Jonas Lie (1901; Göteborgs museum), Ivar Hallström, biskop G. Billing (1902), A. T. Geller-stedt (1905; Konstakad.), general A. Rappe (1908), II. Hildebrand (s. å.), Gustav V (1910, även senare), prinsessan Maria (1913), L. Looström (1915; Konstakad.), franske generalen Weygand (1920), Carl Laurin (1922) och drottning Viktoria av Spanien, ö. blev hovintendent 1919, överintendent 1933. G-gN? Östernorrland, medeltida namn på Österbotten. österns ortodoxa katolska och apostoliska kyrka, se Ortodoxa kyrkan. östernärkes domsaga, i Örebro län, under Svea hovrätt, omfattar 2 tingslag: Glanshammars och Örebro härader (tingsställe: Örebro) samt Askers och Sköllersta härader (tingsställe: Sköllersta). Österplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad, omfattar ö. sluttningen av Kinnekulle; 20,52 kvkm, 1,306 inv. (1934). 700 har åker, 836 har skogsmark. Egendom: Hönsäter (se d. o.). Vid Vänern i n. Hällekis cementfabrik och kalkstensbrott (569 inv. 1931). Ingår i ö. och Kestads pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt.