Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötlands län - Östergötlands museum - Östergötlands Svartå - Österhaninge - Österland - Österlandet - Österlen - Österlind, Allan - Österling, Anders Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östergötlands museum—Österling
1507
51,4 % av arrendatorer. 10,^41 brukningsdelar ha
0,2ø—10 har åker, 5,466 ha 10—50 har åker och
1,004 över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30): Vete 69.543, råg
29,338, korn 10,302, havre 72.204, blandsäd 80,399,
baljväxter 5,778, potatis 65,549, sockerbetor 16,246,
foderrotfrukter 203,714, hö 319,065.
U imd jur (1927): Hästar 40,297, nötkreatur
183,608, får 39,610, getter 166, svin 67,029, höns
399,328, bisamhällen 9,466.
Mejerihantering (1931) : 54 andels-, 13 gårds-,
3 gårdsuppköps- och 20 uppköpsmejerier; tillv. smör
3,802 ton, ost 3,695 ton.
Skog-, Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1931) : 852 arbetsställen med tills.
24,457 arb., därav på landsbygden 445 arbetsställen
och 10,647 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1933) : 742 km, därav 202 km statens (delar
av linjerna Stockholm—Malmö, Krylbo—Hallsberg—
Mjölby samt Katrineholm—Norrköping), 127 km
enskilda normalspåriga (Mjölby—Hästholmens järnväg
samt huvuddelen av Ö. centralbanan) och 413 km
enskilda smalspåriga (Mell. Östergötlands, Väderstad
—Skänninge—Bränninge, Norrköping—Söderköping—
Vikbolandets järnvägar samt delar av N.
Östergötlands, Norsholm—Västervik—Hultsfreds,
Eksjö—Ös-terbymo och Stavsjö järnvägar). Omnibuslinjer
(1933) : 136 koncessionera.de linjer; längd tills. 3,266
km. Sjöfart: I Ö:s hamnar ankommo och avgingo
1932 tills. 10,321 fartyg om 2,225,729 nettoton,
därav 644 fartyg om 549,567 ton i utrikes fart. Genom
Ö. gå Göta kanal och Kinda kanal (se dessa ord).
Indelning (1933): Städer: Linköping, Norrköping,
Söderköping. Motala, Vadstena och Skänninge med
egen jurisdiktion samt Mjölby under landsrätt.
Fögderier: Kinda och Ydre, Linköpings, Mjölby, Motala,
Finspångs samt Norrköpings. Domsagor: Kinda och
Ydre; Mjölby; Aska, Dals och Bobergs; Bråbygdens
och Finspånga läns; Hammarkinds, Stegeborgs och
Skärkinds; Linköpings. Härader: Finspånga län,
Bråbo, Memming, Lösing, Östkind, Björkekind,
Hammarkind, Skärkind, Åkerbo, Bankekind, Hanekind,
Gullherg, Boberg, Aska, Dal, Lysing, Göstring, Vifolka,
Valkebo, Kinda, Ydre. 146 lands- och 1
köpings-kommun, 6 municipalsamhällen.
Folkmängden har sedan sekelskiftet avtagit
på landsbygden men har på grund av
folkökningen i städerna ökat för hela länet.
Jordbruket, som är bundet till slättbygdernas
bördiga leror (se Östergötland, sp. 1501), är
huvudnäring. En omfattande
nyodlingsverk-samhet och många utdiknings- och
torrläggningsföretag ha i hög grad ökat åkerarealen
under 1800-talet och början av 1900-talet.
Slättbygden är en utpräglad herrgårdsbygd.
Lantmannanäringarna främjas genom
hushållningssällskapets verksamhet och genom
lantbruks-, lanthushålls- och
lantmannaskolor. Av industri är textilindustrien den mest
framträdande, lokaliserad framför allt till
Norrköping, övriga industristäder äro
Motala och Linköping. Landsbygdens största
industriorter äro Finspång, Åtvidaberg, Gusum
och Motala verkstad. Dessutom förekommer
metall-, trä-, tegel-, glas- och pappersindustri.
Av länets hamnar har Norrköping (jfr d. o.,
sp. 1238) den största trafiken, och där är
också det största antalet fartyg
hemmahörande. Läroverk finnas i Linköping och
Norrköping, samrealskolor i Vadstena, Motala,
Mjölby och Söderköping, kommunala mellanskolor
i Finspång, Norrköping, Skänninge,
Valde-marsvik och Åtvidaberg, folkhögskola i
Lun-nevad, teknisk elementarskola och
handels-gymnasium i Norrköping,
folkskolesemina-rium och småskoleseminarium i Linköping.
Lasarett finnas i Linköping, Norrköping,
Vadstena, Söderköping, Kisa och Finspång,
sanatorier i Kolmården och Stratomta,
sinnessjukhus, epidemisjukhus m. fl.
sjukvårdsinrätt
1508
ningar på skilda ställen, ö. med undantag
av Kvarsebo (se d. o.) tillhör Linköpings
stift, lyder under Göta hovrätt, bildar
ett landstings- och
hushållningssällskapsom-råde. ett inskrivningsområde inom ö.
armé-fördelningsområdet (ö. brigadområdet), en
valkrets med 8 representanter till Första
kammaren och en valkrets med 12
representanter till Andra kammaren. G-a J.
Östergötlands museum, i Linköping, tillhör
Östergötlands fornminnes- och museiförening
och grundades 1884 av kapten Anton
Ridder-stad, dess ledare till 1903. Samlingarna
omfatta (1934) 14,800 n:r (förhistoria 3.200,
allmoge- och högreståndskultur 9,300, tavlor och
kyrklig konst 2,300). Mest betydande är
konstsamlingen (donation av häradshövding
K. Dahlgren 1894), en av de största i
landsorten. Föremålen äro inrymda dels i hyrd
lokal, dels i två allmogestugor
(Krogsfalls-gården i Trädgårdsföreningens park). Under
ö. lyder också Onkel-Adamsgården vid
Hun-nebergsgatan, dr C. A. Wetterberghs hem. —
Vägledning av B. Cnattingius (1929). B. C-s.
Östergötlands Svartå, se Svartån 3.
österhaninge, socken i Stockholms län,
Sot-holms härad, på ö. Södertörnskusten; 156,81
kvkm, 2,955 inv. (1934). Når från
jordbruksbygderna utmed kusten upp i Hanvedens
skogstrakt, där en avsevärd förortsbebyggelse
utvecklats kring sjön Drevviken och
Nynäsbanan, främst vid Vendelsö (1,116 inv. *1931,
därav 704 i ö.) på gränsen mot Tyresö och
vid Handen (629 inv.). 2.695 har åker, 7.305
har skogsmark. Egendomar: Sandemar, Årsta
(se dessa ord), Tyresta, Söderby m. fl. På
Gålön Prins Carls uppfostringsinrättning och
vid kusten Årsta havsbad (se dessa ord).
Pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
österland, medeltida namn på Finland. Jfr
P. O. von Törne i Hist. Tidskr. för Finland
1921.
österlandet, se Orienten.
Österlen, se Skåne, sp. 1235 och bild 6.
österlind, Allan, målare (f. 1855 2/n).
Studerade vid Konstakad. och i Paris, är sedan
1877 bosatt i Frankrike, ö. deltog i
opponenternas utställning 1885 och i
Konstnärsförbundets utställning 1886, där han
utställde oljemålningarna »En olyckshändelse»
(Göteborgs museum) och »Dopet» (galleriet i
Helsingfors). Bland hans senare alster märkas
»Råttfångaren från Hameln» (1898;
Göteborgs museum) och »Bretagneska
bondkvinnor» (1913; Luxembourgmuseet). ö. är även
porträttmålare och tecknare samt har utfört
etsningar i färg (bl. a. i Nationalmuseum i
Stockholm). (E. L-k.)
Österling, Anders Johan, författare (f.
1884 13/4), fil. lic. 1914 i Lund, fil. hedersdr
där 1927. Ö. blev 1911 amanuens vid Lunds
univ.-bibl., var 1907—18 litterär medarb. i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och
anställdes 1919 i samma egenskap i Svenska
Dagbladet, teaterkritiker där 1925. Led. av
Sv. akad. (1919). — Ö:s första diktsamling,
»Preludier» (1904), väckte uppmärksamhet
genom yppig, romantiserande formgivning, ett
rikt stämningsliv och en trånande
skönhetslängtan. Den följdes av bl. a. samlingarna
»Offerkransar» (1905) och »Hälsningar» (1907),
vittnande om med vilken lätthet och behag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
