Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser och penningväsen - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österrike (Näringar—Kyrkliga förhållanden)
1513
Näringar. En stor del av befolkningen har
sin utkomst av jordbruk med boskapsskötsel.
Mest utpräglade jordbruksdistrikt äro
trakterna kring Donau i Nedre och Övre
Österrike, med betydande vete- och majsarealer.
Alplandet är företrädesvis ägnat åt
skogsbruk, odling av råg och havre, som äro de
viktigaste sädesslagen, samt boskapsskötsel,
där bedriven på samma sätt som i Schweiz.
I Tyrolen äro blott 4 % av arealen
odlings-jord. 1932 producerades 331,800 ton vete
(216,000 har), 132,200 ton majs (67,000 har),
615,400 ton råg (387,000 har), 389,800 ton
havre (307,000 har) och 10,204 ton sockerbetor
(43,000 har). Potatisskörden överstiger
behovet. Boskapsstocken uppgick 1930 till 247,724
hästar, 1,207,803 mjölkkor, 259,840 oxar,
78,765 tjurar och 766,843 ungnöt och kalvar.
Omkr. 35 % av arealen äro täckta av skog,
mest i Steiermark och Kärnten; barrskog
intar 74 % av hela skogsarealen. Skogarna
kunna dock ej utnyttjas fullt rationellt, då de
bl. a. äro fördelade på små brukningsdelar
och kommunikationerna äro otillräckliga.
Brunkolslagren äro betydande, särskilt i
Steiermark (centrum Leoben), och även
an-tracit förekommer, men stenkol måste
importeras. Vattenkraften är riklig; omkr. 1/e
av den var utbyggd 1927. I n. Steiermark vid
Eisenerz och s. sidan av Erzberg har
järnmalm brutits i dagbrott i mer än 1,000 år;
limonit och siderit brytas i n. ö. Kärnten.
Rika saltlager finnas i Salzkammergut i s. v.
övre Österrike, vid Hall i n. Tyrolen och vid
Hallein i Salzburg. Även något koppar, zink
och bly framställes.
Industrien är i synnerhet förlagd till Nedre
Österrike, som tills, m. Wien hyser omkr. 3/4
av landets industribefolkning. De mest
betydande industriområdena i alplandet äro
det steiermarkska metallindustridistriktet i
Murdalen och Vorarlbergs textildistrikt.
Järn- och kolindustrien behärskas av Alpine
Montangesellschaft, nära lierat med den
ruhr-westfaliska industrien. Främsta centra för
järn- och stålindustrien äro Graz, Wien, Steyr
och Linz. Träindustrien är betydande och
arbetar för export till Tyskland och Italien
men förser även den inhemska pappers-,
cellulosa- och möbelindustrien. Som en viktig
inkomstkälla bör också nämnas turisttrafiken
med centra i Wien och Innsbruck.
ö. måste införa stora mängder livsmedel,
spannmål, socker, frukt, grönsaker och även
kreatursprodukter samt råvaror till
textilindustrien. Handelsbalansen är i hög grad
passiv. Den har dock förbättrats under sista
året. 1932 hade importen ett värde av 1,400
mill. Schilling, exporten av 786 mill.
Schil-ling. 1933 hade införseln sjunkit till 1,191
mill., under det att exporten stigit till 815
mill. Schilling.
Bland de förnämsta posterna på importsidan
må nämnas spannmål och mjöl 126 mill.,
stenkol och torv 119,9 mill., kreatur 100,7 mill.,
bomull och bomullsvaror 81,4 mill., ull och
yllevaror 85,5 mill., siden och sidenvaror 47,5
mill., frukt och grönsaker 41,8 mill.; på
exportsidan trä och trävaror 81,8 mill., papper
och pappersvaror 89,8 mill., bomullsvaror 58,4
mill., sidenvaror 31.9 mill., yllevaror 46,4 mill.,
konfektionsvaror 34,7 mill., skinn och
skinn
1514
varor 38 mill., järn- och metallvaror 100 mill.
Schilling. Största handeln går på Tyskland,
Tjeckoslovakien, Ungern, Polen, Italien och
Jugoslavien.
Kommunikationer. Järnvägslinjernas
sammanlagda längd var 1932 6,717 km. De
viktigaste linjerna äro de, som följa de stora
v.—ö. längsdalarna samt de nordliga linjerna
Linz—Prag, Wien—Prag och Wien—Oderberg
ävensom linjen
Wien—Semmering—Klagen-furt—Villach (till Italien). Donau spelar stor
roll för både lokal- och transitotrafik. De
största hamnarna äro Wien och Linz. Donau
Dampfschiffahrtsgesellschaft är det största
rederiet. Lufttrafiken ombesörjes av det
statsunderstödda österreichische Luftverkehrs
A. G.
Mynt, mått och vikt. 30 juni 1925
infördes som myntenhet Goldschilling (= 100
Gro-schen), motsv. 10,000 Krönen av den förra
myntenheten, Krone, och innehållande 0,2117
g guld. Statsbanken präglar 2-, 1- och
1/2-Schillingsmynt i silver, 10- och 5-Groschen i
nickel, 2- och 1-Groschenmynt i koppar, sedan
1926 även 100 och 25 Schilling i guld.
Metersystemet är officiellt gällande. M.; H. S-a.
Statsfinanser och penningväsen.
Grundläggande för det ekonomiska återuppbyggandet
efter världskriget var det internationella lån
på 650 mill. Goldkronen, som efter
hänvändelse till Nationernas förbund enl. 1922 års
Genèveprotokoll tilldelades ö. I maj 1931
inledde storbanken österreichische
Credit-An-stalts betalningsinställelse en ny valutakris.
Enl. 1932 års Lausanneprotokoll erhöll ö. ett
ytterligare internationellt lån på 300 mill.
Goldschilling. Skuldsättningen till utlandet
angavs i aug. 1933 till sammanlagt 3,382,o
mill. guldschilling, därav staten 2,094,7 mill.
— 1933 års ord. inkomster stannade vid
1,247,6 mill. Schilling (skatter och tullar 805,2
mill., tobaksmonopolet 200,5 mill. etc.), medan
de ord. utgifterna nådde 1,329,2 mill. Schilling
(därav statsskulden 211,7 mill.). Ett inhemskt
premielån (nominellt 220 mill. Schilling)
emitterades 1933. — En ny centralbank
(österreichische Nationalbank) öppnades 1923 med
ensamrätt till sedelutgivning. 1934
samman-slogos ö:s övriga storbanker, Wiener
Bank-verein och Niederösterreichische
Escomptege-sellschaft, med österreichische Credit-Anstalt,
varigenom bankväsendet monopoliserades
(aktiemajoriteten innehas av staten). N. Sbg.
Kyrkliga förhållanden. Efter världskriget
räknar den rom.-kat. kyrkan omkr. 5,900,000
medl., fördelade på två ärkebiskopsdömen
(Wien och Salzburg). Dess förhållande till
staten har 1934 reglerats genom ett för
kyrkan mycket fördelaktigt konkordat.
Episko-patets makt har utvidgats. Två nya
biskops-stift skola upprättas (i Innsbruck och
Burgenland). Vid tillsättning av nya biskopar äger
regeringen ej vetorätt. Föreningar för
katolska intressen stå under biskoparna och
åtnjuta full frihet i organisatoriskt avseende.
De privata skolor, som underhållas av ordnar
och kyrkliga kongregationer, skola efter hand,
med bevarad katolsk ledning, bli offentliga
och av staten understödda. ö:s »evangeliska
kyrka», som 1926 anslöts till Deutscher
evan-gelischer Kirchenbund, indelas i fyra
super-intendenturer, tre med augsburgska (omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
