Österrike (Undervisning—Författning) 1515 250.000) och en med helvetiska (omkr. 13,000) bekännelsen. Statligt erkänd är även den herrnhutiska brödraförsamlingen. Dessutom finnas protestantiska sekter utan större betydelse. Gammalkatolikerna räkna omkr. 33,000, ortodoxa kyrkan omkr. 4,000 medl. Judarna uppgå till omkr. 215,000, de konfes-sionslösa till omkr. 120,000. E. Nwn. Undervisningen är obligatorisk för barn från 6 till 14 år, men befrielse kan erhåilas vid 12 år. Antalet skolpliktiga barn 1932 utgjorde 908,192. För fortsatt utbildning finnas gymnasier, realgymnasier, realskolor och högre flickskolor. 1931—32 var antalet lärjungar 59,374 med 4,644 lärare och lärarinnor. ö. har 3 statsuniv., i Wien, Graz och Innsbruck, samt teologisk fakultet i Salzburg. Antalet studerande vinterterminen 1932—33 var 17,580, därav 4,080 kvinnliga, och 2,552 voro rikstyskar. 12,159, därav 3.174 kvinnor, studerade i Wien. — Tekniska högskolor finnas i Wien och Graz, lantbruksinstitut och veterinärhögskola i Wien samt bergsakademi i Leoben. Bland övriga läroanstalter märkas handelshögskola i Wien och åtta handelsakad., akad. för bildande konst, för medaljörkonst samt fackhögskola för musik och skådespelarkonst i Wien. ö. Tidningspressens utveckling har i viss mån hämmats av censur men också av höga stämpelavgifter. Den 1923 införda annonsskatten i Wien har även utgjort en hämsko; spridningen hade tidigare motverkats också av kolportageförbud och vanan att läsa tidningar i kaféerna, ö. har omkr. 50 dagliga tidningar, därav ung. hälften i Wien. Äldst av Wientidningarna är den officiösa Amtliche Wiener Zeitung (gr. 1703). I utlandet är Neue Freie Presse (se d. o.) mest känd; av de övriga märkas Neues Wiener Tagblatt (gr. 1867), Neues Wiener Journal (gr. 1893), Volks-Zeitung (urspr. gr. 1855) och den kristligt sociala Reichspost (gr. 1894). Mest spridda äro Illustrierte Kronen-Zeitung (gr. 1900), Das Kleine Volksblatt (gr. 1929) och Kleine Volkszeitung (gr. 1893); den sistnämnda liksom Neues Wiener Tagblatt och Volks-Zei-tung äges av ö:s största tidningskoncern, Steyrermühl Papierfabriks- und Verlagsgesell-schaft. De största socialdemokratiska tidningarna voro Arbeiter-Zeitung (gr. 1889) och Das Kleine Blatt (gr. 1927). Av landsortstidningarna må nämnas Tagespost i Graz (urspr. gr. 1700). Officiell telegrambyrå är Amtliche Nachrichtenstelle (gr. 1860). A. A-t. För svar sväsendet reglerades genom Saint-Germainfreden 1919. Enl. denna utgöras ö:s försvarskrafter av förbundsarmén. Militärt flygvapen och sjöstridskrafter få ej finnas; blott några patrullbåtar för flodpolistjänsten tillåtas. Förbundsarmén står under rikspresidentens överbefäl. Under honom utövas befälsrätten av försvarsministern, under vilken står arméinspektören; honom äro inspektörerna för de olika truppslagen underställda. — Förbundsarmén består av 6 brigader, sammansatta av flera truppslag. Tills, finnas: av infanteri 12 reg:ten, 4 självständiga bataljoner och 6 velocipedbataljoner; av kavalleri 6 skvadroner; av artilleri (olika slag) 6 grupper; dessutom ingenjör-, sjukvårds- och trängtrupper. — Arméns rekryte 1516 ring är grundad på värvning; allmän värnplikt får ej tillämpas. Dess styrka får ej överskrida 30,000 man, inräknat 1.500 officerare och 2,000 underofficerare. Tjänstetiden är för officerarna 20 år, för underofficerare och manskap minst 12 år, därav minst 6 år i aktiv tjänst och den övriga tiden i hem-förlovningsklassen. ö. tillerkännes rätt att utom denna armé för gränsbevakning hålla vissa gendarmeri- och polistrupper. S:t-Ger-mainfördraget innehåller åtskilliga förbud, mot utarbetande av mobiliseringsplaner, mot införande av vapen m. m., samt detaljerade föreskrifter rörande antalet tillåtna vapen av olika slag och ammunitionsförråd. På grund av ö:s ekonomiska nödläge har man nöjt sig med 20.000—22.000 man. Då på grund av den politiska utvecklingen på senare tid förbundsregeringen ansett en ökning av republikens militära maktmedel erforderlig, har efter underhandlingar med fredsfördragets signatärmakter från okt. 1933 vid sidan av förbundsarmén börjat uppsättas en hjälpkår (das Militärassistenzkorps), vars manskap utgöres av värvade med 5—-6 månaders aktiv tjänstgöringstid, varefter de kvarstå ett år i hemförlovningsklassen. Ärl. beräknas 16.000—20.000 man bli inkallade. Systemet avses blott bli provisoriskt. Det har betecknats som ett milissystem på värvningens grund och blivit politiskt uppmärksammat som ev. ledande till allmän värnplikt. M. B-dt. Flagga. ö:s nationalflagga är röd, vit och röd i horisontella fält; jfr pl. vid art. Flagga. Författning. Enl. den 1 maj 1934 promul-gerade författningen är ö. en korporativ för-bundsstat, bestående av den förbundsomedel-bara staden Wien och 8 provinser (Länder). Den lagstiftande makten — i den föreg. författningen utövad av ett parlament på två kamrar, förbundsrådet och nationalrådet — innehas av förbundsdagen, Bundestag, som avgör om framlagda lagförslag, sedan de först behandlats av följ, rådgivande organ: 1) statsrådet, Staatsrat, vars 40—50 medl. utses av presidenten på 10 år bland särskilt framstående medborgare; 2) kulturrådet, Bundeskulturrat, vars 30—40 medl. representera lagligt organiserade kyrkor och reli-giösa sammanslutningar, skol- och folkbild-ningsväsende, vetenskap och konst; 3) ekonomiska rådet, Bundeswirtschaftsrat, bestående av 70—80 delegerade för ö:s 7 stånds-korporationer, av vilka de viktigaste omfatta åker- och skogsbruk, industri och bergsbruk, handel och samfärdsel, finanser samt lärda yrken; 4) provinsrådet, Länderrat, bestående av de 8 provinsguvernörerna och 8 finansrepresentanter för provinsregeringarna samt Wiens borgmästare och dess finanschef. Förbundsdagen består af 59 medl. av de fyra råden: 20 från stats-, 10 från kultur-, 20 från ekonomiska och 9 från provinsrådet. Presidenten, som har den verkställande makten, väljes för sju år så, att förbundsför-samlingen, Bundesversammlung, bestående av de fyra rådens samtliga medl., utser tre kandidater, av vilka en väljes av ö:s borgmästare. Presidenten till- och avsätter re-