Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike - Kyrkliga förhållanden - Undervisning - Tidningspress - Försvarsväsen - Flagga - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österrike (Undervisning—Författning)
1515
250.000) och en med helvetiska (omkr. 13,000)
bekännelsen. Statligt erkänd är även den
herrnhutiska brödraförsamlingen. Dessutom
finnas protestantiska sekter utan större
betydelse. Gammalkatolikerna räkna omkr.
33,000, ortodoxa kyrkan omkr. 4,000 medl.
Judarna uppgå till omkr. 215,000, de
konfes-sionslösa till omkr. 120,000. E. Nwn.
Undervisningen är obligatorisk för barn
från 6 till 14 år, men befrielse kan erhåilas
vid 12 år. Antalet skolpliktiga barn 1932
utgjorde 908,192. För fortsatt utbildning
finnas gymnasier, realgymnasier, realskolor och
högre flickskolor. 1931—32 var antalet
lärjungar 59,374 med 4,644 lärare och
lärarinnor. ö. har 3 statsuniv., i Wien, Graz och
Innsbruck, samt teologisk fakultet i Salzburg.
Antalet studerande vinterterminen 1932—33
var 17,580, därav 4,080 kvinnliga, och 2,552
voro rikstyskar. 12,159, därav 3.174 kvinnor,
studerade i Wien. — Tekniska högskolor
finnas i Wien och Graz, lantbruksinstitut och
veterinärhögskola i Wien samt bergsakademi
i Leoben. Bland övriga läroanstalter märkas
handelshögskola i Wien och åtta handelsakad.,
akad. för bildande konst, för medaljörkonst
samt fackhögskola för musik och
skådespelarkonst i Wien. ö.
Tidningspressens utveckling har i viss mån
hämmats av censur men också av höga
stämpelavgifter. Den 1923 införda annonsskatten
i Wien har även utgjort en hämsko;
spridningen hade tidigare motverkats också av
kolportageförbud och vanan att läsa tidningar
i kaféerna, ö. har omkr. 50 dagliga
tidningar, därav ung. hälften i Wien. Äldst av
Wientidningarna är den officiösa Amtliche
Wiener Zeitung (gr. 1703). I utlandet är
Neue Freie Presse (se d. o.) mest känd; av
de övriga märkas Neues Wiener Tagblatt (gr.
1867), Neues Wiener Journal (gr. 1893),
Volks-Zeitung (urspr. gr. 1855) och den kristligt
sociala Reichspost (gr. 1894). Mest spridda
äro Illustrierte Kronen-Zeitung (gr. 1900),
Das Kleine Volksblatt (gr. 1929) och Kleine
Volkszeitung (gr. 1893); den sistnämnda
liksom Neues Wiener Tagblatt och
Volks-Zei-tung äges av ö:s största tidningskoncern,
Steyrermühl Papierfabriks- und
Verlagsgesell-schaft. De största socialdemokratiska
tidningarna voro Arbeiter-Zeitung (gr. 1889) och
Das Kleine Blatt (gr. 1927). Av
landsortstidningarna må nämnas Tagespost i Graz
(urspr. gr. 1700). Officiell telegrambyrå är
Amtliche Nachrichtenstelle (gr. 1860). A. A-t.
För svar sväsendet reglerades genom
Saint-Germainfreden 1919. Enl. denna utgöras ö:s
försvarskrafter av förbundsarmén.
Militärt flygvapen och sjöstridskrafter få ej
finnas; blott några patrullbåtar för
flodpolistjänsten tillåtas. Förbundsarmén står under
rikspresidentens överbefäl. Under honom
utövas befälsrätten av försvarsministern, under
vilken står arméinspektören; honom äro
inspektörerna för de olika truppslagen
underställda. — Förbundsarmén består av 6
brigader, sammansatta av flera truppslag. Tills,
finnas: av infanteri 12 reg:ten, 4
självständiga bataljoner och 6 velocipedbataljoner; av
kavalleri 6 skvadroner; av artilleri (olika
slag) 6 grupper; dessutom ingenjör-,
sjukvårds- och trängtrupper. — Arméns
rekryte
1516
ring är grundad på värvning; allmän
värnplikt får ej tillämpas. Dess styrka får ej
överskrida 30,000 man, inräknat 1.500
officerare och 2,000 underofficerare. Tjänstetiden
är för officerarna 20 år, för underofficerare
och manskap minst 12 år, därav minst 6 år
i aktiv tjänst och den övriga tiden i
hem-förlovningsklassen. ö. tillerkännes rätt att
utom denna armé för gränsbevakning hålla
vissa gendarmeri- och polistrupper.
S:t-Ger-mainfördraget innehåller åtskilliga förbud,
mot utarbetande av mobiliseringsplaner, mot
införande av vapen m. m., samt detaljerade
föreskrifter rörande antalet tillåtna vapen av
olika slag och ammunitionsförråd.
På grund av ö:s ekonomiska nödläge har
man nöjt sig med 20.000—22.000 man. Då
på grund av den politiska utvecklingen på
senare tid förbundsregeringen ansett en
ökning av republikens militära maktmedel
erforderlig, har efter underhandlingar med
fredsfördragets signatärmakter från okt. 1933
vid sidan av förbundsarmén börjat uppsättas
en hjälpkår (das Militärassistenzkorps), vars
manskap utgöres av värvade med 5—-6
månaders aktiv tjänstgöringstid, varefter de
kvarstå ett år i hemförlovningsklassen. Ärl.
beräknas 16.000—20.000 man bli inkallade.
Systemet avses blott bli provisoriskt. Det
har betecknats som ett milissystem på
värvningens grund och blivit politiskt
uppmärksammat som ev. ledande till allmän
värnplikt. M. B-dt.
Flagga. ö:s nationalflagga är röd, vit och
röd i horisontella fält; jfr pl. vid art.
Flagga.
Författning. Enl. den 1 maj 1934
promul-gerade författningen är ö. en korporativ
för-bundsstat, bestående av den
förbundsomedel-bara staden Wien och 8 provinser (Länder).
Den lagstiftande makten — i den föreg.
författningen utövad av ett parlament på två
kamrar, förbundsrådet och nationalrådet —
innehas av förbundsdagen, Bundestag,
som avgör om framlagda lagförslag, sedan de
först behandlats av följ, rådgivande organ:
1) statsrådet, Staatsrat, vars 40—50 medl.
utses av presidenten på 10 år bland särskilt
framstående medborgare; 2) kulturrådet,
Bundeskulturrat, vars 30—40 medl.
representera lagligt organiserade kyrkor och
reli-giösa sammanslutningar, skol- och
folkbild-ningsväsende, vetenskap och konst; 3)
ekonomiska rådet, Bundeswirtschaftsrat,
bestående av 70—80 delegerade för ö:s 7
stånds-korporationer, av vilka de viktigaste omfatta
åker- och skogsbruk, industri och bergsbruk,
handel och samfärdsel, finanser samt lärda
yrken; 4) provinsrådet, Länderrat, bestående
av de 8 provinsguvernörerna och 8
finansrepresentanter för provinsregeringarna samt Wiens
borgmästare och dess finanschef.
Förbundsdagen består af 59 medl. av de fyra råden: 20
från stats-, 10 från kultur-, 20 från ekonomiska
och 9 från provinsrådet. Presidenten,
som har den verkställande makten,
väljes för sju år så, att
förbundsför-samlingen, Bundesversammlung,
bestående av de fyra rådens samtliga medl., utser tre
kandidater, av vilka en väljes av ö:s
borgmästare. Presidenten till- och avsätter re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
