Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersjön, Baltiska havet - Östersjöprovinserna (Baltiska provinserna) - Österskär - Österslöv - Österström, Axel Ivar Emanuel - Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533
östersjöprovinserna—Östersund
1534
nomgående rätt stor på grund av cirkulationen
inom detta vattenlager. Minst är syrehalten i
djupen omkring Gotland. Djupvattnet där
förnyas endast genom inströmningen av vatten
från världshavet, och denna äger rum med
stora mellanrum. Denna etappvisa vandring
av det salta vattnet inåt ö:s inre delar
under ständig uppblandning med överliggande
lager av lägre salthalt och motsatt rörelse
förklarar den egendomliga
salthaltsfördel-ningen i ö. Betydelsen av det inströmmande
saltvattnet visar sig också däri, att
vattenståndet i ö. icke är högst om våren, då det
av flodernas högvatten alstrade sötvattnet är
mäktigast, utan först om hösten. Vattnets
temp. är inom det övre vattenlagret i ö.
nästan densamma från senhösten till
senvintern, under våren och sommaren sker en
uppvärmning av ytlagret till 15°—18° C, som
genom turbulensen meddelas till
underliggande lager ned till 20—25 m djup. Därefter
avtar temp. snabbt till omkr. 40 m djup, där
den är 3°—6° C. Under sensommaren och
hösten sker en mycket kraftig vertikal
vattenomsättning, varigenom ända ned till omkr.
50 m djup ung. samma temp. av 6°—9° C
uppnås. Under detta djup deltager vattnet
icke i den årliga värmeomsättningen, och det
företer därför helt andra
temperaturförhållanden, som sammanhänga med
saltvattens-inströmningarna. ö. utövar ett betydande
inflytande på luftens temp. i omgivningen. Den
årliga värmemängden, som omsättes, beräknas
till 52,800 gcal per kvcm. Strömningarna
inom ö:s ytlager bestämmas huvudsaki. av
vindarna och jordrotationen. De ha i regel ringa
hastighet. Även tidvattensströmmarna äro
svagt utvecklade, och den normala skillnaden
mellan ebb och flod är i södra ö. vid Kiel blott
7 cm, i norra ö. vid Ratan 3,6 cm.
Isbildning förekommer varje vinter i ö. i växlande
utsträckning. Bottniska viken är normalt
tillfrusen varje år nov.—maj, och i det smala
sundet vid Hvarken bär isen ung. vart tredje
år. I Bottenhavet fryser vattnet längs
kusterna. Under stränga vintrar blir Ålandshav
isbelagt med körbar is. I de n. och centrala
delarna av ö. medför drivisen ofta stora
svårigheter för sjöfarten, och blott under milda
vintrar kan den obehindrad fortgå året om.
Vid de s. kusterna hindras sjöfarten blott
under stränga vintrar. Sjöfarten i ö. är
betydande. I ö:s nordligare bäcken äger ett
givande fiske särskilt av strömming och sik
rum, i övriga Ö. särskilt av ål, flatfisk av
olika slag och lax. — Om temp., salthalt m. m.
i Bottniska viken och Finska viken se även
»Atlas över Finland 1925» (1925—28). A-lW-n.
östersjöprovinserna (Baltiska
provinserna), sedan början av 1800-talet
förekommande namn på de i stora nordiska
kriget (1700—-21) av Ryssland erövrade
länder vid Östersjön, som utgjorde
guvernemen-ten Estland, Livland och Kurland. Stundom
inbegreps i ö. även Ingermanland, som hörde
till guv. S:t Petersburg. Jfr Baltiska
staterna. Rörande litt. om ö:s svenska
tid jfr R. Liljedahl i Ilist. Tidskr. 1929. A. S-k.
österskär, se österåker 1.
österslöv, socken i Kristianstads län,
Vil-lands härad, mellan Råbelövs- och
Oppmanna-sjöarna, i n. utkanten av Kristianstadsslätten;
48,13 kvkm, 1,255 inv. (1934). 2,181 har åker,
1,155 har skogsmark. Egendom: Karsholm (se
d. o.). Pastorat i Lunds stift, Villands kontr.
österström, Axel Ivar Emanuel,
redaktör, politiker (f. 18 8 7 28/s). Var red. av
Norra Västerbotten 1910—13 och
Norrbot-tenstidningen 1915—16 och är sedan 1916 red.
och utgivare av Västernorrlands Allehanda,
ö. var 1922—24 och är sedan 1933 led. av
Andra kammaren samt var 1925—32 led. av
Första kammaren. lian tillhör Frisinnade
folkpartiet men har på senare tiden i vissa
frågor intagit en obunden ställning (1933 års
krisuppgörelse), ö. har flitigt anlitats i det
statliga utredningsarbetet. Gl.
Östersund, residensstad i Jämtlands län,
vid Östersundet mellan Frösön och Storsjöns
n. ö. strand; 3,933 har, därav 3,576 har iand
(inom stadsplan 270 har), 15,035 inv. (1934).
ö. ligger i länets
förnämsta
jordbruksbygd, Storsjöbygden,
omkr. 300 m ö. h., och
är centrum för
järnvägs-, omnibus- och
landsvägsleder till
landskapets olika
delar. Staden ligger
på sluttningen mot
Storsjön och förbindes
av Oskarsbron med
Frösön (jfr d. o.). I
den regelbundet
planerade, till största delen
trähusbebyggda
staden, varmed
munici-palsamhället Odens-lund i s. ö.
inkorporerades 1918, framträda utom den 1846
invigda enkla träkyrkan särskilt rådhuset,
stadens märkligaste byggnad (1912), och
Jämtlands biblioteks (se d. o.) byggnad (båda
ritade av F. B. Wallberg) samt post- och
telegrafhuset (av G. Hermansson; 1911). Vid
Stortorget märkas bl. a. sparbankens och
Sv. handelsbankens hus (det senare av
Wallberg) samt Grand hotell och vid Strandgatan
i v. länsresidenset, ö:s äldsta
monumentalbyggnad, uppf. på 1840-talet, samt vid
Kyrk-gatan den gamla vackra läroverksbyggnaden
(nu folkskola), uppf. 1849. Vid stranden ligger
Badhusparken, ö:s förnämsta plantering, med
O. Ahlbergs skulpturgrupp »Far och son». 1 n.
märkes det nyligen ombyggda lasarettet,
länsarkivets nybyggnad samt det av Wallberg
ritade ståtliga Jämtlands läns museum (1928
—30) med föreningen Heimbygdas och
Jämtlands läns konstförenings samlingar. Strax
därinvid ligga friluftsmuseet Jamtli (se d. o.)
och idrottsplatsen. Storgatan och Prästgatan
äro huvudgator. Industrien omfattade 1931 42
arbetsställen med tills. 588 arb., däribland en
av S. J:s huvudverkstäder. ö:s elektriska
a.-b. (gr. 1889, aktiekap. 500.000 kr.), som
äger elektricitetsverket, Vålbackens
tegel-bruks-a.-b., ö:s ångbryggeri, Otterströms
möbelindustri och L. A. Jonssons skidfabrik.
Staden är säte för hushållningssällskapet och
länets köpmannaförbund, har riksbankskontor,
sparbank, huvudkontor för Jämtlands
folkbank, två andra bankkontor samt
tullkammare. N. arméfördelningens chefsexpedition,
Bild 1.
Östersunds vapen.
I blått fält ett framvänt
älghuvud av silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
