1539 östkap—östman 1540 Bild 1. Östhammars vapen. Skölden delad av grönt och silver; i det gröna fältet ett genomgående, svart nät, i silverfältet en bjälkvis ställd, grön fisk. fjärden), 1,179 inv. (1934). Huvudgatan är den n.—s. Drottninggatan. Bland byggnader märkas kyrkan (invigd 1675, tillbyggd på 1700-talet) oeh rådhuset (1700-talet). Vid fjärden ligger den om sommaren mycket besökta badanstalten (Lorenzholm), som vintertid inrymmer ö:s högre folkskola. Handel och hantverk äro ö:s huvudnäringar; industrien omfattade 1931 endast 6 arbetsställen med 32 arb. ö. har två affärs-bankskontor, länslasarett, epidemisjukhus, sinnesslöanstalt samt egen tidning (östhammars Tidning, 2 ggr i veckan). Regelbunden omnibustrafik till Dannemora, Gimo och Häverödals järnvägsstationer samt öregrund; hamnen (3,5 m djup) har sommartid ångbåts-förbindelse med Stockholm. Tax.-värdet å fastighet 1932 var 3,943,200 kr., därav 1,170.500 kr. å skattefri, den tax. inkomsten 1,041,490 kr., stadens tillgångar 31 dec. 1931 659,641 kr. och dess skulder 297,075 kr. ö. lyder under landsrätt (Norra Roslags domsaga och Frösåkers tingslag) samt ingår i Börstils och ö:s pastorat i Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt. S. F. ö. privilegierades 1368 och 1444. I slutet på 1400-talet uppgrundades farleden till staden, och 1491 flyttade många borgare till öregrund. Då detta 1521 förstörts, började man bygga ett nytt Ö., nu närmare havet, på det s. k. Guldskäret. Staden fick sina privilegier bekräftade 1539, plundrades 1719 av ryssarna och ödelädes 1795 av en eldsvåda. Vid mitten ar 1800-talet började fisket — ö:s huvudnäring — att avtaga och staden gå tillbaka. Först sedan badanstalten 1882 anlagts, vaknade den till nytt liv. I ö:s närhet låg i slutet av 1300- och början av 1400-talet ett fäste, östhammarshus, vilket under Engel-brektsfejden 1434 brändes av sin danske fogde. Å. S-n. ÖSTKINDS HP Skala 500000 Litt.: Hj. Strömberg, »Ur ö:s krönika» (1908); R. Hagberg, »Ur ö:s historia» (1930). Östkap, Kap D e z j n e v, Sibiriens och asiatiska fastlandets östligaste udde, vid Be-ringssund, under 66° 3' n. br. och 169° 44' ö. Igd. östkarelen, se Karelen 3. östkind, härad i Östergötlands län, kring Bråvikens yttre del; 361,42 kvkm, 5.974 inv. (1934). Omfattar n. ö. delen av Vikbolandet (se d. o.) med socknarna ö. Stenby, ö. Husby, Häradshammar och Jonsberg samt n. om Brå-viken Kvarsebo socken i Kolmårdens skogstrakter. 1 ö. vidsträckt skärgård med bl. a. Arkö (se d. o.). 9,799 har åker, 16.766 har skogsmark. Jordbruk, småindustri och i skärgården fiske. Ytterst på Vikbolandet ligger Arkösunds hamnplats. Kommunikationer: se kartan vid Östergötland. Tillhör Norrköpings fögderi samt Bråbygdens och Fin-spånga läns domsaga. östkinesiska havet, kin. Tung-hai, ett av de östasiatiska randhaven, innanför Riukiu-öarna och Kyushu; fortsättes mot n. av G u 1 a havet (se d. o.). Östkustbanan, se Ostkustbanan. Östlandet, den del av Norge, som ligger s. om Dovre men ö. om Langfjellene. östlandsrasen, se Norska hästen. östman, Nils Fredrik, arkivarie (f. 1882 3/2). Studerade vid Uppsala universitet 1907—09, vid Stockholms högskola 1912—13, var föreståndare för rådhusarkivet i Stockholm 1917—30 och blev efter omorganisationen av stadens arkiv arkivarie där 1930. ö., som är framstående Stockholmskännare, har bl. a. skrivit »Förteckning över Stockholmsbilder», 1—3 (i S:t Eriks Årsbok 1911—20), »Lambertska arfvet» (1917), »Rosenbad, Cbris-toffer Thiels badhus och andra historier» (1923) och »Djurgården förr A. B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET ÖSTHAMMAR Skala 1:16000 1 Torget 2 Bank 3 Post-o telegrafhus (underbyggn )