Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östhammar - Östkap, Kap Dezjnev - Östkarelen - Östkind - Östkinesiska havet - Östkustbanan - Östlandet - Östman, Nils Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1539
östkap—östman
1540
Bild 1.
Östhammars vapen.
Skölden delad av grönt och
silver; i det gröna fältet
ett genomgående, svart nät,
i silverfältet en bjälkvis
ställd, grön fisk.
fjärden), 1,179 inv. (1934). Huvudgatan är
den n.—s. Drottninggatan. Bland byggnader
märkas kyrkan (invigd 1675, tillbyggd på
1700-talet) oeh rådhuset (1700-talet). Vid
fjärden ligger den om
sommaren mycket
besökta badanstalten
(Lorenzholm), som
vintertid inrymmer ö:s
högre folkskola.
Handel och hantverk äro
ö:s huvudnäringar;
industrien omfattade
1931 endast 6
arbetsställen med 32 arb.
ö. har två
affärs-bankskontor, länslasarett, epidemisjukhus,
sinnesslöanstalt samt
egen tidning
(östhammars Tidning, 2 ggr
i veckan).
Regelbunden omnibustrafik till
Dannemora, Gimo och
Häverödals järnvägsstationer samt öregrund;
hamnen (3,5 m djup) har sommartid
ångbåts-förbindelse med Stockholm. Tax.-värdet å
fastighet 1932 var 3,943,200 kr., därav 1,170.500
kr. å skattefri, den tax. inkomsten 1,041,490
kr., stadens tillgångar 31 dec. 1931 659,641
kr. och dess skulder 297,075 kr. ö. lyder
under landsrätt (Norra Roslags domsaga och
Frösåkers tingslag) samt ingår i Börstils och
ö:s pastorat i Ärkestiftet, Olands och
Frösåkers kontrakt. S. F.
ö. privilegierades 1368 och 1444. I slutet
på 1400-talet uppgrundades farleden till
staden, och 1491 flyttade många borgare till
öregrund. Då detta 1521 förstörts, började man
bygga ett nytt Ö., nu närmare havet, på det
s. k. Guldskäret. Staden fick sina privilegier
bekräftade 1539, plundrades 1719 av ryssarna
och ödelädes 1795 av en eldsvåda. Vid mitten
ar 1800-talet började fisket — ö:s
huvudnäring — att avtaga och staden gå tillbaka.
Först sedan badanstalten 1882 anlagts,
vaknade den till nytt liv. I ö:s närhet låg i
slutet av 1300- och början av 1400-talet ett
fäste, östhammarshus, vilket under
Engel-brektsfejden 1434 brändes av sin danske
fogde. Å. S-n.
ÖSTKINDS HP
Skala 500000
Litt.: Hj. Strömberg, »Ur ö:s krönika»
(1908); R. Hagberg, »Ur ö:s historia» (1930).
Östkap, Kap D e z j n e v, Sibiriens och
asiatiska fastlandets östligaste udde, vid
Be-ringssund, under 66° 3’ n. br. och 169° 44’
ö. Igd.
östkarelen, se Karelen 3.
östkind, härad i Östergötlands län, kring
Bråvikens yttre del; 361,42 kvkm, 5.974 inv.
(1934). Omfattar n. ö. delen av Vikbolandet
(se d. o.) med socknarna ö. Stenby, ö. Husby,
Häradshammar och Jonsberg samt n. om
Brå-viken Kvarsebo socken i Kolmårdens
skogstrakter. 1 ö. vidsträckt skärgård med bl. a.
Arkö (se d. o.). 9,799 har åker, 16.766 har
skogsmark. Jordbruk, småindustri och i
skärgården fiske. Ytterst på Vikbolandet ligger
Arkösunds hamnplats. Kommunikationer: se
kartan vid Östergötland. Tillhör
Norrköpings fögderi samt Bråbygdens och
Fin-spånga läns domsaga.
östkinesiska havet, kin. Tung-hai, ett av
de östasiatiska randhaven, innanför
Riukiu-öarna och Kyushu; fortsättes mot n. av G u 1 a
havet (se d. o.).
Östkustbanan, se Ostkustbanan.
Östlandet, den del av Norge, som ligger s.
om Dovre men ö. om Langfjellene.
östlandsrasen, se Norska hästen.
östman, Nils Fredrik, arkivarie (f.
1882 3/2). Studerade vid Uppsala
universitet 1907—09, vid
Stockholms högskola 1912—13, var
föreståndare för rådhusarkivet i
Stockholm 1917—30 och blev efter
omorganisationen av stadens arkiv
arkivarie där 1930. ö., som är
framstående Stockholmskännare, har
bl. a. skrivit »Förteckning över
Stockholmsbilder», 1—3 (i S:t Eriks
Årsbok 1911—20), »Lambertska
arfvet» (1917), »Rosenbad,
Cbris-toffer Thiels badhus och andra
historier» (1923) och »Djurgården förr
A. B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
ÖSTHAMMAR
Skala 1:16000
1 Torget
2 Bank
3 Post-o telegrafhus
(underbyggn )
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>