Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övertjurbo - Övertoner, Alikvottoner, Harmoniska toner, Naturtoner - Övertorneå - Övertryck - Överum - Överuman el. Övre Uman - Övervattenstub - Öververk - Överås - Övningsfartyg - Övningsämnen - Övraby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1571
Över tjurbo—övraby
1572
övertjurbo, härad i
Västmanlands läns
Väst-manlandsdel, invid
Upplands- och
Dalagränserna; 537,86 kvkm, 7,190
inv. (1934).
Landskommuner: Kumla, Kila,
Sala och Möklinta. Delas
av Sala stad i en
nordlig, övervägande
skog-bevuxen, mera höglänt
del samt en sydlig av
Mälarslättskaraktär. De
viktigaste
jordbruksbygderna ligga utmed
Sag-ån och dess biå
Ransta-ån. Nära s. v. gränsen
löper Badelundaåsen.
14,819 har åker, 29,639
har skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk. I
Kumla ligger Tärna
folkhögskola och i Kila
Sätra brunn. Tillhör
Salbergs-Väsby fögderi
och Västmanlands ö. domsaga.
övertoner, Alikvottoner,
Harmoniska toner, Naturtoner, de bitoner,
som utgöra förutsättningar för klangen. De
äro högre än klangens grundton, i det att
de utföra 2, 3, 4 o. s. v. gånger så många
svängningar per sek. som denna. Serien av
de första ö. är t. ex. för tonen C:
De med x betecknade passa ej fullt in i vårt skalsystem.
övertoner användas på stråkinstrument
som »flageolettoner» (se d. o.) samt hos
blås-instrument såsom »naturskala» och
»överblåsta toner». — Rameau byggde på de redan
tidigare påvisade och förklarade ö. sitt
harmoniska system (1721). Ohm framställde 1843
den för förklaringen av den musikaliska
klangen grundläggande teorien om ö. Jfr
Klangfärg och Ton. H. G-t.
Övertorneå. 1. Socken i Norrbottens län,
Torneå tingslag, utmed Torne älv på en
sträcka av omkr. 70 km; 1,741,96 kvkm, 5,280
inv. (1934), därav 2,291 inv. i Svansteins (se
d. o.) kyrkobokföringsdistrikt. Huvudbygden
ligger kring kyrkbyn Matarengi (se d. o.), som
är övre Tornedalens trafik- och
handelscent-rum. 701 har åker, 92,001 har skogsmark,
närmare 70,000 har impediment. Pastorat i
Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.
2. Fi. Y’litornio el. A’lkkula, socken i
Uleå-borgs län, Finland, vid Torne älv; 2,667
kvkm, 5,743 inv. (1933), finsktalande.
övertryck. 1. (Fys.) Det hos ett fluidum
uppmätta trycket utöver atmosfärtrycket,
brukar ofta anges i atmosfärer under
.förkortningen atö till skillnad från ata, absoluta
trycket, som är 1 atm. mera. J. T.
2. Se Fotolitografi och Litografi.
överum. 1. Socken i Kalmar län, N. Tjusts
(se d. o., med karta) härad, bildad 1931 av
från Lofta, V. Eds, Ukna, Dalhems och
Gamleby socknar avskilda områden kring ö:s järn-
bruk (se nedan); 69,50 kvkm, 1,442 inv. (1934).
Sjörik skogs- och bergstrakt. Pastorat i
Linköpings stift, N. Tjusts kontrakt.
2. Järnbruk i ö:s socken (se ovan) med
följ, fabriksanläggningar: mek. verkstad,
gjuteri, aduceringsverk, snickerifabrik, sågverk
och kvarn. Vid bruket, som äges av a.-b. ö:s
bruk (gr. 1882, aktiekap. 1.850,000 kr., 412
arb.), tillverkas lantbruksredskap (främst
plogar, harvar och traktorredskap), gjutgods och
aducerat gods, sågade och hyvlade trävaror,
byggnadssnickerier och träull. Årlig
omsättning omkr. 3 mill. kr. — 1655 erhöll Abraham
De Besche jämte »participanter» privilegium
att vid ö. bedriva tackjärnsblåsning och
stångjärnssmide. 1662, då Pierre (Peter) de
Trij stod som ägare av ö., privilegierades det
för ett styckegjuteri. Ytterligare privilegier
meddelades 1706, 1733 och 1776, vid
sistnämnda år för en manufaktursmedja, ö.
tillhörde släkterna De Besche och de Trij (Try)
till 1747, då det såldes till den stockholmska
köpmanssläkten Sten, i vars ägo det var till
1816. Då köptes det av frih. J. C. Adelswärd
på Adelsnäs och var efter hans död 1852
änkesäte för hans friherrinna, Maria
Adelswärd. Vid hennes död 1860 övergick ö. till
mågen Adolphe Stackelberg, som 1873 sålde
ö. till ett engelskt bolag. A.-b. örs bruk,
som till 1918 ägdes av engelsmän, äges nu av
Sv. tändsticks-a.-b.
överuman el. ö v r e U m a n, se U m e älv.
övervattenstub, se Torpedtub.
öververk, en manual i
orgeln (se d. o.).
överås, se M e t o d i s m,
sp. 1260.
övningsfartyg, se
Skolfartyg.
Övningsämnen. I stad-
gorna för olika slag av läroanstalter skiljes
ofta mellan läro- (el. läs-) ämnen och
övningsämnen. ö. i de allm. läroverken äro:
välskrivning, teckning, musik, gymnastik med lek och
idrott, slöjd för gossar och för flickor samt
hus-hållsgöromål. F. n. äro ej alla dessa ämnen
obligatoriska. Folkskolestadgan skiljer ej
mellan läroämnen och ö., och folkskolans lärare
undervisa i regel i båda dessa slag av ämnen.
Som ö. kunna där räknas: teckning, sång,
gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel,
slöjd och hushållsgöromål, av vilka ej alla
förekomma överallt. Vid univ. i Uppsala och
Lund finnas sedan gammalt lärare i ö. De
kallas exercitiemästare (se d. o.). —
För kompetens till övningslärartjänst stadgas
i regel genomgående av vissa
fackutbildnings-anstalter. Fr. Sg.
Övraby. 1. Socken i Hallands län,
Halmstads härad, närmast n. ö. om Halmstad och
v. om Nissan, huvudsaki. på kustslätten; 16,50
kvkm, 461 inv. (1934). 899 har åker, 564 har
skogsmark. Större delen av socknen lyder
under Sperlingsholm (se d. o.). Ingår i Halmstads,
ö. och Holms pastorat i Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt.
2. Socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad, på österlensslätten, s. om Tomelilla;
12,63 kvkm, 478 inv. (1934). 1,069 har åker,
21 har skogsmark. Egendom: övrabyborg.
Ingår i ö. och Benestads pastorat i Lunds
stift. Ingelstads kontrakt. — Kyrkan är en
[-över-TJURBO-]
{+över-
TJURBO+} H2
Skala 1:750000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
