1571 Över tjurbo—övraby 1572 övertjurbo, härad i Västmanlands läns Väst-manlandsdel, invid Upplands- och Dalagränserna; 537,86 kvkm, 7,190 inv. (1934). Landskommuner: Kumla, Kila, Sala och Möklinta. Delas av Sala stad i en nordlig, övervägande skog-bevuxen, mera höglänt del samt en sydlig av Mälarslättskaraktär. De viktigaste jordbruksbygderna ligga utmed Sag-ån och dess biå Ransta-ån. Nära s. v. gränsen löper Badelundaåsen. 14,819 har åker, 29,639 har skogsmark. Huvudnäring: jordbruk. I Kumla ligger Tärna folkhögskola och i Kila Sätra brunn. Tillhör Salbergs-Väsby fögderi och Västmanlands ö. domsaga. övertoner, Alikvottoner, Harmoniska toner, Naturtoner, de bitoner, som utgöra förutsättningar för klangen. De äro högre än klangens grundton, i det att de utföra 2, 3, 4 o. s. v. gånger så många svängningar per sek. som denna. Serien av de första ö. är t. ex. för tonen C: De med x betecknade passa ej fullt in i vårt skalsystem. övertoner användas på stråkinstrument som »flageolettoner» (se d. o.) samt hos blås-instrument såsom »naturskala» och »överblåsta toner». — Rameau byggde på de redan tidigare påvisade och förklarade ö. sitt harmoniska system (1721). Ohm framställde 1843 den för förklaringen av den musikaliska klangen grundläggande teorien om ö. Jfr Klangfärg och Ton. H. G-t. Övertorneå. 1. Socken i Norrbottens län, Torneå tingslag, utmed Torne älv på en sträcka av omkr. 70 km; 1,741,96 kvkm, 5,280 inv. (1934), därav 2,291 inv. i Svansteins (se d. o.) kyrkobokföringsdistrikt. Huvudbygden ligger kring kyrkbyn Matarengi (se d. o.), som är övre Tornedalens trafik- och handelscent-rum. 701 har åker, 92,001 har skogsmark, närmare 70,000 har impediment. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt. 2. Fi. Y'litornio el. A’lkkula, socken i Uleå-borgs län, Finland, vid Torne älv; 2,667 kvkm, 5,743 inv. (1933), finsktalande. övertryck. 1. (Fys.) Det hos ett fluidum uppmätta trycket utöver atmosfärtrycket, brukar ofta anges i atmosfärer under .förkortningen atö till skillnad från ata, absoluta trycket, som är 1 atm. mera. J. T. 2. Se Fotolitografi och Litografi. överum. 1. Socken i Kalmar län, N. Tjusts (se d. o., med karta) härad, bildad 1931 av från Lofta, V. Eds, Ukna, Dalhems och Gamleby socknar avskilda områden kring ö:s järn- bruk (se nedan); 69,50 kvkm, 1,442 inv. (1934). Sjörik skogs- och bergstrakt. Pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts kontrakt. 2. Järnbruk i ö:s socken (se ovan) med följ, fabriksanläggningar: mek. verkstad, gjuteri, aduceringsverk, snickerifabrik, sågverk och kvarn. Vid bruket, som äges av a.-b. ö:s bruk (gr. 1882, aktiekap. 1.850,000 kr., 412 arb.), tillverkas lantbruksredskap (främst plogar, harvar och traktorredskap), gjutgods och aducerat gods, sågade och hyvlade trävaror, byggnadssnickerier och träull. Årlig omsättning omkr. 3 mill. kr. — 1655 erhöll Abraham De Besche jämte »participanter» privilegium att vid ö. bedriva tackjärnsblåsning och stångjärnssmide. 1662, då Pierre (Peter) de Trij stod som ägare av ö., privilegierades det för ett styckegjuteri. Ytterligare privilegier meddelades 1706, 1733 och 1776, vid sistnämnda år för en manufaktursmedja, ö. tillhörde släkterna De Besche och de Trij (Try) till 1747, då det såldes till den stockholmska köpmanssläkten Sten, i vars ägo det var till 1816. Då köptes det av frih. J. C. Adelswärd på Adelsnäs och var efter hans död 1852 änkesäte för hans friherrinna, Maria Adelswärd. Vid hennes död 1860 övergick ö. till mågen Adolphe Stackelberg, som 1873 sålde ö. till ett engelskt bolag. A.-b. örs bruk, som till 1918 ägdes av engelsmän, äges nu av Sv. tändsticks-a.-b. överuman el. ö v r e U m a n, se U m e älv. övervattenstub, se Torpedtub. öververk, en manual i orgeln (se d. o.). överås, se M e t o d i s m, sp. 1260. övningsfartyg, se Skolfartyg. Övningsämnen. I stad- gorna för olika slag av läroanstalter skiljes ofta mellan läro- (el. läs-) ämnen och övningsämnen. ö. i de allm. läroverken äro: välskrivning, teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd för gossar och för flickor samt hus-hållsgöromål. F. n. äro ej alla dessa ämnen obligatoriska. Folkskolestadgan skiljer ej mellan läroämnen och ö., och folkskolans lärare undervisa i regel i båda dessa slag av ämnen. Som ö. kunna där räknas: teckning, sång, gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel, slöjd och hushållsgöromål, av vilka ej alla förekomma överallt. Vid univ. i Uppsala och Lund finnas sedan gammalt lärare i ö. De kallas exercitiemästare (se d. o.). — För kompetens till övningslärartjänst stadgas i regel genomgående av vissa fackutbildnings-anstalter. Fr. Sg. Övraby. 1. Socken i Hallands län, Halmstads härad, närmast n. ö. om Halmstad och v. om Nissan, huvudsaki. på kustslätten; 16,50 kvkm, 461 inv. (1934). 899 har åker, 564 har skogsmark. Större delen av socknen lyder under Sperlingsholm (se d. o.). Ingår i Halmstads, ö. och Holms pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. 2. Socken i Kristianstads län, Ingelstads härad, på österlensslätten, s. om Tomelilla; 12,63 kvkm, 478 inv. (1934). 1,069 har åker, 21 har skogsmark. Egendom: övrabyborg. Ingår i ö. och Benestads pastorat i Lunds stift. Ingelstads kontrakt. — Kyrkan är en [-över-TJURBO-] {+över- TJURBO+} H2 Skala 1:750000