Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Adolfsberg - Adolphson, Gustav Edvin - *Adoption - *Ador, G. - Adrasteia - Adresseringsmaskin - *Adresskalender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Adolphson—Adresskalender
32
ger inom Örebro stad. Örebro stads
tuberkulossjukhus vid A. däremot i Änsta socken.
Adolphson, Gustav Edvin,
skådespelare och filmregissör (f. 1893 25/2). A. debuterade
1910 på Arbetarföreningens teater i
Norrköping, var till 1920 anställd vid olika sällskap
i landsorten,
sommaren 1920 vid
Djurgårdsteatern, 1920—
22 vid Intima
(Komedi-) teatern, 1923
—25 vid Vasateatern,
1926 vid
Lorensbergs-teatern, 1927—32 vid
Oscarsteatern samt
1932—35 vid
Dramatiska teatern. Bland
A:s roller märkas
Jason i »Medea»,
Het-sporr i »Henrik IV»,
Erasmus Montanus, Gustav Vasa i »Mäster
Olof», Göran Persson i »Gustav Vasa»,
Stan-hope i »Männen vid fronten» och Rutger v.
Degerfeldt i »Ett brott». A. är en naturligt
manlig karaktärsskådespelare med frodig
fantasi och humor. G. K-g.
A. har också med stor framgång ägnat
sig åt filmen och är från hösten 1935
engagerad hos Svensk filmindustri. Han har
iscensatt bl. a. filmerna »Säg det i toner»,
»Brokiga blad», »Vad veta väl männen?»,
»Munkbrogreven» och spelat Olof Koskila i »Sången
om den eldröda blomman» (1934) samt
medverkat i »Janssons frestelse», »Kära släkten»,
»Munkbrogreven», »Atlantäventyret»,
»Kärlek och kassabrist» m. fl. R. A-g.
*Adoption finnes från 1925 även i finländsk
rätt. I svensk rätt ha bestämmelserna om
a:s verkan i arvsrättsligt hänseende
utbru-tits ur 1917 års adoptionslag och upptagits i
kap. 4 av lagen om arv 8 juni 1928. I sak
äro reglerna dock oförändrade, bortsett från
vissa smärre tillägg. Om adoptivbarnet dör
utan att efterlämna bröstarvingar, är
numera även värdet av gåvor från adoptant
undantaget från adoptivbarnets naturliga
släktingars arvsrätt; egendom, i värde motsv.
gåvorna, går i stället till adoptanten, om
denne lever, eljest till den andre av
adoptivföräldrarna el. adoptantens avkomlingar.
Adoptivbarns make har dock alltid i konsekvens
med nu gällande allmänna regler om makes
arvsrätt (jfr Arvsrätt, suppl.) företräde till
egendomen framför adoptivföräldrar och
deras avkomlingar, men dessa taga sedermera
vid makens död egendom, i värde motsv. vad
adoptivbarnet fått från adoptant i arv. gåva
eller testamente. — ö. Undéns »Föräldrar
och barn» utkom i en 2:a uppl. 1927. Å. M.
*Ador, G., dog 1928.
AdrastéVa (lat. Adrastèa, grek. Adr a’stela),
grek, myt., se Nemesis.
Adresseringsmaskin, maskin för
utskrivning av ofta förekommande smärre texter,
ss. adresser, försäkrings-, pensions- och av-
Adresseringsmaskin.
betalningsavtal. De första a. torde ha
uppfunnits på 1870-talet och voro vanliga
stämpelapparater. Th. A. Edison patenterade 1877
en a., som arbetade med stenciler, gjorda av
papper, som punkterats med små hål, genom
vilka tryckfärgen pressades. Stencilerna
fram-matades stegvis. Förbättringar patenterades
av Brown (1891), Duncan (1895), Cole (1897)
och Elliott (1900—01). En av Owens (1904)
uppfunnen a. torde kunna betecknas som den
första praktiska lösningen. Problemet har
sedermera sysselsatt många uppfinnare, men
de moderna a. kunna sägas ha tillkommit
1923—28 eller senare (Cox Multi-Mailer,
Rogers Addresser co., Adrema
Maschinenbau-gesellschaft, Adressograph co. m. fl.).
En modern a. består av ett bord, över
vilket frammatas en remsa, bestående av
adresskort, en tryckarm, en mottrycksdyna och
frammatningsanordningen. Korten
transporteras i kedjeserier från och till
magasine-ringslådor i maskinen. Den automatiska
mat-ningsanordningen kan antingen upprepa
samma adress ett visst antal gånger el. förflytta
korten efter varje tryckning. De första, av
papper gjorda stencilerna utbyttes snart mot
stenciler av s. k. japanskt pergament, med
vilka kunde göras omkr. 10,000 avtryck och
vilka därför ägde en för de flesta uppgifter
tillfredsställande hållbarhet.
Pergamentkorten måste monteras i pappramar, som på
grund av varierande tjocklek orsakade fel i
maskinen. Man har därför övergått till kort
av plåt, på vilka pressas kanter, motsv.
pappramens tjocklek. I plåten är texten
instansad; färgningen sker med färgband på den
upphöjda texten på plåtens baksida. Större
a. ha automatiskt arbetande elektriska
driv-anordningar. Aug. J-n.
*Adresskalender. Äldre a. finnas
förtecknade i S. Ågren, »Svensk biografisk
uppslags-litteratur» (1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
