Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Adsorption - Advance - *Advokatfiskal - Adygeområdet - Adzjaristan - A. E. - *Aepyornis - *Aerofon - Aerograf - Aerokartografi - Aeroklubbar - *Aerologi - Aeron - Aerotransport, a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Advance—Aerotransport
36
ska leror rikligt förekommande
glimmermine-ralen, kunna därvid markvätskans kationer
intränga i kristallerna och utbyta ioner även
från dessas inre. Är gittret tätare, ss. hos
fältspat, kan ett utbyte endast ske från
mineralets ytskikt.
De adsorberade kationerna utöva ett starkt
inflytande på jordkolloidernas
dispersionstill-stånd och äga därför betydelse för
åstadkommandet, vidmakthållandet, resp, förstörandet
av jordens struktur och luckringsgrad.
Härvid spela huvudsaki. natriumionen,
kalcium-ionen och väteionen en roll. Den förstnämnda
dominerar i det adsorberande komplexet i de
arida klimatens på natriumsalter rika jordar
(se A 1 k a 1 i j o r d, suppl.), som på grund
av natriumionens starkt dispergerande (jfr
Kolloide r) inflytande ofta bli täta och
nästan stenhårda. Kalciumionen dominerar i
de semiarida klimatens i grässtäpper bildade,
kalkrika jordmåner (se Ryssland, sp. 1314),
vilka på grund av kalciumionens koagulerande
inflytande äga en naturlig, för jordbruk
idealisk, lucker klumpstruktur. I Sveriges humida
klimat strävar väteionen, huvudsaki.
härrörande från sura humusämnen (se d. o.), att bli
dominerande i åkerjordens adsorberande
komplex, varvid förhandenvarande
klumpstruktur och luckerhet förminskas. Detta
bekämpas av jordbrukaren genom tillförsel av kalk
(kalciumioner), som delvis förmå utbyta
väte-ionerna i det adsorberande komplexet och
därigenom vidmakthålla, resp, åstadkomma
en för jordens brukande lämplig struktur.
A. är en mycket viktig företeelse i marken.
Bortsett från det ovan berörda
strukturinflytandet, har a. stor betydelse för
hushållningen med förrådet av de för växtlivet
nödvändiga lösliga näringsämnena, vilka, om ej a.
förelåge, vid riklig nederbörd snabbt skulle
försvinna genom urlakning. I adsorberat
tillstånd befinna de sig i en för växterna
relativt lättillgänglig form och frigöras efter
hand. — Om a., särskilt utbytesadsorptionen,
föreligger en omfattande litteratur, delvis
med stridiga meningar om företeelsernas
innersta natur. Se t. ex. G. Wiegner,
»Dis-persität und Basenaustausch» (i
Kolloid-Zeit-schrift, Ergänzungsband 36, 1925), A.
Ste-butt, »Lehrbuch der allgemeinen Bodenkunde»
(1930), K. K. Gedroiz, »Die Lehre vom
Ad-sorptionsvermögen der Böden» (särtryck ur
Kolloidchemische Beihefte 1931; övers, från
ry.), och S. Mattson, »The laws of soil
colloi-dal behavior» (avh. i den amerikanska tidskr.
Soil Science 1930—34). O. T-m.
Advance [advä’ns], legering med omkr. 54 %
koppar, 44,5 % nickel, 0,5 % järn och 1 %
mangan; begagnas bl. a. till motståndstråd.
*Advokatfiskal finnes ej mera i
Kammarrätten. Om a. i Kammarkollegium se även
Allmänna arvsfonden, suppl.
Adyge’området, ry. Adygejskaja
avtonom-naja oblast, autonomt omräde inom Azovska
och Svartahavsområdet, vid Kuban och dess
biflod Laba; 3,015 km2, 124.400 inv. (1931);
administrativ huvudort är det utanför A.
belägna Krasnodar. Av befolkningen äro 44,8 %
tjerkesser (adighe), 25,6 % ryssar och 23,3 %
ukrainare. A. bildades 1922.
Adzjaristän [ad^a-], ry. Adzjarskaja
av-tonomnaja sotsialistitjeskaja sovetskaja
res-publika, autonom sovjetrepublik, lydande
under Georgien, i s. v. Kaukasien, omkring
Ba-tum; 2,911 km2, 153,800 inv. (1933);
huvudstad: Batum. Av befolkningen äro 53,7 %
adzjarer, d. v. s. muhammedanska georgier
(sunniter). A. bildades 1921.
A. E., pseud. för G. W. Russel (se d. o.,
suppl.).
*Aepyornis, jfr även Rock.
*Aerofon är numera föråldrad.
Aerogräf, dets. som luftpensel (se
R e t u s c h).
Aerokartografl, kartläggning från luften,
se Flygfotografi och
Fotogrammet r i.
Aeroklubbar finnas i så gott som samtliga
kulturstater. 34 staters a. äro (1935) anslutna
till Federation aéronautique
Internationale, vilket sällskap grundades i Paris 14
okt. 1905 av representanter för Tyskland,
Belgien, Spanien, U. S. A., Storbritannien,
Frankrike, Italien och Schweiz. Bland a.
märkas Kungl. svenska aeroklubben (se A e r
o-klubben), Stockholm, Norsk aeroklubb,
Oslo, Danske aeronautiske selskab,
Köpenhamn, Aeroklubben (Suomen ilmailuklubi),
Helsingfors, Deutscher Luftrat, Berlin,
Aéro-club de France, Paris, Royal aero club of the
United kingdom, London, och National
aero-nautic association of U. S. A., Washington.
Det för de sålunda sammanslutna a. gällande
regi., senast reviderat på konferens i Paris
11 jan. 1933, anger sammanslutningens
ändamål vara att främja aviatikens utveckling i
hela världen, att internationellt reglera
sport-flygväsendet, att främja utvecklingen av den
internationella turistaviatiken samt att
säkra enhetlighet i intressen, materiel, seder
och bruk beträffande aviatiken i alla länder.
Konferens har hållits varje år 1905—13 och
fr. o. m. 1919 i olika städer, bl. a. 1923 i
Göteborg och 1929 i Köpenhamn. ö-g.
*Aerologi, se Atmosfär, suppl.
Aeron [-å’n], härdbar aluminiumlegering,
innehållande 1 % kisel, 1,5—2 % koppar, 0,75 %
mangan och resten aluminium. V. Chr.
Aerotransport, a.-b., konstituerades 1924
för bedrivande av svensk lufttrafik. 2 juni
1924 utförde A. sin första trafikflygning på
linjen Stockholm—Helsingfors. Under
10-årsperioden 1924—34 har A. luftledes
befordrat 115,089 passagerare, 810,697 kg frakt
och bagage samt 344,483 kg post; bolagets
flygplan ha inalles tillryggalagt 3,826,671
km. A. har alltsedan sin tillkomst åtnjutit
statsunderstöd; det nu gällande avtalet med
staten utgår 1936. A. samarbetar med Aero
oy. i Finland, Det danske luftfartsselskab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
