Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aggrey, James Kwegyir - Agnon, Samuel Josef - *Agosta - *d’Agoult, M. C. S. - *Agra - *Agram - *Agra margarinfabrik - Agranulocytos - Agrarreform - *Agrell, A. T. - *Agrepp, P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Aggrey—Agrell
52
Utsikt över Agram med domkyrkan.
Aggrey [ä’grei], James K w e g y i r,
negerpedagog (1875—1927). Tillhörde
fantistam-men på Guldkusten, döptes som gosse,
genomgick engelska missionsskolor och kom 1898
till Amerika, där han blev prof, vid ett
negercollege i Nord-Carolina och präst. Som
medlem av en anglo-amerikansk kommission
av sakkunniga för negerskolor i Afrika,
Phelps Stokeskommissionen, gjorde A. vid
resor 1920—21 och 1924 en utmärkt insats. Han
anbefallde efter Booker Washingtons
föredöme skolor med religiös grundval, med stort
utrymme för karaktärsfostran och med
praktisk yrkesutbildning, rotad i det inhemska
kulturarvet, och var en nitisk förkämpe för
rasernas samarbete. Då Guldkustens regering
1924 grundade en stor institution efter dessa
linjer (Prince of Wales’ college, Achimota),
blev A. dess v. rektor. — Se E. W. Smith,
»A. of Africa» (1929), och G. Palmær, »En
afrikan» (1932). K. B. W-n.
A’gnon, Samuel Josef, hebreisk
författare (f. 1888), f. i Galizien, nu bosatt i
Palestina. Har skrivit många noveller,
behandlande östjudiskt, av chassidismen genomsyrat
liv och en del med motiv från det nya
judiska Palestina. 1925 utkom i sv. övers,
novellsamlingen »Vad krokot är skall rakt
varda». D. B-ck.
*Agosta heter nu officiellt Augusta.
*d’Agoult, M. C. S. »Mémoires 1833—54»
utgåvos 1927.
*Agra. Stadens folkmängd var 1931
229,764 inv. Industrien har betydligt
utvecklats (stora bomullsspinnerier och kvarnar). A.
är även viktig järnvägsknut och
garnisonsort. A. har univ., gr. 1927.
* Agram. Den inhemska namnformen Z
a-g r e b synes numera vara den även i utlandet
mest brukliga. På senaste år har A. snabbt
utvecklats och hade vid 1931 års folkräkning
185,581 inv. A. är nu Jugoslaviens förnämsta
handelsstad (årliga mässor sedan 1922) och
huvudstad i Savabanatet. Univ. (7 fakulteter)
hade omkr. 5,000 stud. 1933. A. har dessutom
handelshögskola (gr. 1920), ett stort
epidemio-logiskt inst., astron. observatorium, stort
etnografiskt museum, samling av
Mestrovic-skulpturer m. m. Flyghamn, rundradiostation.
*Agra margarinfabrik är ansluten till
Margarinfabrikernas
försäljning s a k t i e b o 1 a g (se d. o., suppl.).
Agranulocytos [-å’s] (av grek, nekande
a-och granulocyt, vit blodkropp med
kornbildningar), Granulopeni, blodsjukdom,
förlöpande med minskning av granulocyterna
i blodet. På senare tid har a. satts i
samband med intagande av amidopyrin
(pyrami-don) till övermått.
Agrärreform, benämning på jordreform i
allm., ofta den jordstyckningspolitik, som
vid världskrigets slut infördes i olika länder,
mest i ö. Europa. A. har gått ut på att skapa
småbruk åt den icke självägande
jordbruksbefolkningen — i vissa fall även forna
frontsoldater — genom styckning av stora
jorddomäner, främst sådana, som förut tillhört
staten, furstehus, kyrkosamfund eller mot de
nya nationalstaterna fientliga element.
Ersättningen har växlat från nästan fullständig
konfiskation till gottgörelse av egendomens
fulla värde, varvid likviden dock ofta erlagts
i statsobligationer med växlande värde. I
regel har godsägaren fått behålla slott och
närmaste, starkt begränsade jordareal. A. har
delvis medfört omläggning av
jordbruksdriften och på sina håll lett till minskad
spannmålsproduktion. — Se bl. a. Estland, sp.
1077, och Lettland, sp. 1048, samt art.
om Polens, Rumäniens och Tjeckoslovakiens
jordbruk. — En föregångare till a. var
Sto-lypins jordreform i Ryssland 1906 ff. A. A-t.
Litt.: H. Juhlin Dannfelt, »Agrarreformer
under senare åren» (i Lantbruksakad:s Han dl.
1928); »La réforme agraire», utg. av Institut
international d’agriculture, 1 (1930); M.
Se-ring, »Die agrarischen Umwälzungen im
aus-serrussischen Östeuropa» (s. å.).
*Agrell, A. T., dog 1923 8/n.
*Agrell, P. S., har under de senaste åren i
ett flertal arbeten undersökt de germanska
och äldre nordiska runinskrifterna och därvid
lämnat mycket viktiga bidrag till frågan om
runalfabetets uppkomst och utveckling.
Huvudtanken i hans undersökningar är den, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
