Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Agrepp, P. S. - *Agricola, M. - Agrigento - Agrilite - Agrinion - Agronomisk hydroteknik - Agropyrum - *Agön - Ah - *Ahaggar - Ahlbeck - Ahlberg, Alf Robert Bertil - Ahlberg, Axel Wilhelm - Ahlberg, Claes Axel Hakon - Ahlberg, Johan Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Agricola—Ahlberg, J. A.
54
alfabetets anordning, runornas namn m. m.
stå i närmaste samband med deras magiska
användning, som utgår ifrån den klassiska
och orientaliska världens talmystiska bruk
av bokstavsalfabetet. De viktigaste
skrifterna äro »Runornas talmystik och dess antika
förebild» (1927), »Der Ursprung der
Runen-schrift und die Magie» (i Arkiv för Nord.
Filologi s. å.), »Senantik mysteriereligion och
nordisk runmagi» (1931) och »Lapptrummor
och runmagi» (1934). Se f. ö. R u n o r. Em. O.
Utom smärre språkvetenskapliga avh. samt
övers, av romaner av Tolstoj (»Anna
Kare-nina», 2 dir, 1925) och Bunin har A. även
utgivit »Slaviska myter och sagor» (1929) och
»Valda dikter» (1931). A. A-t.
*Agricola, M. Jfr uppsatser i Hist. Tidskr.
för Finland 1927 och 1933, »Bok- och
biblio-tekshistoriska studier, tillägnade I. Collijn»
(1925) samt Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1926 och 1931. Efter A. har
uppkallats en 1935 invigd kyrka i Helsingfors. B. H-d.
Agrigento [-id$ä’ntå], sedan 1927 officiellt
namn på staden och prov. Girgenti på
Sicilien, Italien.
Agrilite [ä’grilait], eng., plastisk brons,
använd bl. a. som lagermetall; innehåller omkr.
70 % koppar, 25 % bly och 5 % tenn. V. Chr.
Agri’nion, förr även Vrachori, stad i
nomos Aitolia och Akarnania, n. v. Grekland,
n. v. om Trichomissjön; 16,735 inv. (1928). A.
är centrum för den grekiska tobakshandeln
och ändpunkt för järnväg. Flyghamn.
Agronomisk hydroteknik, se
Kulturteknik, suppl.
Agropyrum, bot., se Vetesläktet.
*Agön. Fyren är en blänkfyr med ständig
bevakning; ljusstyrka 15,000 Hefnerljus.
Kapellet är från 1660. Agö lotsplats flyttades
1932 till Hölickskär på Hornslandet.
Ah, förk. för amperetimme.
*Ahaggar. Enl. nyaste uppgifter skall
högsta toppen, Tahat, nå omkr. 3,000 m ö. h.
Ahlbeck, by i preuss. prov. Pommern, på
Usedom; omkr. 3,900 inv. A. är en av ty.
östersjökustens mest besökta badorter.
Ahlberg, Alf Robert Bertil, filosof
(f. 1892 21/io), bror till C. A. H. A.; fil. dr i
Lund 1917, föreståndare för Brunnsviks
folkhögskola 1932. I sitt av elegant
framställningskonst utmärkta författarskap har A. i
populär form
behandlat filosofiska problem
och tagit ställning till
aktuella kulturella
frågor. Skr.:
»Mate-rieproblemet i
plato-nismen» (1917), »De
filosofiska
grundproblemen» (1928),
»Filosofiens historia» (6
dir, 1925—28; 2:a
uppl. i 1 bd 1931),
»Filosofiskt lexikon»
(1925; 2:a uppl. 1931),
»Kyrkans ställning i samtiden. Statskyrka
eller frikyrka» (1925), »De båda världarna.
Konturér till en livsåskådning» (1926), »Har
Jesus levat och vad kunna vi veta om
honom?» (1929), »Västerlandets undergång.
Os-wald Spenglers filosofi» (1930), »Spelet om
svart och rött. Arbetarrörelsen och fascismen
i Italien» (1933), »Tankelivets frigörelse»
(1934) m. fl. G. O-a.
Ahlberg, Axel Wilhelm, skolman,
språkman (f. 1874 28/4), bror till J. A. A.
Blev fil. dr 1900 och docent i latin i Lund s. å.
A. upprätthöll flera år professur vid univ.
i Lund, var 1901—10 lärare vid Lunds
privata elementarskola, blev 1909 lektor i Växjö
och var 1916—26 rektor i Norrköping, blev
1925 lektor vid Norra latinläroverket i
Stockholm och är sedan 1929 rektor där. Han var
1931—32 ordf, hos de s. k.
läroverkssakkun-niga. A. har utgivit skrifter i klassisk
språkvetenskap samt en allmänt använd latinsk
grammatik (1916; 6:e uppl. 1932). Fr. Sg.
Ahlberg, Claes Axel Hakon, arkitekt
(f. 1891 10/b), bror till A. R. B. A. Studerade
i Stockholm vid Tekn. högskolan
(arkitektexamen 1914) och Konstakad. samt utrikes. A.
var speciallärare vid
Tekn. högskolan 1918
—29, red. för tidskr.
Byggmästaren 1922—
24 samt blev led. av
skönhetsrådet 1932.
Av A. ritade
byggnader, ss. prästgård och
församlingshus i
Brännkyrka,
frimurarordens barnhus vid
Blackeberg samt
kyrkor i Stora Sköndal
och Mälarhöjden,
ut
märkas av saklig stil, som anknyter till
inhemsk tradition, främst nyklassicism. A. är
slottsarkitekt vid Gripsholms slott och
Medicinalstyrelsens arkitekt (sedan 1934). Efter
A:s ritningar uppföres 1935 nytt hospital vid
Visby, en genomgående tidsenlig anläggning.
A. har skrivit »Modern swedish architecture»
(1924) och medverkat vid utgivandet av
»Svenska trädgårdskonsten» (1930—31). E. L-k.
Ahlberg, Johan Adolf, teolog och
pedagog (f. 1873 8/3), bror till A. W. A. Blev
docent i praktisk
teologi i Lund 1903 och
teol. dr 1912, lektor i
Skara 1905 och vid
Högre
lärarinneseminariet 1910. Sin
vetenskapliga insats har
A. gjort inom
etiken och den
nytesta-mentliga exegetiken.
Hans prästmötesavh.
1930, »Bergspredikans
etik», ger en grundlig
orientering i en
cent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
