Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A.I.V.-foder - *Aix - *Aix-les-Bains - A. K. - *Akabaviken - *Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Aix—Akademi
62
organiska syror. Fria oorganiska syror
beräknas icke förekomma i A., om ej så stora
mängder tillsatts, att fodrets pH-värde
nedgått under 3,0. — För att den önskvärda
surbetsgraden (pH 3,o—4,o) skall uppnås i
fodret, måste den per viktenhet foder
tillsatta mängden A.I.V.-lösning avpassas efter
fodrets innehåll av basiska ämnen.
Balj-växter fordra av denna anledning större
tillsats av lösning än gräs och kålväxter; foder,
som vuxit på alkalisk el. neutral jord,
kräver större tillsats än foder från jord med
sur reaktion, och foder, som inlägges vid torr
väderlek, kräver på grund av den större
torrämneshalten större tillsats av syra per kg
foder än samma foderslag, inlagt vid mulet
väder el. regn. A.I.V.-lösningens mängd
bestämmes med ledning av för ändamålet
uppgjorda tabeller, upptagna i »Handledning i
A.I.V.-foderberedning» (jfr nedanst. litt.).
Genom A.I.V.-metoden kunna alla saftiga
foderväxter konserveras, förutsatt att de låta
packa sig väl i en silo. Tillsatsen av syra
skyddar näml, icke fodret från mögling, utan
denna förhindras först om luften avlägsnas
ur och utestänges från fodret. Detta sker
genom att fodret inlägges i silor med tät
vägg, sammanpackas hårt under
inläggningen och omedelbart därefter täckes med
tätande material. Täckmaterialet, som vanl.
utgöres av tidningspapper och våt sågspån,
belastas med jord, sten, betongvikter el. dyl.,
motsv. 300—600 kg per m2.
A.I.V.-metoden har sin största betydelse
för tillvaratagande av äggviterika vallväxter,
ss. ungt gräs, klöver och lucern, vid skörd
på sådant utvecklingsstadium el. vid sådan
årstid, att dessa växter icke med fördel
kunna torkas till hö. Vid denna liksom vid äldre
metoder är tidigt skördat, spätt och
närings-rikt foder fördelaktigast ur såväl
konserverings- som ekonomisk synpunkt. De
nä-ringsämnesförluster, som uppträda i A.,
berett av lämpligt utgångsmaterial, bero
hu-vudsakl. på lösta ämnen, som bortgå med
pressaften. En mindre del av fodrets
kolhydrater nedbrytes till kolsyra och vatten.
Förlusterna av organisk substans ha enl.
flera försök kunnat begränsas till 3—8 %.
A. användes mest till mjölkkor, men även
ungdjur, hästar, får, svin och fjäderfä kunna
utfodras därmed. Det har i stort sett
samma inflytande på mjölken och de därav
framställda produkterna som det färska
foder, varav A. beretts. — A.I.V.-metoden
började i Finland att användas i praktiken
1929. Metoden är patenterad i de flesta
länder (sv. patent n:r 80217). Till Sverige
infördes den 1932 genom en för ändamålet
bildad förening, Föreningen
Syrafoder u. p. a., Stockholm. A.I.V.-lösning
för Sveriges behov tillverkas vid inhemska
fabriker. — Litt.: A. I. Virtanen, »
A.I.V.-fodret» (2 dir, Medd. från Jordbrukstekniska
Fören., n:r 29 och 30, 1932) och »Five years’
experience of A.I.V.-fodder» (1934);
»Handledning i A.I.V.-foderberedning» (Medd. från
Jordbrukstekn. Fören., n:r 36, 1933). Y. A-n.
*Aix. Folkmängden hade 1931 stigit till
38,332 inv. Univ. (gr. 1409), kallat Université
d’Aix-Marseille, har två fakulteter i A. och
två i Marseille. A. är även ärkebiskopssäte.
*Aix-les-Bains har på senare tid snabbt
utvecklats som förnämlig rekreationsplats och
är numera även en livligt besökt
vintersport-ort; 13,020 inv. (1931).
A. K., förk. för Andra kammaren och för
Statens arbetslöshetskommission.
*Akabaviken. Hamnplatsen Akaba (Aqaba)
tillhör nu Transjordanien. Dess läge gör orten
betydelsefull ur brittisk strategisk synpunkt.
Förberedelser pågå för att där skapa en
lant-och flygmilitär stödjepunkt. Automobilväg till
Maan och Amman.
*Akademi. Belgien. Académie de droit
in-ternational, gr. 1914, trädde i verksamhet
1923; en franskspråkig a. grundades 1921.
Bulgarien. Bulgariska vet.-akad. (Bulgarska
akademija na naukitè) grundades 1911 genom
en omorganisation av Bulgarska knizevna
druzestvo (1869 i Bräila, 1878 i Sofia).
Frankrike. En Académie bretonne i
Saint-Brieuc grundades 1922. Académie des Sciences
coloniales grundades 1922. Académie des
Sciences morales et politiques, se Institut
de Franc e. Académie diplomatique
Internationale, Paris, gr. 1927. Académie
Internationale d’histoire des Sciences, Paris, gr. 1928.
Grekland-. Atenska a. (Akademi’a Athenön),
gr. 1926.
Italien. 1926 stiftades Reale accademia
dTtalia med uppgift att främja och
organisera den italienska odlingen inom vetenskap,
litteratur och konst. Om it. akademier se f. ö.
M. Maylender, »Storia delle accademie
dTtalia» (5 bd, 1926—30).
Japan-. Imperial academy of Japan, gr. 1879.
Kina: Academia Sinica, Nanking, gr. 1928.
Nederländerna. Om den 1923 gr. Académie
de droit international i Haag se F o 1
k-rättsakademi.
Norge. Videnskapsselskapet i Kristiania
omorganiserades 1924 till Det norske
viden-skaps-akademi i Oslo (se V i d e n s k a p
s-a k a d e m i i Oslo).
Polen. Vetenskapssällskapet i Warszawa
(Towarzystwo naukoioe Warszawskie)
grundades 1800 och omorganiserades 1928. Polska
vitt.-akad. (Polska akademija literatury)
grundades 1933 med säte i Warszawa; 15 medl.
Ryssland. Ry. vet.-akad. har omorganiserats
och utvecklats (se »L’Académie des Sciences de
1’URSS 1917—1927», 1928). 1918 grundades i
Moskva den kommunistiska vet.-akad.
(Kom-munistitjeskaja akademija) för utforskning av
vetenskapliga frågor på marxistisk och
leninistisk grundval. I Kiev grundades 1918 den
allukrainska vet.-akad. (Vseukrainska
akade-mij nauk) samt i Minsk 1929 en vitrysk a.
(Belarusskaja akademi ja).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
