Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Akademi - Akademiska karelska sällskapet - *Akademiska sjukhuset - *Akademisk skytteforening - Akadien - *Akebäck - Akel, Friedrich - *Akita - *Akka - *Akkerman - A-klass - *Akmolinsk - *Akrel, F. - Akrit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Akademiska karelska sällskapet—Akrit
64
Spanien. Academia de buenas letras i
Barcelona, den äldsta av alla spanska a.,
grundades i slutet av 1600-talet och stadfästes
1752. — Av Academia espanolas stora ordbok
utkommer 1933 ff. en ny uppl. I de
spanskamerikanska staterna ha upprättats a., vilkas
medl. äro självskrivna korresponderande led.
av Academia espanola.
Sverige: Humanistiska
vetenskapssamfunden i Uppsala och Lund,
Vetenskapssociete-ten i Lund (se dessa ord). Om Gustav
Adolfs-akademien för folklivsforskning se d. o., suppl.
Tjeckoslovakien. Som en motsvarighet till
den tjeckiska vetenskapssocieteten grundades
1891 Deutsche Gesellschaft der
Wissenschaf-ten, som 1924 omorganiserades.
Tyskland. Akademie der Wissenschaften i
Heidelberg grundades 1909. I München
grundades 1925 Akademie zur wissenschaftlichen
Erforschung und zur Pflege des Deutschtums—
Deutsche Akademie. Akademie der Künste i
Berlin, gr. 1696, nuv. namn 1890, fick 1926
en avd. för diktkonst. 1933 grundades i
Berlin Akademie für deutsches Recht.
Litt.: A. von Harnack i »Handbuch der
Bibliothekswissenschaft», utg. av F. Milkau,
bd 1 (1933); H. Schück, »Äldre akademier
före den svenska» (i »Sv. akad:s handl. ifrån
år 1886», 44, 1933, tr. 1934). — Jfr
Forskningsinstitut, suppl. C. Bjm.
Akademiska karelska sällskapet
(Akatee-minen karjala-seura), A. K. S., bildades 1922
i Helsingfors av akademiker och officerare.
Dess ursprungliga uppgift var att verka för
östkarelens anslutning till Finland. Efter
hand har verksamheten utsträckts till att
omfatta finsktalande befolkningsgrupper även
inom andra områden utom Finland, t. ex. i
Sovjetunionen (Ingermanland), Estland och
Sverige (Norrbotten). A. verkar dessutom för
höjandet av landets försvarskraft men har
framför allt koncentrerat sig på stödjandet
av allt, som kan öka det finska
folkelementets dominerande inflytande inom Finland.
A. har blivit ledande organ inom den
äkt-finska rörelsen (se Äktfinskhet, även i
suppl.). Sällskapet är av ordenstyp, en
nyantagen medlem gör till en början
aspirant-tjänst och får därefter en tid arbeta i
»stam-frände-», »försvars-» eller
»finskhetssektio-nen». Först efter godkända prov blir han ord.
medl., varvid han avlägger en ed att städse
verka för »Storfinland», d. v. s. för
främjandet av alla finsktalandes förenande till en
stat. Samtliga medl. måste underkasta sig
övervakning från ledningens sida.
Medlemsantalet var 1934 omkr. 1,500; s. å. förbjöds
krigsmaktens personal att tillhöra A. Ordf,
är 1935 Vilho Helanen, som dessutom är en
av de ledande i Fosterländska folkrörelsen (se
Lapporörelsen, suppl.). C. A. E.
*Akademiska sjukhuset. De nya eller
ombyggda lokalerna togos successivt i bruk 1923
—26, då de beslutade om- och tillbyggnaderna
avslutats. Antalet sjukplatser uppgår till 577,
fördelade på: medicinska avd. 143; kirurgiska
avd. 173; avd. för bröstsjuka 46; barnavd.
57; ögonavd. 18; avd. för öron-, näs- och
halssjukdomar 30; avd. för
kvinnosjukdomar 34; barnbördsavd. 53; isoleringsavd. 23.
De totala byggnadskostnaderna uppgå till
8,830,000 kr., motsv. en kostnad per ny
vårdplats av 19,500 kr. — Litt.: U. Quensel och
G. Nyström, »Redogörelse för A:s i Uppsala
ny- och ombyggnad 1919—1926» (1926). Av
Uppsala läns landsting har 1934 beslutats
uppförandet av ett centralsanatorium för
tuber-kulösa (112 vårdplatser) i anslutning till A.
*Akademisk skytteförening. Dess militära
underavd. Akademisk skyttekorps,
som har till främsta uppgift att ge
förberedande militär utbildning åt studenter,
uppsätter numera vid mobilisering ett antal
ge-värskomp. och en velocipedavd. C. A. E.
Akädien, se A c a d i a.
*Akebäck. Kyrkan restaurerades 1932.
A’kel, Friedrich, estländsk politiker och
diplomat (f. 1871), urspr. praktiserande läkare
i Reval. A. var Estlands minister i
Helsingfors 1922—23, utrikesminister aug. 1923—
mars 1924 och ministerpresident (statsäldste)
mars—dec. 1924. Juli 1926—nov. 1927 var
han åter utrikesminister, 1928—34 Estlands
minister i Stockholm, Köpenhamn och Oslo
samt är därefter minister i Berlin. S. Lpt.
*Akita hade 1930 51,069 inv.; huvudstad i
ett liknämnt ken (11,724 km2, 987,702 inv.).
*Akka. Staden kallas off. A c r e (se d. o.,
suppl.).
*Akkerman hade vid 1930 års folkräkning
33,495 inv. Ruinerna efter den fordom starka
fästningen ha konserverats. 1919 och 1926—
30 utgrävdes lämningarna av den forna
grek.-rom. handelsstaden Tyras.
A-klass, krigsv. Till klass A hänföras i
Sverige i fråga om inskrivning och
redovisning m. m. de värnpliktiga, vilka innehaft
fast anställning vid krigsmakten under viss
tid (i allm. minst två år) och därefter
överförts till linjetjänst. Undantag göres för dem,
som på grund av avlagd student- (eller
därmed jämförbar) examen äro att hänföra till
klass B. C. A. E.
*Akmolinsk. Distriktet och guvernementet
äro numera upplösta. — Staden A. beröres av
den 1932 färdiga järnvägen från
Petropav-lovsk till Karagandadistriktet och är ett
viktigt kolonisationscentrum; 26,015 inv. (1931).
Tillhör nu Karagandinskområdet av
republiken Kazakstan.
*Akrel, F., har utfört originalen till
helsidesporträtten vid art. C o o k, J., och W a
r-g e n t i n, P. W.
Akrit, legering, innehållande omkr. 38 %
kobolt, 30 % krom, 16 % volfram, 10 %
nickel, 4 % molybden och 2—5 % kol. A. har
hög hårdhet även vid höga temp. (vid
uppvärmning från rumstemp. till 800° C minskas
hårdheten ej ens till hälften) och har därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
