Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Alaska - *Alatri - Alatyr - Alb, Rauhe el. Schwäbische - Alba (Alba de Jos) - *Alba (stad) - *Albani, E. L. - *Albanien - Näringsliv - Kommunikationer - Administrativ indelning - Undervisningsväsen - Rättskipning - Religion - Bank- och myntväsen - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Alatri—Albanien (Finanser)
74
20,8 mill. doll. och exporten, oberäknat
guldexporten, till 33,4 niill.
Guvernören har vid sin sida tre
commis-sioners med stor befogenhet. Kongressen, där
A. har en delegat, som ej har rösträtt, har
förbehållit sig lagstiftning i vissa frågor,
medan andra avgöras av A:s lagstiftande
församling.
Litt.: J. P. Nichols, »A. A history of its
administration, exploitation, and industrial
development» (1924); G. W. Spicer,»The
consti-tutional status and government of A.» (1927);
amerik. bibliogr. om A. 1724—1924 av J.
Wickersham (1928). H. N-n.
*Alatri tillhör nu den 1927 bildade prov.
Frosinone.
Alaty’r, stad i den autonoma
Tjuvasjre-publiken, Sovjetryssland, 195 km s. ö. om
Ka-zan; 28,500 inv. (1933). Betydande handel
med spannmål, boskap och trävaror.
Alb [alp], R a u h e el. Schwäbische,
namn på Schwabiska Jura, se J u r a, sp. 1276.
A’lba, tidigare A. de Jos, magyar.
Also-fehér, ty. Unter-Weissenburg, dep. i
Trans-sylvanien, Rumänien, kring Mures (Maros)
och dess biflod Tarnava; 3,646 km2, 213,795
inv. (1930); huvudstad: Aiud (se d. o.).
*Alba är ej huvudstad i prov. Cuneo.
*Albani, E. L., dog 1930.
*Albanien omfattar numera en areal av
27,538 km2. Folkmängden uppgick enl.
cen-sus 1930 till 1,003,097 inv. Antalet
muhammedaner var s. å. 688,280,
grekisk-ortodoxa 210,313 och romerska katoliker 104,184.
Viktigast av de nationella minoriteterna äro
grekerna (inemot 50,000, huvudsaki. i
prefekturen Gjinokaster). Tsintsarerna, f. n.
högst 10,000, förlora alltmera sin nationella
egenart och uppgå i albanerna.
Detsamma gäller de inom A. bosatta sydslaverna
(serber el. bulgarer), som beräknas till omkr.
7,500. Dessutom finnas inemot 10.000
zigenare. De största städerna voro 1930 Tirana
(30.806 inv.), Shkoder (Skutari; 29,209 inv.)
och Korga (Koritsa; 22,787 inv.).
Näringslivet har ännu föga utvecklats, och
inv. äro huvudsaki. hänvisade till sina egna
produkter för sitt uppehälle. Jordbruket
skötes alltjämt efter gamla, primitiva
metoder, och skörden av majs och ris är ej
fullt tillräcklig för A:s behov. Fisket
spelar vid kusten en betydande roll; salt
utvin-nes i saliner vid Vlo ra (Valona).
Mineral-fyndigheterna bearbetas ännu föga
(kopparmalm från Puka, ö. om Shkoder; asfalt från
Selenice innanför Vlora). Exporten
värderades 1932 till 4,5 mill. guldfrcs (ägg, ost,
oliver, hudar och skinn, fisk m. m.) och
importen till 22,8 mill. guldfrcs (textilvaror,
spannmål, socker, cement, maskiner, bensin
m. m.); av importen kommo 2/g från Italien.
Kommunikationerna ha betydligt
förbättrats genom anläggning av nya
automobil-vägar, som nu förbinda alla landets större
städer. A:s enda järnväg går mellan Vlora
och Selenice (12 km); arbetet på en ny linje
Durrès (Durazzo)—Tirana (35 km) har f. n.
inställts. Av hamnarna kunna endast fyra
angöras av större fartyg: Durres, som är
den enda relativt tidsenliga hamnen, Vlora,
Shengjin (San Giovanni di Medua) och
Sarande (Santi Quaranta). Viktig för
samfärdseln är numera lufttrafiken. Tirana
har regelbunden förbindelse med Rom över
Brindisi och med Saloniki samt är
utgångspunkt för lokala linjer till bl. a. Shkoder,
Korga, Vlora och Gjinokaster. Även Durres
och Vlora ha direkt flygförbindelse med
Brindisi. I A. funnos 1931 56 post- och
telegraf-anstalter, 2,949 km telegraflinjer, 3
radiotelegrafstationer samt 1,121 telefonapparater.
Administrativ indelning. A. indelas i följ.
10 prefekturer:
Yta i km2 Inv. (1930)
Berat .................. 3,932 142,616
Dibra .................. 2,386 86,992
Durres ................. 1,596 77,890
Elbasan ................ 2,955 111,442
Gjinokaster........... 4,142 143,926
Korea .................. 3,312 147,536
Kosova ................. 2,135 49,119
Shkoder ................ 4,870 132,307
Tirana ................... 850 57,808
Vlora .................. 1,360 53,461
Undervisningsväsen. Skolgången är
nominellt obligatorisk för barn mellan 5 och 12 år,
men på grund av otillräckligt antal skolor ha
bestämmelserna ännu ej kunnat praktiskt
genomföras. 1933 funnos 505 folkskolor med
30,250 lärjungar, 32 mellanskolor med 2,001
lärjungar samt 3 seminarier. Fortsatta
studier måste bedrivas vid utländska univ.
Rättskipningen har moderniserats och de
gamla turkiska lagarna avskaffats; en
strafflag stadfästes 1928, en civillag 1929 och en
handelslag 1932.
Religion. Någon officiell statsreligion
finnes icke. Muhammedanernas andliga
överhuvud är en stormufti i Tirana. De ortodoxa
bilda sedan 1929 ett självständigt, nationellt
samfund under en synod i Tirana och fem
metropoliter. Katolikerna lyda under
ärkebiskopar i Durres och Shkoder. S. F.
Bank- och myntväsen. Landet erhöll egna
mynt och sedlar genom upprättandet 1925
av Bank a kombetare e S h q i p n i s
(Banca nazionale d’Albania), som har
monopol på sedelutgivning och myntprägling.
Styrelsens säte är Rom. 51 % av kapitalet
tecknades av en internationell finansgrupp under
ledning av Credito italiano, återstående 49 %
av aktierna ha i brist på teckningar i A. till
stor del placerats i Italien. Myntenheten är
1 guldfranc (= 1 schweiz. fre) = 5 lek = 100
qintar. E. II-ss.
Finanser. Statsinkomsterna uppskattades
enl. budgeten för april 1933—mars 1934 till
24,53 mill. guldfrcs (30,80 mill. 1929—30),
varemot svarade statsutgifter av 27,53 mill.
guldfrcs (33,13 mill.). Huvudsakliga
inkomstkällan utgjordes av tullar och monopol (salt,
tändstickor, cigarrettpapper, spelkort),
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
