Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Albanien - Finanser - Försvarsväsen - Författning - Historia - Nyare litteratur - *Albany (New York) - Albargin - Albe, Gerhard Albin - Alberdi, Juan Bautista - Alberdingk-Thijm - *Alberoni, G. - Albers, Hans - *Albert (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Albany—Albert
76
manlagt omkr. 45 %, medan av utgifterna
40—50 % anslagits till armén och
gendar-meriet. Budgetbristen täckes sedan
1931—-32 medelst italienska statsbidrag (under 10
år högst 10 mill. guldfrcs årl. enl.
uppgörelse 1931). A. erhöll 1925 ett utländskt lån
av nominellt 50 mill. guldfrcs — tryggat
genom tull- och monopolinkomsterna samt
italiensk statsgaranti — att användas till
anläggandet av hamnar, vägar m. m.
Nationalbankens guldreserv angavs i nov. 1934
till 7,1 mill. guldfrcs, medan sedelomloppet
samtidigt utgjorde 11,1 mill. guldfrcs. N. Sbg.
För svar sväsen. Allmän värnplikt är
lag-stadgad fr. o. m. 21 :a t. o. m. 50 :e
levnadsåret med l1^ års tjänstgöringsskyldighet i
fredstid. Därtill kommer obligatorisk
ungdomsutbildning fr. o. m. 17:e t. o. m. 20:e
levnadsåret; den, som fullständigt genomgått
sådan utbildning, får avkortning i
freds-tjänstgöringen med 6 mån. — Direkt
underställda försvarsväsendets högsta ledning äro
armén, gränsbevakningen, gendarmeriet och
marinen. — Armén omfattar i fred 13
bataljoner (därav 3 endast delvis
organiserade), 22 batterier (därav 13 endast delvis
organiserade), 1 stridsvagnskompani,
ingenjörförband m. m. Fredsstyrkan uppgår till
omkr. 570 officerare och 8,250 man övrig
personal. Gränsbevakningen består
av 4 bataljoner, sammanlagt omkr. 65
officerare och 1,270 man övrig personal.
Gendarmeriet är fördelat på mindre avd. över
hela landet och omfattar omkr. 135 officerare
och 3,100 man övrig personal.
Gränsbevakningens och gendarmeriets manskapsstyrka
är fast anställd. C. A. E.
örlogsflottans organisation är
definitivt beslutad; en flottilj bevakningsbåtar
är anskaffad med sammanlagt 184 tons
depla-cement. Marinens personal uppgår till 141
nian. — Flygvapen saknas. ö-g.
Författningen är av 1928. Parlamentet har
endast en kammare. Ministären är direkt
underordnad konungen och ansvarar inför
honom och kammaren.
Historia. Det dröjde, innan A., efter att
ha vunnit självständighet, uppnådde någon
stabilitet, men att detta lyckades är i
främsta rummet att tillskriva Ahmed Zogu, som
kom till makten f. ggn dec. 1922, valdes till
president febr. 1925 och sedan dess varit den
drivande kraften i landets styrelse, från 1928
som konung under namnet Zogu I (jfr d. o.).
De tidigare stamfejderna och lokala
oroligheterna ha till väsentlig del upphört. Ett
omfattande och framgångsrikt arbete har
nedlagts på kommunikationsväsendets
utveckling och jordbrukets förbättring, över
huvud har landet utsatts för en
målmedveten europeisering. Zogu gjorde 1926 upp med
både Grekland och Jugoslavien om återstående
gränstvister. Han ägnade sig med iver åt att
genomdriva handels- och vänskapsfördrag
med flera stater. Ur stånd att reda sig
självt, har A. i mycket stor utsträckning
varit beroende av italienskt inflytande. Detta
har varit dominerande, om än ej obestritt,
ända från det s. k. Tiranafördraget nov. 1926,
genom vilket Italien på grund av sitt
intresse för status quo i fråga om A. gjorde
sig till ett slags skyddsmakt över A. Detta
tog sig uttryck också i tillkomsten av en
militärallians på 20 år mellan A. och
Italien nov. 1927. Med Jugoslavien har icke
minst till följd därav förhållandet tidtals
varit spänt. L-ts.
Nyare litt.: H. Louis, »A. Eine
Landeskun-de» etc. (1927); J. Swire, »Albania» (1929); R.
Almagiå, »L’Albania» (1930); L. Rey, »Guide
de 1’Albanie» (s. å.); F. Wallisch, »Neuland
A.» (1931); A. Baldacci, »Studi speciali
alba-nesi» (hittills 2 bd, 1932—33); T. O. Nishani,
»A. Das Wunschland Mussolinis» (1933). S. F.
*Albany (New York, U. S. A.).
Folkmängden hade 1930 ökats till 127,412 inv.
Hamnen har utvidgats och är nu genom
Hudsonflodens reglering tillgänglig för oceanfartyg;
flyghamn. Union university är nu till största
delen förlagt till Schenectady.
Albargln, löslig silveräggviteförening för
lokal behandling av gonorré. Jfr
Silverpreparat, sp. 874.
Albe, Gerhard Albin, marinmålare,
museiintendent (f. 1892 10/s), har lärt etsning
bl. a. i Konstakad:s etsningsskola, varit
intendent vid Kronborgs museum 1924—25
och är sedan 1926 föreståndare för
Föreningen Sveriges sjöfartsmuseums samlingar i
Stockholm (som fr. o. m. 1932 uppgått i
Sjöhistoriska museet). E. L-k.
Albe’rdi, Juan Bautista, argentinsk
rättslärd och författare (1810—84). Först
advokat i Montevideo, blev A. argentinsk
minister i flera europeiska länder. Bland
hans många arbeten på skilda områden må
framhållas »Bases y punto de partida para
la organisacién politica de la Argentina»
(1852), som senare blev grundval för den
argentinska konstitutionella författningen.
Under pseud. F i g a r i 11 o skrev han en del
sedeskildringar. A. ägde en ovanlig polemisk
talang. Förenande omfattande bildning med
en glänsande stil, var han en djupsinnig
tänkare, vars idéer starkt påverkat Argentinas
politiska utveckling. Han är en av de
1800-talets författare, som nu räknas såsom det
unga Spanskamerikas klassiker. K. A. H.
A’lberdingk-Thijm [-deijk-telm], K. I. L., se
T h i j m.
*Alberoni, G. It. monogr. av P. Castagnoli
(3 bd, 1929—33).
Albers, Hans, tysk skådespelare och
filmaktör (f. 1892). A. har spelat en rad
scen-och filmroller och under en följd av år varit
engagerad hos Ufa. På film har han bl. a.
gestaltat Liliom och Per Gynt. Han är en
av Tysklands populäraste filmartister. R. A-g.
*Albert. Staden har nu till största delen
återuppbyggts och hade 8,309 inv. 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
