Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Algutsrums härad - *Aligarh - *Alin, E. F. E. - Alin, Johan Alfred - *Alin, S. - *Alingsås - *Alingsås bomullsväveri, a.-b. - Alingsås landsförsamling - *Alingsås landsförsamling och Rödene - *Aljechin, A. - Alkalijord (Sodajord) - Alkaptonuri - *Alkemi - *Alkio, S. - *Alkman, E. P. - *Alkohol - *Alkoholisk jäsning - *Alkoholistvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S5
Algutsrums härad—Alkoholistvård
86
*Algutsrums härad, vars åkerareal 1927
uppgick till 8,094 har, skogsareal till 4,134
bar samt impedimentareal (alvar m. m.) till
omkr. 10,000 har, omfattar större
sockerbets-areal än övriga ölandshärader. I A. ligger
vid Mörbylånga Ölands enda råsockerbruk.
*Aligarh. Staden kallas nu officiellt
Koil-Aligarh. Folkmängden hade 1931 ökats till
83,878 inv. Univ. kallas numera A. muslim
’university och hade 1933 1,150 stud.
*Alin, E. F. E., dog 1935 10/3. — Han
.avgick 1924 från befattningen som
överläkare vid Södra barnbördshuset samt fortsatte
utgivandet av Jordemodern t. o. m. 1929.
Alln, Johan Alfred, arkeolog (f. 1879
a/3). Blev folkskollärare i Göteborg 1901 och
•överlärare där 1927. A. deltog 1915—22 i
fornminnesinventeringen inom
Götaälvsområ-•det för jubileumsutställningen i Göteborg
1923 och har utfört betydelsefulla
undersökningar över särskilt den äldre
stenåldersbo-sättningen på västkusten och dess relationer
till strandförskjutningarna efter istiden. A:s
viktigaste arbeten äro »Götaälvsområdets
fornminnen» (tills, m. G. Sarauw; 1923),
»Stenåldersboplatsen på Sandarna i Göteborg»
■(tills, m. N. Niklasson och H. Thomasson;
1934) och »Strandlinjens läge i
Göteborgstrakten vid slutet av den senglaciala
landhöjningen» (s. å.). K. E. S-m.
*Alin, S., dog 1930 20/».
*Alingsås. Efter inkorporering 1927 av
vissa områden av Alingsås och Bälinge
socknar (bl. a. Nolhaga, se d. o.) utgör arealen
15,07 km2, därav 12,30 km2 land.
Folkmängden uppgick 1935 till 9,541 inv. Industrien
har utvecklats betydligt (44 arbetsställen
med tills. 1,605 arb. 1932), främst Alingsås
bomullsväven (se d. o., även i suppl.),
Kon-fektions-a.-b. Oscar Molander (gr. 1906; 400
arb.) och Nordiska chokladfabriken (gr. 1919;
135 arb.). En ny teater, Hantverksteatern,
med plats för 500 pers, och lokaler för
hantverksföreningen invigdes 1925. Samskolan är
ombildad till statlig samrealskola. Tidningen
Elfsborgs Nyheter har upphört; Nya
Älvsborgs Nyheter utges i Borås.
*AIingsås. bomullsväveri, a.-b., äges av
Nääs fabriks a.-b.; 550 arb. 1934.
Alingsås landsförsamling, församling,
omfattar huvuddelen av A:s och Rödene
kommun; 104,60 km2, 1,727 inv. (1935). Ingår i
Alingsås stads- och landsförsamlingars,
Rödene, Bälinge, ödenäs och Ilemsjö pastorat i
Skara stift, Kullings kontrakt.
*Alingsås landsförsamling och Rödene, som
utgör en kommun, delad på två församlingar,
Alingsås landsförsaml. (se föreg. art.) och
Rödene (se d. o.), har efter överflyttning 1927
av ett område till Ilemsjö och inkorporering
s. å. av bl. a. Nolhaga säteri med Alingsås
stad en areal av 121,81 km2. Folkmängden
har nedgått till 1,926 inv. (1935).
*Aljechin, A., jur. dr, nu bosatt i Paris och
fransk medborgare. Erövrade världsmästar-
titeln i schack 1927 i Buenos Aires i en match
mot dåv. världsmästaren, Capablanca. A. har
framgångsrikt försvarat titeln i två matcher
mot Bogoljubov, 1929 och 1934. E. J-n.
AJkalijord (Sodajord), en i torra
klimat förekommande naturlig jordmånstyp med
flera varianter, vilken kännetecknas av att
jorden är rik på lösliga salter, däribland
natriumsalter, vilka i det torra klimatet ej
lakas ut ur marken. Reaktionen är alkalisk,
strukturen s. k. enkelkornstruktur, ofta i
förening med tät, kompakt lagring, vilket
kan göra jorden nästan stenhård. Endast en
sparsam, saltfördragande flora, som kan
uthärda stark torka, kläder fläckvis marken,
som blott genom konstgjord bevattning kan
göras produktiv. O. T-m.
Alkaptonurl, en sannolikt ärftlig
ämnesom-sättningsrubbning, vid vilken s. k.
homogenti-cinsyra, med formeln (HO)2 C8II3 CH2 COOH,
uppträder vid nedbrytning av aminosyrorna
fenylalanin och tyrosin (se d. o.) och
utsöndras med urinen. Ljd.
*AIkeml. Av E. O. v. Lippmanns monogr.
kom bd 2 1931.
*Alkio, S., dog 1930.
*Alkman, E. P., lämnade sin plats som red.
av Göteborgsposten 1926, var 1928—29 led.
av F. K. och 1928 ordf, för
kulturskyddssak-kunniga. Han har verkställt många nya
övers., bl. a. av skådespel för radio.
*Alkohol. Den genom tarmkanalen
uppsugna a. övergår till största delen till de
olika vävnaderna; den slutliga fördelningen
beror på a:s löslighet i dessa. Ju större
vattenhalten och ju mindre fetthalten i ett
organ äro, dess lättare upptar det a. I
allmänhet finner man, att kroppens genomsnittliga
halt efter inträdd jämvikt hos mannen är
omkr. 2/3, hos kvinnan (på grund av större
fetthalt) blott omkr. */2 av blodets halt.
Kännedomen härom möjliggör en ungefärlig
beräkning av hela den uppsugna
alkoholmängden. övergången av a. i urin, spott,
utand-ningsluft etc. sker likaledes i bestämda
proportioner till blodets alkoholhalt, så att man
av värdena från de förra kan få ett mått på
alkoholverkan. A. försvinner ur kroppen
väsentligen (vanl. 98—99 %) genom
förbränning: en vuxen man kan i genomsnitt
förbränna omkr. 8—9 cm3 ren a. i timmen.
Förbränningen stegras ej genom
muskelarbete. Även en ringa halt a. i blodet (0,05—0,06
viktprocent) åtföljes av rubbningar i fråga
om rörelsernas precision; rubbningarna
bruka vara mer utpräglade, ju mer komplicerade
rörelserna äro. Ljd.
*Alkoholisk jäsning benämnes riktigare
alkoholjäsning.
*Alkoholistvård. Med lagen av 12 juni 1931
om behandling av alkoholister (i kraft sedan
1 juli 1932) genomfördes flera förändringar i
alkoholistlagstiftningen, främst i fråga om
dess tillämplighetsområde, åtgärderna mot
alkoholister och bestridandet av kostnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
