Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Alkoholistvård - Alkoholpåvisande i blod - *Alkoholstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Alkoholpåvisande—Alkoholstatistik
88
för internering. Förutsättningarna för att
ett ingripande enl. 1931 års lag skall kunna
ske äro dels att vederbörande är hemfallen
åt alkoholmissbruk, dels att han till följd
härav antingen 1) är farlig för annans
personliga säkerhet eller eget liv, 2) utsätter
någon, som han jämlikt stadgande i lag är
skyldig att försörja, för nöd eller uppenbar
vanvård eller eljest grovt brister i sina plikter
mot sådan person, 3) ligger det allmänna, sin
familj eller annan till last, 4) är ur stånd att
taga vård om sig själv, 5) för ett för
närboende eller andra grovt störande
levnadssätt eller 6) blivit under de två senast
förflutna åren minst tre gånger dömd till
ansvar för fylleri. De s. k. hjälpåtgärderna ha
i den nya lagen erhållit en betydligt mera
framträdande plats än i 1913 års lag.
Bestämmelser ha t. ex. meddelats om att
nyk-terhetsnämnd må ställa den åt
alkoholmissbruk hemfallne under särskild övervakning.
Nykterhetsnämnden har även tillerkänts rätt
att taga initiativ till omyndigförklaring av
alkoholist. För farliga och vissa
svårförbätter-liga alkoholister kan numera
interneringsti-den utsträckas intill 4 år. Lagen inrymmer
vidare bestämmelser om s. k.
försökspermis-sion av på alkoholistanstalt intagen, vilket
dock tidigare praktiserats men ej reglerats
i lag. Även den eftervårdande verksamheten
har noga reglerats. Staten skall svara för
vårdkostnaderna för alla farliga alkoholister
och för sådana alkoholister, som begått
brottslig gärning men i anseende till sin
sinnesbeskaffenhet ej fällts till ansvar och ej äro i
behov av vård på sinnessjukhus, samt för
vård av dem, som kvarhållas på
alkoholistanstalt utöver den vanliga maximitiden.
Vårdanstalter för alkoholister. Av de i
huvudarbetet nämnda alkoholistanstalterna
ha flera nedlagts. Utom statens
alkoholistanstalter på Vänngarn och Svartsjö,
båda i Stockholms län, voro 1934 i
verksamhet följ, erkända anstalter för män:
arbets-hemmet B j örknäs - östf or a vid Järlåsa
i Uppsala län, Göteborgs stads
alkoholistanstalt vid L e r j e h o 1 m, hemmet Ä 1 v gå
r-d e n vid Hedemora, Kopparbergs län, H o
1-mahemmet i Höör, Malmöhus län, och
Ås brohemmet i Åsbro, Örebro län,
varjämte statsbidrag för driftkostnaderna utgick
till följ, enskilda anstalter: alkoholisthemmet
på Härnö vid Mariefred, Södermanlands
län, och frälsningsarméns alkoholistanstalt på
K u r ö n, Stockholms län. För kvinnor
finnes utom statens alkoholistanstalt i
Landskrona endast den erkända anstalten
Hagby hemmet i Almunge, Stockholms län.
Samtliga anstalter utom de på Svartsjö och
i Landskrona, vilka äro anordnade i
anslutning till därvarande tvångsarbetsanstalter,
äro öppna anstalter, d. v. s. avsedda för
godartade, lättskötta alkoholister; anstalterna på
Svartsjö och i Landskrona äro s. k. slutna
anstalter, avsedda för kriminella eller eljest
svårdisciplinerbara samt vissa sjuka
alkoholister. Platsantalet är vid Vänngarn 125,
vid de erkända och enskilda manliga
anstalterna 344 och vid Hagbyhemmet 21. Det
totala antalet på alkoholistanstalterna
inskrivna, vilket vid 1920-talets början var drygt
200, var dec. 1934 690. Antalet
tvångsin-tagna har samtidigt ökat från drygt 100 till
441. — Litt.: »Råd och anvisningar till
nyk-terhetsnämnderna», meddelade av
Socialstyrelsen och Kontrollstyrelsen (1933). H. G-n.
Alkoholpåvisande i blod har de senaste
åren, särskilt på grund av alkoholens roll som
en viktig orsak till trafikolyckor, fått stor
aktualitet. Genom en av E. Widmark
utarbetad metod kan a. ske med tillräcklig
noggrannhet i några droppar blod, som uppsugas
och förvaras i lämpligt preparerad
glaskapillär samt kunna försändas däri till analys.
Alkoholhalten i blodet ger värdefull
upplysning för bedömandet av graden av
alkoholpåverkan, ehuru givetvis individuella
variationer i känsligheten finnas. — Se även
Blodundersökning, suppl. Ljd.
* Alkoholstatistik. Försäljningsrät tigheter.
Rusdrycksförsäljning av mera permanent
karaktär, d. v. s. genom systembolag, är 1935
medgiven i 113 städer — blott Huskvarna
saknar sådan försäljning — och i 204
landskommuner.
Förbrukningen av alkoholhaltiga drycker,
olika slag, i liter per inv. och år utgjorde
i medeltal 1928—32 i Sverige m. fl. länder:
Spritdrycker, reducerade till 50
volymprocent alko-holhalt Vin [-Maltdrycker-] {+Malt- drycker+} (öl)
Sverige 4,7 l,o 26,5
Danmark 1,0 1,8 56,4
Finland1 0,8 0,1 0,7
Norge 2,1 1,7 35,4 17,0
Belgien 2,8 197,o
Bulgarien 2,9 1,0 1,7
Storbritannien och Nordirland 1,3 1,6 84,9
Estland 6,8 0,2 8,9
Frankrike 5,5 167,0 33,7
Grekland 0,3 60,0 2,o
Irländska fristaten ... 1,9 1,2 52,2
Italien 0,9 94,0 1,9
Lettland 2,7 1,2 4,7
Litauen 1,8 o,l 4,2
Nederländerna 2,2 1,6 26,0
Schweiz 5,9 51,8 61,o
Tjeckoslovakien 4,2 4,3 98,1
Tyskland 1,9 5,5 71,7
Ungern 3,5 29,6 5,1
Österrike 3,5 17,3 67,8
Kanada 1,7 2,8 26,2
Australiska
statsförbundet 1,2 2,3 42,o
Nya Zeeland 1,4 0,6 34,9
1 April—dec. 1932; förbud till april 1932.
Efter 1913 har spritdryckskonsumtionen i
flertalet länder nedgått. Särskilt stark är
nedgången i Danmark, Nederländerna och
Tyskland och stark även i t. ex. Belgien och
England. I Sverige och Norge är nedgången
mindre. Av länder med någorlunda
jämförbara siffror visar Schweiz stegring.
Vinkonsumtionen har så gott som överallt ökat. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
