Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Alkoholstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Alkoholstatistik
90
maltdrycker är utvecklingen mindre enhetlig.
Konsumtionen av dessa har dock i sådana
ölländer som Belgien, England och Tyskland
avtagit. Norge visar i detta fall någon
nedgång, Danmark däremot stark ökning. I
Sverige framträder ökning men blott skenbart,
enär maltdryckernas alkoholhalt här starkt
nedsatts.
I Sverige inträdde med
konjunkturförbättringen 1923 stegring i totalkonsumtionen av
spritdrycker (till 26,32 mill. 1), vilken fortfor
t. o. m. 1931 (33,74 mill. 1), varefter
konsumtionen 1932—33 under trycket av
lågkonjunktur och vidtagna prisförhöjningar nedgick (till
resp. 31,67 och 27,54 mill. 1) för att 1934 med
de bättre tiderna ånyo öka (till 28,82 mill.
1). Inom utminuteringen, där dock den
individuella tilldelningen efter hand begränsats
(se nedan), märktes stegring t. o. m. 1931.
Inom utskänkningen har utvecklingen varit
mindre enhetlig, och nedgång som följd av
den senaste depressionen spåras här redan
1931. Per inv. var totalkonsumtionen trots
prisförhöjningarna högre 1933 (4,44 1) och
1934 (4.62 1) än 1923 (4,39 1). Per inv. över
25 år var däremot utminuteringen 1933 och
jämväl 1934, på grund av den starka
befolkningstillväxten i motboksåldrarna, märkbart
lägre än 1923.
Vinförbrukningen i Sverige per inv. har
under dessa år utgjort högst 1,06 1 (1930; s. å.
uppgick totalförsäljningen till 6,51 mill. 1)
och lägst 0,47 1 (1923; totalförsäljningen s. å.
2,79 mill. 1) samt var 1933 0,66 1
(totalförsäljningen 4,08 mill. 1) och 1934 0,73 1
(totalförsäljningen 4,55 mill. 1). Redan våren 1933
började vinutskänkningen, som är mycket
känslig för omsvängningar i konjunkturläget,
att stiga efter nedgång alltsedan senare delen
av 1930.
Förbrukning av maltdrycker. Sedan i
Sverige enl. föreskrift i 1923 års
maltdrycks-tillverkningsförordning försäljningsjournaler
skola föras vid de skattepliktiga
bryggerierna, föreligger fr. o. m. 1923—24 exakt
uppgift på försäljningen vid dessa.
Förbrukningen vid sagda bryggerier enl. dessa
uppgifter samt vid de skattefria bryggerierna
•enl. tillverkningsuppgifterna utgjorde i mill.
liter:
[-Tillverkningsår-]
{+Tillverk- ningsår+} Porter, kl. III 0. IP Lagertyp, kl. II Pilsnertyp, kl. II Summa kl. II 0. III Svaga
maltdrvc-ker, kl. I2
1923—24 2,3 29,2 103,8 135,3 76,3
1924—25 2,3 26,4 112,7 141,4 87,2
1925—26 2,3 25,3 118,5 146,1 91,3
1926—27 2,1 25,1 124,o 151,2 103,8
1927—28 1,9 25,1 122,5 149,5 110,8
1928—29 1,9 25,2 125,7 152,8 124,1
1929—30 2,0 25,o 140,6 167,6 134,i
1930—31 1,9 22,4 139,9 164,2 122,3
1931—32 1,9 19,6 136,o 157,5 123,9
1932—33 1,5 16,1 115,1 132,7 114,9
1 Huvudsaki. kl. II.
2 Fr. o. m. 1928—29 jämväl maltdricka; högst 1,2
<1928—29), lägst 0,3 (1932—33).
Värdet av försålda spritdrycker och vin,
d. v. s. konsumenternas rusdrycksutgifter,
stannade 1923—33 vid lägst 166.o mill. kr.
(1924) och högst 184.8 mill. kr. (1930). Trots
de avsevärt högre spritdryckspriserna var
beloppet 1933 blott 181,o mill. kr. (därav
spritdrycker 158,6 mill. och vin 22,4 mill. kr.).
Antal motboksinnehavare ökade 1923—32
och var dec. 1934 1,284,000. Av
motboksin-nehavarna voro 1933 7.000 ej fyllda 25 år
och 1934 144,000 kvinnor. Av befolkningen
över 25 år hade 1934 64 % av männen och
8 % av kvinnorna motbok. Inköpsrätten
nedgick genom av systembolagen vidtagna
individuella begränsningar 1924—34 från 2,50 till
2,16 1 per motbok och månad, och antalet
mot-böcker med 4 1 i månaden minskade samtidigt
från 30 till 20 % av samtliga. Medelinköpen
voro däremot 1924—31 ung. oförändrade (2.04
—2,08 1), minskade 1932 och 1933 (till resp.
1,90 och 1,66) för att. 1934 åter öka (till 1,72).
Av den inköpta kvantiteten uttogos 1934 3 %
i form av extra tilldelning.
Beskattningen av alkoholhaltiga drycker
1923—34 i mill. kr. framgår av tab. här nedan,
där uppgift lämnas på de resp, år på följ,
skattetitlar till statsverket
inlevererade beloppen.
År
B r än
nvinstillverk-ningsskatt
Införseltull
Maltskatt
Rusdrycksf
örsälj-ningsmedel
Omsättnings- och
utskänkningsskatt
på spritdrycker
Summa
1923 14,6 7,o 5,o 19,2 48,4 94,2
1924 15,4 8,o 14,9 19,9 38,i 96,3
1925 14,« 8,1 16,3 22,5 37,5 99,o
1926 13,3 8,s 16,8 22,3 36,8 98,o
1927 19,7 9,4 17,1 25,9 37,5 109,6
1928 14,1 9,3 16,6 26,o 38,o 104,o
1929 17,9 10,i 16,7 26,5 38,6 109,8
1930 18,3 10,5 18,1 32,8 40,7 120,4
1931 17,9 10,6 17,6 30,2 40,1 116.4
1932 15,6 7,2 19,8 33,5 57,o 133,1
1933 17.3 4,9 22,5 35,6 73,9 154,2
omkr. omkr.
1934 ll,n 5,9 24,5 25,4 80,9 148,o
Alkoholförbrukningens följdföreteelser.
Antalet av dömda 1923—34 begångna
fylleriförseelser dels i absoluta tal (a), dels
pro mille av den straffmyndiga
medelbefolkningen (b) utgjorde enl. Kontrollstyrelsens
statistik:
År a b
1923 30,008 6,99
1924 32,970 7,60
1925 31,838 7,26
1926 29,639 6,70
1927 28,551 6,39
1928 27,784 6,16
1929 29,594 6,50
1930 30,930 6,73
1931 29,757 6,41
1932 29,565 6,31
1933 29,468 6,23
omkr.
1934 31,300 6,55
Antalet fylleriförseelser i relation till
folkmängden (fyllerifrekvensen) var 1925—28
trots den fortgående ökningen av
spritdrycks-konsumtionen i sjunkande och undergick 1929
-—34 trots de starka konsumtionsväxlingarna
endast ganska små förändringar. Under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
