Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Alpros - *Alpvägar och Alpbanor - *Alrutz, S. G. L. R. - *Alsen - *Alsike - *Alster (socken) - *Alster (egendom) - Alsterbro - Alstermo - *Alsterån - *Alstrup, C. - *Alströmer, Jonas - -alt - *Altai - *Altamira y Crevea, R. - Altamiragrottan - Altanbulak - Alten, Edvin - Altenburg, Johan Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Alpvägar—Altenburg
106
måste den bindas vid t. ex. aluminiumsulfat,
som tillföres vid bevattningen. Jorden bör
vara sandblandad mylla, uppblandad med
lövjord, väl brunnen gödsel och torvmull. Torra
höstar genomvattnas jorden, och vid vinterns
inträde lägges ett tjockt lager löv över
jorden för att skydda rötterna och hindra
ut-torkning. E. S-g.
*AIpvägar och A 1 p b a n o r. På de flesta
viktigare passvägarna upprätthålles numera
regelbunden automobiltrafik, dock i regel
endast sommartid. Elektrifieringen av
alpbanorna fortskrider: Sankt Gotthardsbanan
har elektrisk drift sedan 1922, Arlbergbanan
sedan 1925, Brennerbanans italienska del
sedan 1929. Bland nyare alpbanor märkes
främst den 1926 öppnade
Furka—Oberalp-banan, som förbinder Disentis i övre
Rhen-dalen med Brig i övre Rhönedalen.
*Alrutz, S. G. L. R., dog 1925 «/2.
*Alsen, socken. I A. ligga stations- och
industrisamhällena Trångsviken och Ytterån (se
dessa ord) samt hingstuppfödningsanstalten
Vången (jfr Nordsvensk häst). Vid
Glösabäcken berömda hällristningar.
*AIsike tillhör numera det 1929 bildade
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
*Alster, socken. Namnet Allström skrives
vanl. Alstrum.
*Alster, egendom, inkorporerades 1934 med
Karlstad. Vid uppfartsvägen till A:s
herrgård restes 1921 en minnessten över Gustaf
Fröding, huggen av Christian Eriksson. Till
egendomen, som äges av Handels-a.-b. P. G.
Jansson, höra valskvarn och två tegelbruk.
Tax.-värde tills, omkr. 900,000 kr. (1934).
Alsterbro, stations- och industrisamhälle i
Kråksmåla och Bäckebo socknar, Kalmar län,
vid Alsterån och Mönsterås järnväg; 512 inv.
(1931). Glasbruk, tidigare tillhörande Svenska
kristallglasbruken (se d. o.) men 1935 sålt
till det nybildade a.-b. A. glasbruk;
snickeri-och bobinfabriker.
Alstermo, träsliperi, papp-, reseffekt- och
kartongfabrik i Älghults socken, Kronobergs
län. Tillhör Alstermo bruks a.-b., gr. 1894,
med säte i Stockholm. Aktiekap. 437,500
kr., omkr. 150 arb.
*Alsterån (Småland). Flodområdet är enl.
mätning 1929 1,530 km2, den disponibla
me-delvatteneffekten 17,000 hkr och den
utbyggda effekten 3,900 hkr (1934).
*Alstrup, C., lämnade Scalateatret 1928,
var s. å. dir. för Sönderbro teater och har
sedan uppträtt på köpenhamnska privatscener
och i landsorten.
*Alströmer, Jonas. Jfr E. Heckscher,
»Ekonomi och historia» (1922).
-alt, i sydsvenska ortnamn (t. ex. Brånalt),
se -h u 11, suppl.
*Altai. Ryska A. är numera uppdelat
mellan Västsibiriska området,
Krasnojarsk-området och de under dessa lydande
autonoma Ojrat- och Chakassområdena samt
sovjetrepubliken Kazakstan. Guldutvinningen,
som tidigare huvudsaki. skedde genom
vask-ning, har på senare tid övergått till verklig
gruvdrift vid Ust-Kamenogorsk, Ridder m. fl.
platser. Stora stenkolsfält i trakten av
Kuz-netsk vid A:s n. utlöpare bearbetas numera
i stor skala. Kommunikationerna ha
förbättrats genom nya järnvägar till Bijsk,
Kuz-netsk och Abakan. — Litt.: J. G. Granö, »A.»
(2 bd, 1919—21); P. Fickler, »Der A.» (1925).
*Altamira y C r e v e a, R., har gjort en
betydande insats i spansk kultur. Som
general-dir. för folkskoleväsendet genomförde han
flera reformer. Han har verkat för att knyta
universitetsförbindelser i Spanskamerika och
har utövat en storartad
föreläsningsverksam-het i olika länder. Hans mångfaldiga arbeten
i historia, statsrätt, pedagogik m. m. samlas
i hans »Obras completas», avsedda att
omfatta 60 vol. (1926 ff.). Bland litterära verk
må nämnas Valenciaromanen »Reposo» (1903).
A. är en av Spaniens internationellt mest
bemärkta män; ivrig fredsvän, har han beklätt
viktiga internationella poster. K. A. H.
AltamFragrottan på Spaniens nordkust, v.
om Santander, en närmast S-formig, 280 m
lång grotta med kulturlager från
Solutré-och Madeleinetid (se Paleolitiska
perioden). I A. påträffades 1879 av M. de
Sautuola de första paleolitiska
grottmålning-arna, naturalistiskt återgivna bilder av bison,
vildhäst, vildsvin etc. samt möjl. till djur
utklädda människor. Konstnärligt sett
beteckna målningarna i A., vilka genom att
väggarnas ojämnheter begagnats även
framstå som reliefer, höjdpunkten av den
paleolitiska konsten. ■— Litt.: É. Cartailhac
och H. Breuil, »La caverne d’Altamira»
(1906—08). H. An.
Altanbulak, officiella namnet på staden
M a i m a t s c h i n (se d. o.) i Mongoliet.
Alten, Edvin, norsk jurist (f. 1876), jur.
kand. 1898, sekr. i justitiedep. 1902, byråchef
1912, expeditionschef för lagavd. 1918, led.
av högsta domstolen (höiesterettsdommer)
1925. A. har gjort en betydande insats i
norskt lagstiftningsarbete, särskilt i arbetet
på den norska civilprocessreformen. Han har
varit delegerad för Norge vid skandinaviska
konventionsförhandlingar och internationella
konferenser rörande rättsliga frågor samt
innehaft en rad andra offentliga uppdrag;
bl. a. har han varit censor vid juridisk
äm-betsexamen sedan 1914. A. har föreläst vid
univ. i Oslo och utgivit lagkommentarer,
företrädesvis till de nya norska
rättegångs-lagarna; han medverkade 1916—30 i Svensk
Juristtidning med redogörelser för norsk
lagstiftning. Å. M.
Altenburg, Johan Michael, tysk-lutersk
präst och musiker (1584—1640), fältpredikant
i svensk tjänst, slutligen kyrkoherde i Erfurt.
A. skall enl. en ganska allmänt vedertagen
uppgift ha diktat den s. k. »Gustav Adolphs
Feldlied» (»Verzage nicht, du Häuflein klein»),
som finns i tryck från 1632 och då betecknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
