Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Altenburg, Johan Michael - Althaus, Paul - *Althén, R. E. - Althin, Torsten Karl WIlhelm - Altjevsk - Altmann, Wilhelm - *Altmark - *Altona - Altrincham - *Altuna - *Altwasser - Aludur, Alufont, Aluman - Aluminatcement - *Aluminering - *Aluminium - Förekomst - Framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Althaus—Aluminium
108
som den svenske konungens »svanesång». Den
brukliga sv. övers. (n:r 378 i 1819 års
psalmbok) verkställdes först 1814 av J. O. Wallin. Li.
A’lthåus, Paul, tysk evangelisk teolog (f.
1888), sedan 1925 prof, i Erlangen. Av A:s
omfattande teologiska författarskap må
framhållas »Die Prinzipien der deutschen
refor-mierten Dogmatik» etc. (1914), »Religiöser
Sozialismus» (1921), »Die letzten Dinge» (1922;
sv. övers. 1928), »Grundriss der Dogmatik», I
(1929), »Christentum und Kultur» (s. å.; sv.
övers. 1930), »Der Geist der lutherischen
Ethik» (1930). Utmärkande för A:s teologi
är en stark koncentration kring den luterska
rättfärdiggörelsetanken. Hj-r Lth.
*Althén, R. E., lämnade Kungi. teatern 1934.
Althin, Torsten Karl Wilhelm,
museiman (f. 1897 lx/7), urspr. officer. A. har
som intendent och föreståndare för Tekniska
museet i Stockholm alltifrån dettas
grundande 1924 nedlagt ett energiskt och
framgångsrikt arbete på anskaffandet av föremål
till museet och dettas organisation. Han har
därjämte varit kommissarie för Sveriges
deltagande i världsutställningen i Liége 1931
samt vid internationella
luftfartsutställning-en i Stockholm s. å. E. Hlr.
Altje’vsk, se Vorosjilovsk, suppl.
Altmann, Wilhelm, tysk
musikskriftställare (f. 1862), föreståndare för musikavd.
vid Preussische Staatsbibliothek, Berlin, 1914
—27. A. har bl. a. utgivit Wagner- och
Brahmsbrev, musikbibliografiska arbeten, ss.
»Kammermusik-Literatur» (1910; 5:e uppl.
1931) och »Orchester-Literatur-Katalog» (1919;
2:a uppl. 1926), samt »Ilandbuch für
Streich-quartettspieler» (4 bd, 1928—31); sistnämnda
arbete analyserar verk för olika
stråkensembler samt för blandade stråk- och
blås-ensembler. A. har även utgivit »Handbuch
für Klaviertriospieler» (1934). H. G-t.
* Altmark. Om stilleståndet i A. 1629 se
E. Wendt, »Det svenska licentväsendet i
Preussen 1627—1635» (1933; akad. avh.).
*Altona. Ett stort antal förorter, bl. a.
Blankenese, Eidelstedt och
Stellingen-Lang-enfelde, införlivades 1927 med A.
Folkmängden uppgick vid 1933 års folkräkning till
241,970 inv. — Litt.: H. Sievers,
»Heimat-kunde von A.» (1926).
Altrincham [å’ltrinøm], stad i Cheshire,
n. England, 10 km s. v. om Manchester;
21,356 inv. (1931). Betydande maskinindustri.
*Altuna ingår sedan 1 maj 1933 i Simtuna,
Altuna och Frösthults pastorat inom
Fjärdhundra s. kontrakt. I A. märkas även Flosta
säteri och Flosta källa (se d. o.). Om
fornminnen i A. se K. A. Karlinder m. fl., »En
gammal bygd i Fjärdhundraland» (i Upplands
Fornminnesfören:s Tidskr., 39, 1924).
*Altwasser införlivades 1919 med
Walden-burg (se d. o.).
Aludur, Alufont, Alumän, se
Aluminiumlegeringar, suppl.
Aluminätcement, se Cement, suppl.
*AIuminering. Vid a. enl.
metalliserings-metoden (se Me t alli se ring, även i suppl.)
ernås en bättre vidhäftning av aluminium vid
järnet genom följ, arbetsmetod. På
järnföremålets yta sprutas först ett tunt lager
aluminium, varefter föremålet värmes i
reducerande atmosfär till omkr. 800° C. Ännu varmt,
besprutas det för andra gången, varvid det
första aluminiumskiktet genomslås. Då
skiktet erhållit tillräcklig tjocklek, värmes
föremålet ånyo i reducerande atmosfär, denna
gång till omkr. 1,000°. Härvid uppstår
mellan järnet och aluminiet ett starkt bindande
skikt av en järnaluminiumlegering. — Vid a.
medelst kalorisering brukar man
numera inpacka föremålen i en blandning av
aluminiumpulver, lerjord och
ammoniumklo-rid (1 %) och upphetta dem i retort flera
timmar i reducerande atmosfär (t. ex. vätgas).
Aluminiummängden växlar mellan 5 och 50 %.
Vid a. av koppar och mässing brukas liten
aluminiummängd och 700°—800° temp. Vid a.
av järn- och stålföremål brukas stor
aluminiummängd och 900°—950° temp. A. ökar
järnföremålens (retorter, glödgningskistor,
pyro-meterrör m. fl.) livslängd 5—30 ggr. V. Chr.
*Aluminium. Förekomst. De viktigaste
aluminiummalmerna äro bauxit (se d. o., även
i suppl.) och laterit. Andra råmaterial, som
kunna ifrågakomma för framställning av a.,
äro alunit, leucit, kaolin och labradorit. —
Framställningen av a. består av två olika
operationer, dels framställning av ren lerjord
(Äl2 O3) ur malmen, dels smältelektrolys av
lerjorden för framställning av fritt a. Det är
vid elektrolysen av stor vikt, att lerjorden
är så ren som möjligt (den får vanl.
innehålla sammanlagt högst 0,1 % av Fe2O3 och
Ti O2), enär även de främmande metallerna
utreduceras vid elektrolysen. Reningen av
bauxiten är ganska dyrbar och inverkar
avsevärt på priset på a. Vanl. renas bauxiten
enl. någon alkalisk metod, varvid
lerjorden överföres till natriumaluminat. Vid
den oftast tillämpade metoden (B a y e r s
metod) upphettas bauxiten i autoklav vid
160°—170° C och 7 at tryck tills, m. konc.
natronlut. Bauxiten kan också sintras med
soda, varefter aluminatet utlakas med varmt
vatten. Ur aluminatlösningen utfälles
alumi-niumhydratet numera vanl. så, att lösningen
avkyles och omröres under tillsättning av
förut fällt aluminiumhydrat. De alkaliska
metoderna finnas f. ö. i många
modifikationer alltefter beskaffenheten av den använda
bauxiten. Vid den bl. a. i Norge tillämpade,
av H. C. Pedersen uppfunna metoden
smältes bauxit eller annat aluminiumhaltigt
material i blandning med järnmalm, koks och
kalksten i elektrisk ugn, varvid tackjärn
er-hålles som biprodukt och a. ingår i en
kal-ciumaluminatslagg, ur vilken lerjorden
ut-vinnes efter slaggens behandling med
sodalösning. Extraktion med syror
till-lämpas särskilt i länder, där bauxitförekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
